1515
Annons

Syr ihop bilden av Moki Cherry

Konstnärsparet Don och Moki Cherry var under det radikala 1970-talet starkt förknippade med Moderna museet.

Som legendarisk jazzmusiker hålls minnet av Don Cherry levande. Nu lyfter Moderna museet fram Moki Cherrys konstnärskap i utställningen ”Moment”.

FÄRGEXPLOSION. Fredrik Liew är curator för utställningen om Moki Cherry på Moderna museet. Utställningen går upp den 9 april och pågår till den 9 oktober.
FÄRGEXPLOSION. Fredrik Liew är curator för utställningen om Moki Cherry på Moderna museet. Utställningen går upp den 9 april och pågår till den 9 oktober.Foto:Foto: Jack Mikrut

Moki Cherry föddes som Monika Karlsson i Norrbotten. Via Skåne flyttade hon 1962 till Stockholm för att studera på Beckmans designhögskola. Som konstnär fick hon aldrig något genombrott och är inte särskilt välkänd. 2009 avled hon, 66 år gammal.

Den amerikanska jazztrumpetaren Don Cherry däremot var vida berömd redan när han och Moki Cherry träffades i Stockholm i mitten av 1960-talet.

”Han finns hela tiden med i bilden, men för en gångs skull vill vi sätta henne i centrum”, säger Fredrik Liew, curator för utställningen som öppnar på lördag på Moderna museet.

Tillsammans var paret Cherry navet i ett kollektivt konstnärskap som mestadels rörde sig utanför traditionella forum. Moki Cherry betraktade ”scenen som hem och hemmet som scen” – och på den scenen stod hela familjen, maken Don och barnen Neneh och Eagle-Eye, båda framgångsrika musiker som vuxna.

”Det är ett konstnärskap som består av en verksamhet, inte verk egentligen”, säger Fredrik Liew.

Don Cherry spelade en fri improvisationsmusik som under 1970-talet rörde sig åt världsmusikhållet. Moki Cherry skapade det visuella. Hennes bakgrund var mode och det var främst som textilkonstnär hon kom att verka. Moki Cherry illustrerade skivomslag, skapade lekfulla och färgstarka scendekorer i textilier, gjorde affischer, sydde scenkläder – och var med och spelade och sjöng.

”Det var en tid då konstbegreppet exploderade, allt kunde vara konst”, säger Fredrik Liew.

Paret Cherry tillhörde inte den bokstavstrogna politiska radikala vänstern. Men de var för den skull inte opolitiska – såväl samhällskritik som feminism framträder i Moki Cherrys konst, framför allt i de senare bildkollagen.

”Moki och Don var en annan del av 1970-talet. De försökte skapa ett alternativt sätt att leva. Det handlade om att ta initiativ och etablera former för hur man vill leva sitt liv”, säger Fredrik Liew.

Men samtidigt som de var säregna var familjen Cherry också typiska för sin tid. Flytten 1970 till ett gammalt skolhus på landet i Tågarp norr om Hässleholm skedde i enlighet med tidsandan, gröna vågen. Där bildade de Kulturföreningen Tågarps skola, som bland annat drev ett barn- och ungdomsprojekt, Octopussteatern. Där medverkade Shanti Roney, i dag känd skådespelare, som växte upp i ett hus i närheten och vars familj var med och drev kulturföreningen.

1971 engagerade Moderna museets dåvarande chef Pontus Hultén paret för utställningen ”Utopier & visioner 1871–1981”, inspirerad av den så kallade Pariskommunen, en revolutionär stadsstyrelse i Paris våren 1871.

Resultatet blev ett stort allkonstprojekt som bedrevs i trädgården utanför Moderna museet sommaren 1971. I centrum stod ett stort kupolformat tält som Moki Cherry inredde med tyger och konst. Där spelades också delar av Don Cherrys album ”Organic Music Society” in och på omslaget, som Moki Cherry illustrerat, finns domen avbildad. Familjen var hela tiden närvarande, de bodde den sommaren i det gamla fängelset på Skeppsholmen precis intill museet.

De var vid den här tiden ofta på resa. 1973 gjorde Don Cherry 86 spelningar på skolor runt om i Sverige. Det eviga resandet i en folkvagnsbuss, även utomlands, var ett skäl till att Moki Cherry arbetade så mycket med textilier. De var lätta att rulla ihop och ta med till nästa plats. De ramades aldrig in utan hängdes upp med enkla rundstavar.

Den stora tygapplikation som finns på omslaget till Don Cherrys album ”Brown Rice” (1975) är det enda verk i utställningen som kommer från Moderna museets samlingar.

”Vi har lånat i princip allt från familjen, som fortfarande äger huset i Tågarp”, säger Fredrik Liew.

Förutom Moki Cherrys tygapplikationer visas teckningar, bildkollage, musik och bildspel med foton från den här tiden. Utställningens tonvikt ligger på 1970-talet men innehåller verk skapade under fyra decennier, 1967–2007.

Från slutet av 1970-talet tillbringade familjen vintrarna i New York och somrarna i Tågarp i Skåne.


Innehåll från PE Teknik & ArkitekturAnnons

“Synen på städerna har förändrats sedan pandemin”

​​Helena Hed, VD och koncernchef, PE Teknik & Arkitektur.
​​Helena Hed, VD och koncernchef, PE Teknik & Arkitektur.

Svenskar är mer nöjda med sina städer idag än innan pandemin. Det visar en färsk undersökning gjord av konsultbolaget PE Teknik & Arkitektur. Studien visar att faktorer som hållbarhet och digitalisering i städerna får allt större inverkan på invånarnas trivsel.

Under de senaste sju åren har konsultbolaget PE Teknik & Arkitektur, tillsammans med statistikföretaget Kantar Sifo, genomfört undersökningar för att få insikter i hur svenskar upplever sina städer. Resultatet sammanställs i en rapport, som de kallar för Samhällsbarometern.

– Anledningen till att vi gör den här undersökningen är för att vi som samhällsbyggare ska få insikter i hur invånarna vill att framtidens städer ska utformas. Vi behöver förstå hur invånarna tänker och vad städerna behöver för att kunna utvecklas, säger Helena Hed, vd och koncernchef på konsultbolaget.

Pandemins inverkan

I årets studie ställdes 21 frågor och påståenden till 5 540 personer, för att bland annat få svar på hur väl invånarna trivs i deras hemstäder, om de tycker städerna är attraktiva och på vilka sätt städerna arbetar med hållbarhet och innovativa lösningar.

Ta del av hela Samhällsbarometern här. 

– Vi har nu gjort studier både före, under och efter pandemin och kan se att svenskarna var som mest nöjda med sina städer under pandemin. Då fick de möjlighet att stanna upp och hemestra mer än vanligt, vilket ökade stoltheten över deras städer. I årets Samhällsbarometer kan vi se att synen på städerna har minskat något, men att siffrorna ändå är betydligt högre än när vi började göra studien för sju år sedan, säger Helena Hed.

Hållbarhet och digitalisering

I årets Samhällsbarometer finns det två faktorer som sticker ut för att skapa trivsamma städer – hållbarhet och digitalisering. Den slutsatsen stämmer överens med den globala utvecklingen, men har enligt Helena Hed förstärkts under pandemin.

– Städerna som under lång tid har arbetat systematiskt med digital och hållbar samhällsplanering har fått bäst resultat i våra mätningar. Att skapa smarta och sammankopplade städer är viktigt för samhällsutvecklingen – det ska vara enkelt att både leva och besöka städerna. När det kommer till hållbarhet behöver vi som bransch se på begreppet ur samtliga aspekter – både i form av trygghet och klimat. Det är viktigt för att säkerställa en bra framtid för kommande generationer, säger Helena Hed.

Om PE Teknik & Arkitektur
PE är ett av Sveriges främsta konsultföretag med fokus på byggnader. Som samhällsbyggare skapar de innovativa och hållbara lösningar som bidrar till att utveckla och förnya samhället. PE finns i hela landet och omsätter årligen över en miljard kronor. Läs mer på pe.se. 

Om Samhällsbarometern 2022:
I årets upplaga av Samhällsbarometern har 5 540 svenskar svarat på 21 frågor och påståenden om staden de lever i. Undersökningen är statistiskt säkerställd och representativ på riksnivå såväl som för Sveriges tolv största städer. Antalet personer som har svarat i respektive stad är minst 300. 

Läs hela rapporten på samhallsbarometern2022.pe.se. 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med PE Teknik & Arkitektur och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?