Lyx som sitter fint

Vi lägger allt mer pengar på våra husdjur. Särskilt hundar har blivit populära att skämma bort, vilket vilket gett ett uppsving för branschen och lockat en rad nya aktörer.

MUMS. Carolina Gahn startade Wonderboo, som är ett av många företag som säljer premiumprodukter för hundar. Här med franska bulldoggen Lille Bro, samt Diidrik Reuterswärd som arbetar på företaget.
MUMS. Carolina Gahn startade Wonderboo, som är ett av många företag som säljer premiumprodukter för hundar. Här med franska bulldoggen Lille Bro, samt Diidrik Reuterswärd som arbetar på företaget.Foto:Joey Abrait

Lurviga, kortklippta, stora eller små. Sveriges drygt 822 000 hundar, ser alla väldigt olika ut, men skäms bort allt mer av husse och matte.

”Hunden har gått från att vara ett husdjur till en familjemedlem. I dag är det inte något man har för att passa huset, utan man tar med sig den överallt och pysslar gärna om den lite extra”, säger Hans Rosenberg, presstalesman på Svenska Kennelklubben.

Att attityden till våra fyrfota vänner har förändrats märks inte minst på det stora utbudet riktat till hundägare som har vuxit fram de senaste 20 åren. I dag är det helt normaliserat att hunden går på dagis eller får rehab om den har ont, och flera hundhotell, där hunden kan vila upp sig, har redan öppnat. Men det är inte bara tjänstesidan som växer, även utbudet på hundmat och föremål, som bäddar, koppel och leksaker, har ökat.

”Det späs bland annat på av att det finns en inredningstrend, där vi kommer att vilja ha en matchande hundbädd eller matskål, när vi renoverar hemma”, säger Hans Rosenberg.

Den färskaste branschrapporten från intresseorganisationen Manimalis, bekräftar att vi kostar på våra hundar och andra husdjur allt mer. 2008 omsatte branschen 9 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som fyra år tidigare, där köpet av husdjuret och veterinärkostnaderna stod för de största kostnaderna. Di:s genomgång av husdjursbranschens fem största bolag visar att trenden håller i sig. På tre år ökade omsättningen för alla bolag, och tre av företagen växte sig dubbelt så stora.

Branschens snabba utveckling lockar till sig nya aktörer. Nyligen etablerade sig till exempel Dogbuddy, ett slags Airbnb för hundar, i Sverige. En annan nykomling på marknaden är Wonderboo, som är specialiserat på hundmat. Förra året öppnade företaget en butik på Norrmalmstorg, mitt i centrala Stockholm, som ett komplement till e-handeln och den food truck som förra sommaren cirkulerade på stadens gator.

”Vår ägare Magnus Rosengren upptäckte att innehållet i vanlig hundmat var av låg kvalitet och bestod av bland annat slakteriavfall, benmjöl och kolhydrater som påverkar hundens hälsa. När han inte hittade något bra alternativ, bestämde han sig för att göra egen av svenska råvaror som lufttorkas”, säger Carolina Gahn, pressansvarig på Wonderboo.

För att matcha den högre kvaliteten på maten har Wonderboo också satsat på design, där varje hundmatsförpackning även fungerar som mat- och vatten-skål. En engångsförpackning kostar 20 kronor.

”Många lever i dag ett socialt aktivt liv på språng där resor, mat, mode och hälsa står i fokus. Den nya generationen hundägare har höga krav för sig själv men också för sin hund.”

Därför spånar Wonderboo redan på kommande produkter och tjänster att vidareutveckla affären med. Bland annat har företaget redan producerat ett exklusivt koppel och halsband i skinn från anrika Tärnsjö garveri, designat av modeduon AltewaiSaome. Inom kort planerar företaget även att erbjuda hundpassning på internationella varuhus, där spa och kloklipp ska ingå.

”Vissa kan tycka att premiumtjänster till hunden är fjantigt, men vi säger inte att vårt koncept ska passa alla. Däremot ser vi att fler bryr sig om, och vill sina hundar väl, och då efterfrågar de högre kvalitet. Samtidigt ska man komma ihåg att Sverige ligger långt efter andra marknader på den här fronten”, säger Carolina Gahn.

Att spendera pengar på kläder, accessoarer och behandlingar till sin hund är till exempel mycket vanligare i USA och England, där hundkläder fanns redan på 1960-talet. I Sverige blev det ett fenomen först på 2000-talet. Inte minst efter att hotellarvtagerskan Paris Hilton och hennes två chihuahua-hundar blev populära. Från USA kommer nu även andra impulser.

En är att hyra in en kombinerad hundvakt och bröllopsfotograf, som tar bilder ur hundarnas perspektiv, på den stora dagen. En annan är att köpa exklusiva accessoarer, med äkta ädelstenar, till sin fyrfota älskling.

”Men det dröjer nog innan vi ser de galnaste trenderna här i Sverige. Kunderna är mer intresserade av att öka kvaliteten på mat och tjänster för hundarna, än att köpa koppel och hundbäddar med Swarowskikristaller”, säger Carolina Gahn.


Innehåll från AkaviaAnnons

Här är jobben där ekonomerna tjänar bäst

Caroline Lindeberg är lönespecialist på Akavia.
Caroline Lindeberg är lönespecialist på Akavia.

CFO, ekonomichef eller ekonomiansvarig? Titeln och ansvaret har avgörande betydelse för ekonomernas löner. Du som ekonom tjänar allra mest om du är vd i ett börsbolag. Det visar statistik från Akavia, det nya fackförbundet för akademiker.  

Att vara påläst och ha tillgång till färsk lönestatistik är viktiga verktyg i en löneförhandling.  

– Men det är först när du finfördelar statistiken och anpassar den till din egen situation som den blir riktigt spännande och användbar. Då kan den ge dig riktigt vassa argument i förhandlingen, säger Lee Wermelin, ordförande i Akavia.

Akavia bildades januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.  

– Det innebär att du kan jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel. Du kan även bryta ner statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. Det gör dig tryggare och mer trovärdig under lönesamtalet.    

Expertens 10 bästa tips för högre lön 

Stora löneskillnader 

I storstäderna är lönerna generellt högre. För högskoleutbildade ekonomer i Stockholm är medianlönen 54 400 kronor i månaden. I Göteborg och Malmö/Lund är den cirka 4 000 - 5 000 kronor lägre och i Mellansverige ligger den ytterligare 5 000 kronor lägre, alltså på cirka 45 000 kronor. 

– Det hänger samman med att större städer har fler arbetsplatser och chefstjänster, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia. 

Lönerna skiljer sig stort även mellan ekonomer i privat sektor respektive stat och kommun, 53 000 kronor respektive 45 000 kronor i månaden. 

Vilken bransch du verkar i har också betydelse. Medianlönen för en ekonom i telekom- eller försäkringsbranschen är 62 000 kronor i månaden medan ekonomer inom it, industri samt bank och finans får nöja sig med cirka 55 000 kronor i månaden.   

– Även titeln kan spela stor roll. Är du CFO eller finanschef tjänar du i regel mer än en ekonomichef. Men det hänger naturligtvis på vilket ansvar du har. Ju större finanser du hanterar, desto högre lön. Allra högst lön har ekonomerna som är vd på ett börsnoterat bolag. Det är där de stora pengarna finns, säger Caroline Lindeberg.  

Byt jobb, det lönar sig 

Att ta löneförhandlingen på allvar och vara väl förberedd kan med andra ord ge stora avtryck i din plånbok. Tänk också på att den största möjlighet att göra rejäla lönekliv är när du byter jobb. 

– Störst chans har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya arbetsuppgifter och mer ansvar. Utan de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella, årliga lönerevisionen har du små chanser att höja din lön.  

Även den första ingångslönen är viktig – ofta till och med vara avgörande – för den framtida löneutvecklingen. 

– Men för den som är ny på arbetsmarknaden kan det vara svårt att veta vilken lön som är rimlig att begära. Då kan vår färska lönestatistik och rådgivning vara till stor hjälp, säger Caroline Lindeberg.   

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?