Annons

Ta med hjärnan i designen

Att bygga en bra arbetsmiljö är effektivt för att höja produktiviteten.
Men den vetskapen omsätts alltför sällan i praktiken, enligt Katarina Gospic och Isabelle Sjövall, aktuella med boken ”Neurodesign”.

MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.
MED HJÄRNAN I FOKUS. Inredningsdesignern Isabelle Sjövall och hjärnforskaren Katarina Gospic har skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående”.Foto:Amanda Lindgren

Att en bra arbetsmiljö påverkar hälsa och prestation kan låta självklart. Men enligt hjärnforskaren Katarina Gospic och inredningsdesignern Isabelle Sjövall finns det stort utrymme för förbättring på många företag.

Tillsammans har de skrivit boken ”Neurodesign – inredning för hälsa, prestation och välmående” där de tar avstamp i hur hjärnan fungerar och hur arbetsmiljön bör anpassas för att minska stress och sjukskrivningar, och öka effektivitet och välmående.

När författarna berättar om sitt samarbete möts de ibland av förvåning, folk frågar vad deras specialiteter har med varandra att göra.

”Jag har jobbat med inredningsdesign i många år och sett skillnaden på bra och dåliga miljöer. I det arbetet har jag alltid sökt efter den vetenskapliga kopplingen till hälsa, och så träffades vi”, säger Isabelle Sjövall.

”Hjärnforskning och design är områden som ligger nära varandra. När jag föreläser pratar jag mycket om prestationsförutsättningar, något som Isabelle är expert på att skapa”, säger Katarina Gospic.

Tillsammans driver de företaget Grey Matters som arbetar med hälsa, inredning och design.

”I min bransch finns många arkitekter och konstnärer som kan göra fantastiskt snygga saker, men som sällan är lika bra på att veta hur människor fungerar i olika miljöer. Det jag sökte är precis det som Katarina kan”, säger Isabelle Sjövall.

”Och det jag har saknat inom akademin är att det är ett så stort gap mellan forskning och gemene man. Jag vill applicera min och andras forskning och få ut den och då är det så skönt att arbeta med en riktig entreprenör som Isabelle”, säger Katarina Gospic.

De skriver om att människor visserligen har olika smak, men att symmetri och balans är värden som de flesta uppskattar. Hjärnan mår samtidigt bra av att utmanas, men inte så mycket att det blir störande.

Även när det gäller färgval gäller det att balansera rätt mellan lugn och dramatik. Blå är exempelvis en bra färg att använda på avdelare mellan skrivbord. Den blå färgen uppfattas som mindre isolerande och blå skärmar gör oss mindre trötta än om de är röda eller gula. Det är heller ingen slump att rött är en vanlig färg på casino, eftersom människor tenderar att vara mer riskbenägna i rött ljus.

En annan studie som boken refererar till har visat att grönt kan vara bra för kreativitet. Kanske är det också därför som växter på arbetsplatsen gör att människor upplever att humöret blir bättre och att de känner sig mindre stressade.

”Att skapa en bra arbetsmiljö handlar inte om att puffa upp kuddar, vi vill få upp nivån och få fler att inse att det inte räcker att ställa upp några skrivbord och stolar på ett kontor”, säger Katarina Gospic.

För några decennier sedan satt folk i egna rum, sedan slogs väggarna ner till förmån för det öppna kontorslandskapet. Efter en rundvandring i Di:s lokaler får författarna bedöma tidningens miljö, där flera reportrar sitter med hörselskydd framför sina datorer.

”Och då är det ändå ganska tyst här. På många andra arbetsplatser är ljudnivåerna helt oacceptabla”, säger Isabelle Sjövall.

Att oönskade ljud är störande skriver nog de flesta under på. Att ämnet engagerar vet Katarina Gospic. Efter en intervju i DN 2012 strömmade mejlen in och några skrev att de klippt ut och tejpat upp artikeln på chefens dörr. Fortfarande händer det att företag som anlitar henne som föreläsare ger instruktioner om att inte tala om nackdelarna med öppna landskap.

”Vi vet att kontorslandskap leder till att folk mår sämre och söker mer läkarvård. En bullrig ljudmiljö kan sänka prestationen med upp till 66 procent och öka risken för hjärtinfarkt. Men man stirrar sig ofta blind på krona per kvadratmeter och då kan det framstå som en effektiv lösning”, säger Katarina Gospic.

Att ha så kallade aktivitetsbaserade kontor, där man inte har fast plats, vad tycker ni om det?

”Aktivitetsbaserade kontor behöver inte vara dåliga, om de görs på rätt sätt. Men då behövs kompetens. Ofta smäller man upp ett jättestort landskap men har bara ett eller två tysta rum och då blir resultatet ofta katastrof”, säger Katarina Gospic.

I sitt arbete med kontorsmiljöer börjar de med att analysera behov och intervjua personer med olika roller på arbetsplatsen.

”På många ställen har man gjort förändringar utan att tänka igenom vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Färre kvadratmeter ger lägre hyra, men vänd på kalkylen och tänk på att du kan både spara och tjäna pengar på en bra arbetsplats där människor trivs och mår bra, eftersom det också får oss att prestera bättre”, säger Isabelle Sjövall.

Vad är viktigast för att få till en bra arbetsmiljö?

”Eftersom stress är ett stort problem är det viktigt att det finns möjlighet att få lugn och ro. Mikropauser är otroligt viktiga. Särskilt när vi har tekniken närvarande hela tiden och bombas med information utan avbrott. Den mänskliga hjärnan är duktig på att spurta, men måste också få vila”, säger Katarina Gospic.

Ni pratar också om vikten av att strukturera sitt arbete. Vad innebär det?

”Vi människor är inte programmerade för multi-tasking. Vi är katastrofalt dåliga på det. Däremot är hjärnan väldigt effektiv om den får ägna sig åt en sak i taget”, säger Katarina Gospic.

Innehåll från WorkivaAnnons

Kravfloden öppnar nya möjligheter: ”Det du kan spåra kan du lita på”

Charles Calovich är Solutions Manager på Workiva.
Charles Calovich är Solutions Manager på Workiva.

De nya kraven på finansiell rapportering innebär mer arbete. Men det har också en tydlig uppsida. Tillförlitlig data förenklar riskhanteringen och beslutsfattandet – och riktar strålkastarljuset på nya affärsmöjligheter.

Registrera dig till webbinarserien ”Wake up with Workiva” och ta reda på hur du kan minimera risk och få bättre kontroll på din data 

Kraven på företagens rapportering har ökat rejält de senaste decennierna. Likaså förväntningarna från investerare, långivare och sparare. EU:s nya direktiv om integrerad rapportering av finansiell och hållbarhetsrelaterad information höjer dessutom ribban ytterligare ett snäpp. 

Många företag behöver se över sina processer för att samla in, samarbeta kring och verifiera den data som krävs. Och sedan se till att informationen är användbar och intressant för olika målgrupper. Men det gäller att se ljuset i tunneln, menar Charles Calovich, som är Solutions Manager på Workiva.

– Nya direktiv och regler är en fantastiskt möjlighet att identifiera områden och åtgärder som kan lyfta företaget ytterligare och samtidigt minska riskerna. Systematisk och integrerad rapportering har ett affärsvärde, om den når rätt individer i rätt tid, säger han.

Underskattar företagen den utmaning som ligger i integrerad rapportering?

– Rapportering av finansiell och hållbarhetsrelaterad information är fortfarande en väldigt manuell process som kräver input från ett mycket stort antal individer inom och utanför företaget. Alla har inte tillgång till samma verktyg och rapporterna blir ofta inte klara förrän precis innan de ska presenteras.

Kraven ökar

När EU:s ny redovisningsdirektiv CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska omsättas i praktiken ökar kraven på informationsinsamling väsentligt. 

Från och med nästa år ska drygt tusen kvantitativa och kvalitativa datapunkter inom 82 områden som har betydelse för ett företags hållbarhet samlas in. Allt ska taggas elektroniskt, rapporteras enligt en gemensam standard och granskas av en oberoende revisor.

– En av de viktigaste konsekvenserna av CSRD är att fler medarbetare blir involverade i rapportprocessen och därmed får bättre förståelse och en djupare insikt i hur företaget mår. 

Bättre insikter minskar riskerna och underlättar strategiska beslut, menar Charlie Calovich:

– Rapportdata är ett sätt att stämma av att företaget fungerar som det är tänkt och är på rätt väg. 

En strukturerad process för insamling och delning av bidrar dessutom till bättre riskhantering:

– Tidigare kunde den som formellt skrev under företagets ekonomiska rapportering inte alltid vara säker på var informationen kom ifrån och hur den tagits fram. Det kan man med Workiva, som medger maximal spårbarhet för alla datapunkter. Det du kan spåra kan du också lita på. 

Kvalitetssäkrad och konsistent

Även externa revisorer och andra intressenter har behov att spåra data för att kunna verifiera den. Workiva ger fortlöpande tillgång till finansiella och hållbarhetsrelaterade data som är kvalitetssäkrade och konsistenta.

Workivas plattform används av 76 procent av Fortune 500-bolagen, som är en lista över USA:s största företag. Att korrekt efterleva nya regelverk ser Charles Calovich som en hygienfaktor.

– Det viktiga är att förstå hur data kan användas för att utveckla och driva affären framåt, genom att se förbättringsmöjligheter, identifiera gap och bli effektivare, snarare än att  bara titta i backspegeln.

Nytt ljus på medarbetarna

För medarbetarna på finansavdelningen, särskilt de som jobbar med riskhantering och intern kontroll, kan nya processer och plattformar ge möjlighet att kliva fram i strålkastarljuset, påpekar Charlie Calovich:

– Alla vet att de finns, men de får inte mycket uppmärksamhet idag. De har så mycket kunskap och en helhetssyn på hur företaget fungerar som de sällan får dela med sig av. De sitter med Excel-ark och bockar av checklistor, men får nu en fantastisk möjlighet att omdefiniera sin yrkesroll till att bli mer framåtblickande och affärsdrivande, och hjälpa kollegorna bli mer framåtblickande och strategiska. 

Vill du veta mer om hållbarhetsrapportering? Registrera dig till vår kommande webbinarieserie med start 14 februari. Läs mer här 

 

 

Mer från Workiva

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Workiva och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera