Annons

Nytt kalsongmärke växer på träd

Gran och tall ska bli underkläder när modeskaparen Stefan Söderberg går från väletablerade Hope till nystartade Allvar. Nu vill han och kollegan Niklas Gilmark få fler att se värdet i svensk skog.

SERIÖST. Den tidigare Hope-grundaren Stefan Söderberg har startat Allvar tillsammans med Niklas Gilmark. Med sina produkter vill de få andra bolag att se svensk skog som en tillgång.
SERIÖST. Den tidigare Hope-grundaren Stefan Söderberg har startat Allvar tillsammans med Niklas Gilmark. Med sina produkter vill de få andra bolag att se svensk skog som en tillgång.Foto:Joey Abrait

I hundratals år har träden stått i de svenska skogarna. Men snart kan de också finnas i våra garderober, när det nya varumärket Allvar, som gör underkläder av svensk skogsråvara, lanseras.

”Det är fascinerande att man kan göra kläder av skogen som våra släktingar en gång höll till i”, säger Niklas Gilmark, en av grundarna till Allvar.

Idén fick han för två år sedan. Nyligen utexaminerad från Handelshögskolan i Stockholm ville han starta en affärsverksamhet som skulle gå att skala upp. Efter att ha läst en artikel om hur viskosmaterial tillverkades av bambu, fastnade han för tanken att göra kläder av skog från Ångermanland.

”Jag har jobbat i skogen med plantsättning och röjning, så på ett personligt plan tilltalades jag av att använda råvaran på ett annorlunda sätt. Dessutom kändes idén genomförbar, eftersom man använder samma tillverkningsprocess för både bambu och trä”, säger Niklas Gilmark.

Men att han skulle få med sig klädskaparen Stefan Söderberg, som tillsammans med Ann Ringstrand grundade det svenska modemärket Hope för 14 år sedan, var inte givet.

När Niklas Gilmark hörde av sig hade de aldrig träffats. De hade erfarenheter från helt olika branscher, och tillhörde inte samma generation. Den enda gemensamma nämnaren var att de båda kom från Härnösand.

”Och när jag var liten hade Niklas morfar en sportbutik som jag ofta var inne i för att testa fotbollar och skateboardar. Till slut undrade han om jag inte skulle köpa någonting”, minns Stefan Söderberg.

Men samtalet från Niklas Gilmark var vältajmat. Strax innan hade Stefan Söderberg valt att kliva av sin operativa roll i Hope. Stefan Söderberg är fortfarande delägare i Hope, som är ett av Modesveriges starkare varumärken, med en omsättning på över 100 miljoner kronor, flera egna butiker och visningar i Paris.

”Att lämna Hope föregicks av mycket funderande på vad jag tycker är kul och brinner för. Jag hade kommit fram till att jag inte tycker om när det blir för mycket förvaltning, och började tänka på vad jag skulle göra i stället.”

Men trots att han inte hade något nytt jobb på gång, var Stefan Söderberg inte helt lätt att övertala.

”Jag tände inte riktigt på idén med kalsonger, och jag hade erfarenhet av att viskosmaterial ofta är sladdrigt, och känns lite som en trasa, vilket inte lät så kul.”

Vad fick dig att ändra dig?
”Jag gillade att det fanns en story att berätta, att det var mer än bara design. Ingen har jobbat med ursprungsmärkt material från skogen, vad jag vet, vilket kändes bra. Dessutom kändes Niklas lite som en frisk fläkt, han kommer in från sidan, är inte förstörd av branschen och ser bara möjligheter.”

Och varför insisterade du, Niklas, så mycket på att få med Stefan på det här?
”För att han har en fin känsla för detaljer i sin design, samtidigt som han har ett mörker som har synts i Hope-plaggen, och som går igen nu.”

Även i företagsnamnet kan man säga att det finns en viss svärta. Efter att ha fått kassera flera namnförslag, landade valet på Allvar.

”Och ganska snabbt kändes det bra, det fångade väl in att vi är från mörka Norrland, och den allvarliga känslan vi har till gran- och tallskog”, säger Niklas Gilmark och får medhåll från Stefan Söderberg:

”Dessutom tyckte vi att det var roligt med en skön kontrast till Happy socks, som också gör underkläder.”

Det är inte den enda skillnaden för modeskaparen. Van vid att arbeta i en bransch där plaggen förändras mycket från säsong till säsong, har arbetsprocessen varit en annan när det gäller att skapa en basprodukt som underkläder är.

”Samtidigt är det lite av en utmaning designmässigt, eftersom vi har sett att folk är väldigt lojala sina underklädesmärken. Jag är ett levande exempel på det, och har nog haft samma leverantör i 20 år”, säger Stefan Söderberg.

När märket, som hittills har finansierats med eget kapital, samt stöd från bland annat Vinnova och Almi invest, lanserar sina första kalsonger blir det därför två olika boxermodeller, en med plan front och en med knappgylf, i färgerna vitt, svart, ljus- och mörkgrått, som kommer att säljas för omkring 300 kronor styck.

”Nästa steg blir att göra T-shirtar och en damkollektion”, säger Stefan Söderberg.

Märkets udda materialval ligger i linje med den trend som blivit allt tydligare i modebranschen de senaste åren, där nyskapande allt mindre handlar om design, och allt mer om nya material.

För Allvar sker grundproduktionen hos Domsjö fabriker, utanför Örnsköldsvik, som bland annat använder klenved och spill från sågverk för att göra cellulosamassan till viskostyger.

”Men utmaningen har egentligen inte varit tekniken, utan spårbarheten. Att veta var träden kommer ifrån, så att det verkligen är svensk skog vi använder”, säger Niklas Gilmark.

I framtiden har han en vision om att man ska kunna få veta från exakt vilket område eller hygge ens underkläder kommer ifrån. På samma sätt som det i dag går att spåra plantan kaffebönor kommer i från.

”För vi ser mer och mer att människor bryr sig om var saker och kläder kommer ifrån. Och förhoppningsvis hakar andra modemärken på, när de ser det värde vi ser i svensk skog”, säger Niklas Gilmark.

”Att lämna Hope föregicks av mycket funderande på vad jag tycker är kul och brinner för.”

Stefan Söderberg

Innehåll från XledgerAnnons

Så tacklar han utmaningarna i tuffa rollen: ”Kärnan i beslutsfattandet”

Jonas Alfredson och Rickard Mauritzon.
Jonas Alfredson och Rickard Mauritzon.

Glöm myten om en robot som mekaniskt hamrar ut siffror.

Dagens ekonomichefer styr strategi, analyser – och är kanske den viktigaste rådgivaren till vd.

– Det är mer en strategisk roll för att hjälpa bolaget framåt, att vara ett beslutsstöd till företagets ledning, säger Jonas Alfredson, ekonomichef hos mjukvaruföretaget Lumera.

Samla allt i ett system – så funkar det

Som en brandvarnare. Så beskriver Lumeras business controller Rickard Mauritzon ekonomichefens roll i det moderna bolaget.

– När allt rullar på är ekonomichefen mer i bakgrunden, men om något inte fungerar ska jag kunna föra en dialog på en så pass strategisk nivå så att alla förstår vad som behöver göras. Precis som en brandvarnare kan rädda ditt liv så räddar en bra ekonomichef pengar och jobb, säger han.

Hos Lumera, som utvecklar och driver system inom liv- och pensionsförsäkringar åt flera stora marknadsaktörer, har Jonas Alfredson brandvarnarens roll. Han roas av liknelsen:

– Haha, ja så kanske man kan säga. Vi på ekonomiavdelningen kan lägga grunderna och göra analyserna, sedan ska ju det operativa genomföras. Leverans måste ske på andra delar också, men vi är absolut en stödfunktion.

Alfredson konstaterar samtidigt att arbetsuppgifterna för en ekonomichef förändrats på senare år, något han tror är tätt sammankopplat med teknikutvecklingen hos dagens affärssystem:

– Den största förändringen är automatiseringen, man hanterar mycket färre praktiska frågor. Istället kan vi lägga den tiden på analys. En annan stor förändring är omvärldsanalys, saker förändras snabbt. Det är faktorer vi behöver följa för att kunna planera för olika scenarion.

Till sin hjälp har har Alfredson hjälp av flera programvaror där affärssystemet Xledger, som han beskriver som en mycket viktig pusselbit i verksamheten och en mycket viktig del i beslutsfattandet.

– Det är kärnan i beslutsfattandet. Om jag pratar specifikt om Xledger använder vi i princip alla delar av programmet. Det är en jättefördel att man slipper använda andra system utan kan ha allt från projektredovisning, tidrapportering till fakturahantering på samma ställe, säger han.

När Lumera bestämde sig för att byta affärssystem tittade man på flera alternativ. Det som slutligen fällde avgörandet var Xledgers molnlösning – där allt som behövs är en internetuppkoppling:

– I stora drag var det cloud-miljön som var avgörande. Vi slipper ha egna intranät och liknande för att hantera alla flöden, utan alla siffror ligger i molnet. I kombination med starka verktyg för att ställa upp scenarion och forecasts ger det oss bättre underlag, säger Mauritizon.

Han menar att det finns goda ekonomiska skäl för företaget att lägga stort fokus på såväl affärssystem som ekonomichefens roll:

– För oss är det en viktig framgångsfaktor att ha ett bra affärssystem som stöd för att kunna leverera enligt våra mål. Det ger oss möjlighet att ha bra kontroll över verksamheten och vara effektiva, idag och i framtiden.

Få insikter om hela din verksamhet – i realtid

Mer från Xledger

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xledger och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera