1515
Annons

Långsamheten är nya trenden

Äkta hantverk och dova pasteller. Det är några av de trender som flyttar in i våra hem till hösten. I alla fall när Karin Sköldberg, vd för Trendgruppen, väljer sina favoriter inför inredningsmässan Formex, som börjar i dag.

TRENDSPANARE. Karin Sköldberg, vd för Trendgruppen, har noterat att den nya trenden ”slow living” är här.
TRENDSPANARE. Karin Sköldberg, vd för Trendgruppen, har noterat att den nya trenden ”slow living” är här.Foto:Foto: Joey Abrait

Med lätt hand lägger Karin Sköldberg upp pläden på bordshörnan.

”Med sitt rutnät i dov rosa, vinröd, senapsgul och gråblå är den här helrätt i färgerna just nu”, säger hon, och slätar ut den mot bordsskivan.

Men det är inte bara färgerna som gör filten från Mimou rätt den här säsongen. Att den också är handvävd av handspunna siden- och ulltrådar gör att den kvalar in, när vi vill ha alltmer hantverksprodukter i hemmet.

”Vi har tröttnat på det opersonliga och föremål som inte har en själ. Nu vill vi ha hantverks- och kvalitetsprodukter”, säger Karin Sköldberg.

För tio år sedan startade hon, efter lång erfarenhet i inredningsbranschen, pr-byrån Trendgruppen PR som hon fortfarande är vd för. Sedan dess har hon sett hur trenderna utvecklats från år till år. Hon har bevittnat uppkomsten av den avskalade ”ljust & fräscht”-trenden och den metallprydda industritrenden. Nu ser hon hur inredningen rör sig allt längre därifrån.

”Båda trenderna håller så klart fortfarande i sig. Ett tecken på det är väl att vitt kakel och olika gråskalor är bland det mest trendiga man kan ha på väggarna just nu. Men vi ser också att annat får plats”, säger hon.

Den kanske tydligaste trenden kallar hon för ”slow living”, en slags motrörelse till den inredningshysteri som har rått de senaste åren, delvis driven av att nya saker ständigt dyker upp på sociala medier. Trendens namn har hon hämtat från magasinet Kinfolk, som i en hemma hos-serie intervjuat rika människor som sålt lägenheterna i New York och husen på Rivieran, för att dra sig tillbaka på landet och njuta av en enklare livsstil.

”De lagar mat och umgås med vänner, och har tagit ett steg tillbaka, vilket syns i inredningen.”

Trä och kalla metaller som silver, stål och krom dominerar. Men också i mönstren och tillverkningsteknikerna gör sig svunna tider allt oftare påminda. Mattor med mönstret gåsöga, syns till exempel överallt, och flera porslinstillverkare har de senaste åren återlanserat gamla mönster, bland dem Rörstrand och Royal Copenhagen.

”Att vi vet ursprunget skänker oss en trygghet, men de återlanseringar vi ser är alltid gjorda med en twist, så att de ska kännas 2016. Men just att veta var saker kommer ifrån, ser vi att folk efterfrågar, vilket öppnar upp för en helt ny generation småskaliga producenter.”

Som exempel nämner hon designern Hanna Wessman som gör krukor och Amelia Widells soffor, som de senaste åren rönt framgångar utan att vara jättar i inredningsbranschen.

Hand i hand med den utvecklingen går också miljö- och hållbarhetskulturen, där Ogland, som säljer miljöcertifierade lakan och Idyllien, som gör tvålar och doftstickor av lokala gotländska råvaror, är exempel på företag som ligger i framkant.

”Att vi i allt högre grad vill ha kvalitet som håller över genrationer, och som kan ärvas av barn och barnbarn, märks tydligt. De som satsar på den typen av kvalitet kan också ta bättre betalt för sin design, eftersom det äkta och unika har ett högt värde.”

Därtill sätts ett extrahögt värde till det som är producerat i Sverige, särskilt efter att stora delar av textil-, glas- och porslinsindustrin för länge sedan har flyttat sin produktion till Asien.

”Allt fler producenter inser vikten av att hantverket och kunskapen kring det stannar i Sverige. Särskilt när vi har tappat så mycket. Där har vårt grannland Finland valt en helt annan linje, när till exempel Alvar Aalto-vasen, som har blivit jättetrendig de senaste åren, tillverkas i Finland och där Made in Finland är en del av designvarumärket.”

För att främja nordisk design och konsthantverk delar Formex årligen ut Formex Nova-priset till en ung formgivare.

Vem av finska Hanna Aronen, danska Maria Bruun, svenska Matilda Dominique, finska Maija Puoskari och svenske Nick Ross som får årets pris avgörs under en ceremoni i kväll.


Grön matpionjär som älskar sillen

Framför Mathias Dahlgrens restauranger i Grand Hôtel står skärgårds-båtarna på rad. Sitt eget lantställe har han på Vindö, dit han tar oss med i sin nya kokbok, Mat i sommartid.

Di Weekend träffar Mathias Dahlgren för en frukostintervju.
Di Weekend träffar Mathias Dahlgren för en frukostintervju.Foto:Jesper Frisk

Nu för tiden är det vanligt att matgäster sitter vid en bardisk och äter. Det var det inte när du öppnade Matbaren i Grand Hôtel för 15 år sedan. Känner du dig som en föregångare?
”Mötet med maten har förändrats väldigt mycket – hur människor vill sitta, hur saker och ting serveras. Hela restaurangupplevelsen har moderniserats, även på finare ställen. Det är en utveckling som jag medverkat till och det känns roligt.”

För fem år sedan gjorde du om stjärnkrogen Matsalen till vegetariska Rutabaga. Sedan dessa har allt fler finkrogar utvecklas mot det vegetariska. Känner du dig som en föregångare även där?
”Jag kände att det låg i tiden. Genom det nynordiska köket såg man en förskjutning på tallriken. Tidigare var proteinet kung och vegetabiliska smaksättare någonting man lade till för att lyfta rätten. Nu har det svängt från kanske 70 procent kött och 30 procent grönt på tallriken till motsatt förhållande, 30/70.”

Hur går en vegetarisk finkrog hem hos gästerna?
”Från början fanns det ett visst motstånd. Då hade vi väldigt många vegetarianer som gäster. Men med tiden har det blivit en väldigt blandad publik. Precis som det finns italienska, franska och kinesiska restauranger finns det hamburgerställen – och ibland blir man sugen på vegetariskt. Så ska man se det.”

Mitt under pandemin, i oktober 2020, öppnade du din första restaurang utomlands, Overseas by Mathias Dahlgren, på Maldiverna. Hur har det gått?
”Förvånansvärt bra faktiskt. Det har varit en ljuspunkt under pandemin. Restaurangen har varit i drift i princip hela tiden. Nu öppnar vi vår tredje säsong. Vi kör hela året utom under de två månader när det är regnsäsong.”

I vilken utsträckning är det din restaurang?
”Jag äger ingenting i den restaurangen. Vi, jag och Grand Hôtel, har inte gjort någon investering. Jag har satt mitt namn och varumärke på den, sedan sköter vi driften till 100 procent och får ett arvode för det.”

Grand Hôtel och semesterparadiset Maldiverna, mer lyxigt än så blir det knappast. Är det inte läge att öppna en enklare och folkligare restaurang också?”Jag har inte upplevt att det funnits utrymme att vara expansiv under coronapandemin. Nu är det mest fråga om att komma tillbaka till någon slags normalitet. När vi uppnått det får man börja titta framåt. Och framtiden ligger säkert mer i det folkliga än det extremt lyxiga.”

Din nya kokbok heter Mat i sommartid. Vad är roligast med den typen av vardagstips och recept?
Just den här boken har varit roligt att göra utifrån Vindö i Stockholms skärgård, där jag har mitt lantställe. Jag tycker väldigt mycket om att vara där under somrarna, den här ljusa tiden på året. Det har varit kul att få blanda in människor som lever på den platsen. Att visa upp olika sidor av sig själv är kul.” 

Har du några speciella tips nu inför midsommar?
”Midsommar är en fantastiskt fin högtid. Jag är själv en stor vän av det traditionella midsommarfirandet med sill och potatis, gräslök och gräddfil. Men man kan se att det finns många yngre och många nya svenskar som har väldigt svårt för vår silltradition och kanske inte uppskattar den lika mycket som jag gör.”

Är det fråga om ett slags generationsskifte?
”Ja, det skulle jag säga. Vi äter mindre traditionell mat rent allmänt. Det har ju att göra med att det finns så mycket större utbud av mat nu för tiden. Frågar du en tioåring i dag är det inte säkert att det godaste den vet är köttbullar eller spagetti med köttfärssås, det kan lika gärna vara falafel, fredagstaco eller sushi. Om det är ett problem vet jag inte, men det är fint om man kan göra våra traditionella fester så inkluderande som möjligt.”

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?