1515

Kossor på kontot

Bonde är världens trendigaste yrke, enligt Kairos Future. Trenden märks inte minst på Instagram och Facebook, där bönder lockar tiotusentals följare.

Men inläggen är inte bara landsbygdsromantik.

JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.Foto:Foto: Rogge Olofsson
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.
JORDNÄRA. I en otrygg tid väljer allt fler lantbrukslivet. På sociala medier, som Facebook och Instagram, visar unga kvinnor tillvaron på en bondgård.

Glöm det urbana, landsbygden är det nya svarta. Och de ultimata trendsättarna är lantbrukarna själva.

Årets Lantbruksbarometer visar att unga lantbrukare ser ljusare på framtiden, och att var åttonde ung lantbrukare skulle rekommendera andra att bli bonde.

Facebook och Instagram bubblar av bonde-konton. Och följarna engagerar sig och gör tummen upp till ”landsbygds-porr” i form av bilder och klipp med leriga traktorer, bökande grisar och balpressar i aktion.

Några av de populära kontona där jordbrukarna berättar i jag-form är Piganlina med cirka 3 300 följare på Instagram, och Bondbönans blogg med 5 200 följare på Facebook. Utöver alla de här finns konton som utgår från gårdarna i sig, till exempel Resta gård, Björkfors gård och Väddö gårdsmejeri.

Ett av storproffsen i sammanhanget är Elin Svärdh, 27-årig mjölkbonde i Småland som i vintras gjorde viral succé med en ko-film. Hennes vardag följs av 13 800 personer på Facebook och 12 700 på Instagram, och hon har skrivit kontrakt med Ikea för att fronta deras arbete med hållbarhet.

En bild där hon står med ett gäng kor: 1 663 likes. Ett foto på en frostig komule: 1 145 likes.

Magnus Kempe på trendanalysföretaget Kairos Future har noterat trenden med bönder i sociala medier, liksom i medier i stort.

”Absolut. På Superbowl i USA för två år sedan hade en reklam budskapet: ’On the 8th day God created the farmer’. Vi bedömer att orsaken till det här att vi befinner oss i en otrygg tid med mycket förändring. Många längtar efter symboler som står för trygghet och stabilitet. Där är bonden en stark arketyp”, säger Magnus Kempe.

Hanna Karlsson, 39-årig mjölkbonde från Dödevi på Öland driver kontot Bondbönans blogg.

”Det känns som om följarna vill ha det jordnära. Mycket i våra liv är så konstgjort och tillfixat, exempelvis på internet med bloggar som handlar om mode och skönhet”, säger hon.

Trenden med populära konton i sociala medier befäster rurbanism-trenden som dök upp för omkring fem år sedan. Rurbanism handlar om landsbygden som inspirationskälla i staden. Tydliga markörer är exempelvis de välbesökta kosläppen, urban farming på hustak i städer och de tidigare så heta Hunter-stövlarna.

Andra tecken är det senaste årets ifrågasättande av den urbana normen, exempelvis genom Facebookgruppen Glesbygdsgirls som har drygt 8 000 följare. Ytterligare materialiseringar är den nya gröna vågen med mediepersonligheter i täten. Några av dem är författaren David Jonstad, aktuell med boken ”Jordad” på Ordfront förlag. Boken handlar om att det är marken, snarare än marknaden, som är framtidens maktfaktor. Ett annat exempel är bloggaren och fotografen Jonna Jinton som för sina 30 400 följare på Instagram skildrar livet i en by i Västernorrland.

Bondekontona berör också det allra mest grundläggande, som matförsörjning, menar Magnus Kempe. Något som går in i hipsterkulturen och dess vurm för autenticitet.

”Jag träffade en gång en bondkvinna från Gotland. Hon berättade att hennes dotter, som nu bor på Södermalm i Stockholm, plötsligt ville lära sig att mjölka gårdens kor eftersom ”det ser bra ut på cv:n”. Hennes kompisar tyckte att det var jättehäftigt att ha kossor och kunna göra ost”, säger Magnus Kempe.

Men de sociala medierna används inte enbart till fotografier på kor i pastorala miljöer. Kontona används också som arenor för diskussioner kring politik och företagande.

Magnus Kempe för också fram att subjekten – bönderna själva – inte alltid är bekväma med att bli betraktade som bärare av uråldrig rural visdom.

”De vill inte bli sedda som några Hedenhös eller Barna i Bullerbyn utan som en del av framtiden. De vill visa att de också använder ny teknik och har utmaningar, exempelvis låg lönsamhet.”

Enligt Hanna Karlsson beror mycket på vem som betraktar.

”Jag lade in ett klipp med kor som äter hö. En del tyckte att jag hade ett så lugnt jobb som kan stå och lyssna när de tuggar, men så är det ju inte alltid. Det är det som är hela grejen med min blogg, jag visar när det går jättedåligt och när det går bra, jag vill ge hela bilden”, säger hon.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

”Det här förändringsarbetet kräver modiga chefer”

Mindre machokultur och ett öppnare klimat. Effektivare projekt och lägre produktionsbortfall. Medarbetarundersökningen som gjordes för en tid sen fick Ikano Bostad att påbörja en rejäl förändringsprocess – som har gett lika rejäla resultat.  

En högre grad av innovation, ett större engagemang och en sundare företagskultur. Plus lägre personalomsättning och en arbetsmiljö som upplevs som mer stimulerande. För Pirjo Unnerstad, Head of HR på Ikano Bostad, är jämställdhetsarbetet ett effektivt sätt för att nå en ökad konkurrenskraft. 

– Jag har jobbat hela mitt liv i byggbranschen och har många gånger varit frustrerad eftersom jag sett att vi, på grund av alltför homogena team, inte har kunnat leverera till max. Det säger ju sig själv, frågar du fem personer med liknande bakgrund om hur de vill lösa ett problem så får du fem liknande svar. Med blandade arbetsgrupper når vi både en starkare innovation och skapar de bästa förutsättningarna att möta våra kunder, som ju också är av blandade kön, åldrar och bakgrunder. 

Stark motivation

På Ikano Bostad har man sedan 2014 jobbat extra fokuserat på att öka jämställdheten bland medarbetarna. Då gjordes en mätning som visade att många tyckte att jargong och en del beteenden kollegor emellan var för hårda. 

– Det gav oss en tankeställare och gjorde att motivationen för att påskynda jämställdhetsarbetet ökade ytterligare. Och glädjande nog har medarbetarundersökningarna sedan dess visat på tydliga förbättringar. Till exempel har vi nått ett betydligt högre engagemang, vilket leder till effektivare projekt med lägre produktionsbortfall, säger Pirjo.   

Läs mer om lärlingsprogrammet för kvinnor som vill bli snickare 

Lärlingsprogram för kvinnor

Vägen mot en mer jämställd organisation har egentligen inte varit en – utan många. Man har jobbat med rekrytering, ledarskap och successionsplanering, men också med mer handfasta projekt som ett lärlingsprogram för kvinnor ute på byggarbetsplatserna. 

– Hentverkarna är ett lärlingsprogram där vi har tagit in 16 kvinnor som ska utbildas i tre år. Tanken är att vi genom en större jämställdhet ska få en arbetsplats som passar fler, både kvinnor och män. En studie av projektet som gjordes visar att arbetsmiljön faktiskt förändrades när det kom in fler kvinnor, precis som vi hade önskat. Klimatet blev mer öppet och mindre macho. 

En annan hörnsten för utvecklingen mot en större jämställdhet är förankring i ledningsgruppen och arbete för att ständigt utveckla ledarskapet. 

– Det får inte finnas någon som helst tvekan i ledningen om att detta är något som vi gör till 500 procent, för att utveckla vår organisation. Och jag brukar med en dåres envishet tjata om att detta förändringsarbete också kräver modiga chefer. Chefer som har modet att anställa någon som inte är som de själva och som systematiskt arbetar för att alla medarbetare ska bli sedda och förstådda, oavsett livssituation. 

Ni har vunnit en del priser för ert arbete, bland annat Unionens Guldstegen. Vad betyder det för er?

– Den allra största anledningen till att vi gör det här jobbet är som sagt för att vi vill öka vår konkurrenskraft och värdet i affären. Men att få priser är ju såklart också väldigt roligt! Det är ett pris som nomineras av våra Unionen-medlemmar, vilket gör det extra kul. Det visar att det vi gör uppskattas och blir ett erkännande för hela företaget. För det är verkligen vad det här arbetet är, ett enda stort team work. Om inte alla hade varit så engagerade hade vi aldrig kunnat nå så här långt, säger Pirjo. 

Här kan du lära känna Ikano Bostads styrelse och ledningsgrupp 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?