1515

Tidigt ute med att påverka

Hon är världens yngsta Tedx-arrangör och föreläser regelbundet för näringslivet – trots att hon fortfarande går i gymnasiet.

Möt Negin Azimi som brinner för att öka dialogen mellan ungdomar och företag.

MYCKET MÅLMEDVETEN. Negin Azimi lever vad hon själv kallar ett dubbelliv, med en fot i näringslivet och en i gymnasiet. Just nu prioriterar hon studierna eftersom målet är att komma in på Handelshögskolan.
MYCKET MÅLMEDVETEN. Negin Azimi lever vad hon själv kallar ett dubbelliv, med en fot i näringslivet och en i gymnasiet. Just nu prioriterar hon studierna eftersom målet är att komma in på Handelshögskolan.Foto:Jack Mikrut

Hon ser ut som en helt vanlig tonårstjej när Di möter henne. Men det är ungefär det sista Negin Azimi är. För visst är hon bara 17 år, men redan nu har hon ett cv som är längre än många 34-åringars.

”Det är faktiskt många som påpekar det, och undrar hur jag har gjort för att hinna med mer än vad de har gjort som är dubbelt så gamla”, säger Negin Azimi.

Förutom att gå i skolan är hon regelbundet föreläsare på skolor och i näringslivet. I höstas blev hon dessutom världens yngsta Tedx-arrangör, när talarkonferensen Tedx Youth för första gången hölls i Stockholm.

”Det började när jag gick i åttan och var med i ett innovationsforum, där jag träffade en kille som hade jobbat med Tedx.”

Efter bara några veckors bekantskap frågade han om Negin Azimi ville ta över Tedx Youth Stockholm.

”Jag är ganska orädd, så jag tackade ja, utan att riktigt förstå vilket jobb jag hade framför mig.”

Hennes målsättning med konferenserna är att skapa ett forum där ungdomar och makthavare kan mötas. För att arrangera det första evenemanget tog hon hjälp av volontärer. Men det stora arbetslasset – att bjuda in talare och hitta finansiering – har hon dragit själv.

”Jag minns särskilt en gång i höstas när jag hade fakturor på 100 000 kronor, men inga pengar. Då höll jag på att få panik, men till slut hittade jag fastighetsbolaget Fastpartner som gick in som sponsor.”

Negin Azimis intresse för ungdomsfrågan väcktes tidigt. Hon växte upp tillsammans med sin mamma och syster i en Stockholmsförort. Mamman, som var utbildad arkitekt i hemlandet Iran, flyttade till Sverige när Negin Azimi var tre år.

”Hon hade svårt att få jobb inom det hon var utbildad till och under hela min uppväxt upplevde jag ett starkt utanförskap och orättvisa.”

Som exempel berättar Negin Azimi att hon under låg- och mellanstadieåren kunde vara ”lite stökig” och gärna ifrågasatte det de lärde sig på lektionerna, vilket lärarna inte uppskattade.

”De sa att med min attityd skulle jag sluta som städare. Det är inget fel på att vara städare, men det var fel av lärarna att stämpla mig så tidigt.”

Det fick henne att vilja engagera sig för att göra skillnad i samhället. Hon provade på politiken, men det var när hon kom i kontakt med Fryshuset som hon hittade sin plats.

”Där fick jag träffa flera makthavare och representanter för näringslivet, och förstod att om jag vill förändra samhället till det bättre är det via näringslivet jag ska göra det.”

På den vägen blev hon föreläsare. Hittills har hon talat på ett flertal skolor och företag, bland annat var hon inlednings- och avslutningstalare vid Svenskt Näringslivs årsstämma 2014. I sina föreläsningar berättar hon bland annat om uppväxten, men framför allt varför man, som företag, inte ska ta ungdomar för givna.

”Det räcker inte att ta in en ungdom i en paneldiskussion på det årliga företagsevenemanget och sedan nästa dag är allt som vanligt igen. Unga måste man ta till vara.”

Varför?

”För att om företagen ska leva i framtiden måste de engagera sig nu, förstå hur unga tänker och inte bara bry sig om lönsamheten. Det kommer att straffa sig, eftersom min generation inte är lika intresserad av att tjäna pengar, utan också vill ha andra värden av sitt arbete.”

Men att starta en egen föreläsningsverksamhet vid 15-års ålder har inte varit helt enkelt. Till sin hjälp har Negin Azimi haft stöd från mentorn Berit Friman, vd för ledarskapsföretaget Dale Carnegie.

”Hon har bland annat hjälpt mig att lägga upp föreläsningarna och lärt mig hur jag ska hantera alla vuxna som använder sig av härskartekniker.”

Råkar du ofta ut för det?

”Ja, till exempel händer det ofta att jag blir nedvärderad med kommentarer som ’Jag har gjort det här hela mitt yrkesliv, vad kan du veta om det?’ eller ’Det fungerar inte på det här sättet’.”

Hur tacklar du det?

”I början tog jag åt mig mycket, men nu har jag förstått att det är så här det fungerar och att det inte är personligt. Så jag brukar vara tydlig med att jag ser att de använder härskarteknik, och att jag inte accepterar det.”

Att Negin Azimi parallellt går i skolan beskriver hon som att hon lever ett dubbelliv, med en fot i näringslivet, och en i tvåan på gymnasiet. Men det vanliga tonårslivet, berättar hon, blir det inte så mycket av.

”Fester lockar inte så mycket, och jag förstår inte alla mina jämnåriga som kan sitta och fika i flera timmar när de är lediga.”

Men hur hinner du med alla projekt?

”Jag är målmedveten, strukturerad och prioriterar. Just nu är skolan i fokus för att jag vill komma in på Handelshögskolan så småningom, och de få gånger jag är ledig är det familj och de närmaste vännerna som gäller”, säger hon och funderar lite innan hon lägger till:

”Det finns bara en liten hake med att vara så målmedveten. Det kan vara lite svårt att träffa killar, eftersom den typen av relationer inte fungerar som i näringslivet”, skämtar Negin Azimi.


Innehåll från Akademiska HusAnnons

A Working Lab – en katalysator för det mänskliga mötet

Pandemin har förändrat vår bild av den traditionella arbetsplatsen och i en allt mer digitaliserad värld går det att arbeta var som helst. Tack vare dessa faktorer, men även ett ökat fokus på delningsekonomi, har allt fler börjat intressera sig för co-working. A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept som erbjuder samverkan och kreativa mötesplatser i campusnära miljöer – med syfte att skapa möten mellan akademi och näringsliv.

När livet i sakta mak återgår till det mer normala börjar tankar på hur arbetet på ens vanliga kontor kommer se ut. Vilka friheter för distansarbete kommer att finnas? För många är mycket ovisst, men ett som är säkert är att det i dag drivs många initiativ för att skapa fysiska möten människor emellan. Akademiska Hus nationella koncept A Working Lab ett av dessa. 

– Vårt syfte är att skapa en plats för innovation och agera en katalysator för det mänskliga mötet. Hos oss samlas människor med olika referensramar som tillsammans kan byta erfarenheter med varandra för att nå insikter som kan leda till nya innovationer. I förlängningen handlar det om att stärka Sverige som kunskapsnation, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling Akademiska Hus. 

Rum för alla behov

 I dag finns A Working Lab på campus i Solna och Umeå samt vid Johanneberg Science Park på Chalmers i Göteborg. Vilken inriktning de olika co-workingmiljöerna har styrs mycket av sammanhang, partners och campus. A Working Lab i Göteborg var den första samverkansarenan som öppnade och ligger i ett av Sveriges starkaste kluster för samhällsbyggnad. Ebba Kullin är verksamhetsledare på platsen och hennes arbete handlar mycket om att agera en nod som för samman människor.

– Att befinna sig på ett kontor ska ge mer energi än vad det tar och det är vad vi försöker uppnå. I hela huset finns det massa olika rum och funktioner som vi hoppas ska ge inspiration och främja krockar mellan människor, säger Ebba Kullin.

Stor flexibilitet

 Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i lokalerna. I Göteborg har man ett Makerspace som är en verkstad där innovationer kan skapas och testas med hjälp av modern teknik. Det finns även ett Learning Lab som är ett tjänsteerbjudande där man tillsammans kan utforska rummets betydelse för lärande och kreativitet.  

– Grundtesen är att man som medlem har tillgång till alla dessa gemensamma ytor. Man hyr in sig månadsvis och syr ihop ens medlemskap utifrån de behov man har. Du kan ha ett litet privat kontor eller flexplatser. Om du har en person som ska jobba på ett tidsbegränsat projekt kan du sedan enkelt addera personen till medlemskapet, säger Ulf Däversjö. 

En hållbar byggnad

 När byggnaden som rymmer A Working Lab i Göteborg byggdes var ambitionen att hållbarhet ska vara en del av husets DNA, med hjälp av såväl materialval som energieffektiv teknik. Men det handlar också om hur byggnaden nyttjas och för att kunna analysera det har en digital tvilling av byggnaden skapats.

– Tack vare den digitala tvillingen kan vi identifiera ytor med lite aktivitet och addera och testa nya sätt för bättre lokalutnyttjande baserat på användarinsikter. Vi vill också att fastigheten ska nyttjas fler timmar på dygnet och öppna upp den för spännande verksamheter som adderar ett värde till platsen. Vi vill vara så flexibla som möjligt, avslutar Ebba Kullin.

Läs mer om A Working Lab

Erbjudande

* Flexplatser, fasta platser och privata kontor

* Flexibla mötesrum och framtidens lärandemiljöer

* Fullservice: wifi, kaffe, skrivare mm. 

* Community, event, värdskap. 

* Ett medlemskap och tillgång till alla AWLs platser

* Smidig access med digitala nycklar

 

Mer från Akademiska Hus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akademiska Hus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?