1515

Avtryck i modevärlden

De senaste åren har vintage-mode slagit ­rekordpriser på auktionshus världen över.
Di Weekend har djup-dykt in i garderoben för att rota fram de bästa modeinvesteringarna.

Alexander McQueens armadilloskor från hans näst sista kollektion, Plato’s Atlantis våren 2010, steg kraftigt i värde efter designerns bortgång samma år.
Alexander McQueens armadilloskor från hans näst sista kollektion, Plato’s Atlantis våren 2010, steg kraftigt i värde efter designerns bortgång samma år.Foto:Foto: TT
Rekordväskan - såld för 1,8 miljoner kronor.
Rekordväskan - såld för 1,8 miljoner kronor.
En klassisk Chaneldräkt kan inbringa ett högt pris om den är välbevarad.Foto:TT
Även 1930-talsplagg är åtråvärda, som den här velourjackan av designern Elsa Schiaparelli som gick för 900  000 kronor på Christie’s i London 2012.
På grund av sällsyntheten är 1920-talsplagg åtråvärda, till exempel denna klänning från Lanvin som 2012 klubbades för 630  000 kronor hos Christie’s.
Plagg från Marc Jacobs sista kollektion för modehuset Louis Vuitton kan ge bra avkastning i framtiden...
… liksom äldre plagg från svenska Ann-Sofie Back som har potential att hamna på modesamlarnas önskelistor.
Den svarta klänningen från Karl Lagerfelds första kollektion för modehuset Chanel 1983 är betydligt dyrare nu än då.
Kellyväskan från Hermès är favorit på auktioner. Just denna klubbades förra året för 154 000 kronor hos Bukowskis i Stockholm.
Kellyväskan från Hermès är favorit på auktioner. Just denna klubbades förra året för 154 000 kronor hos Bukowskis i Stockholm.

En rosa krokodilväska med diamanter. Så ser världens dyraste väska såld på auktion ut. En ­ganska smaklös kreation, enligt vissa. Ändå ­klubbades den för 1,8 miljoner kronor i Hongkong i juni i år. Anledningen är ­enkel: det var en unik Hermèsväska av ­modellen Birkin.

Väskan är bara det senaste exemplet på hur priset på begagnade kläder och accessoarer har trissats upp på auktionshus ­världen, de senaste åren. Borta är stämpeln av sjavig second hand, när kappor, klänningar, kostymer, slipsar och skor klubbas för fem-, sex- och sjusiffriga belopp. Dessutom pratar allt fler om föremålen som ­modeinvesteringar, oavsett om det är rariteter som kan ge avkastning i framtiden ­eller klipp för den egna garderoben.

”Att intresset för vintage har ökat ­hänger ihop med att det i dag inte finns en enda modetrend, utan flera. Då ökar också ­behovet av att ha någonting som känns tidlöst”, säger Martina Bonnier, chefredaktör på Damernas värld som också har skrivit tre böcker om vintage.

I hennes garderob finns många plagg som hon beskriver som klassiker från ­stora kända modehus. Just sådana har varit ­särskilt åtrå­värda på auktionerna de senaste åren. Det kan handla om en välbevarad Chaneldräkt, ett avantgardistiskt 1930-tals-plagg från Elsa Schiaparelli, Christian Diors klassiska 1950-talsklänningar eller något från Lanvin på 1920-talet. Men högst priser kammar väskor och accessoarer hem. Cartier­-s­mycken, Patek Philippe-­klockor, Hermès klassiska Kelly- och ­Birkinväskor, Chanels quiltade aftonväskor i flapmodell och Louis Vuittons ­resvänliga Keepall.

”Kunden vill åt nykänslan i föremålet, även om man köper begagnat. Det gör ett par Louboutin, vars röda sulor slits ­redan vid första användningen, mer svår­sålda än en väska eller accessoar som känns ­mycket mindre nött”, säger Marcus ­Nilsson, mode­specialist på Bukowskis.

De senaste åren har auktionshuset, som arrangerar vintageauktioner två gånger per år, märkt av ett växande intresse även på den svenska marknaden. I våras klubbades till exempel en Birkinväska för rekord­priset 157 000 kronor – när en ny väska kostar omkring 80 000 kronor.

”Efterfrågan på nya väskor är så stor att man kan få stå i kö i flera år. Då finns det kunder som tycker att det är värt att ­betala mer för att få den direkt.”

Men det är inte bara ett relativt litet utbud som driver på utvecklingen. Att allt fler museer, som Röhsska museet i Göteborg, har köpt in och ställt ut mode, tror Marcus Nilsson, också har bidragit till att lyfta vintage till en ny nivå.

”När mode fick komma in i museernas finrum fick det plötsligt ett större samlarvärde”, ­säger han.

Att veta vad man ska investera i är dock inte helt lätt. En av svårigheterna med mode är att det är förbrukningsvaror, som snabbt tappar värde vid användning. Dessutom gäller det att ha kunskap om kvalitet och hantverk för att göra en bra bedömning.

”Mina två tips är använd näsan. Undvik att köpa någon annans doft och svett. Och syna sömmarna, det man ­köper får inte vara trasigt. Men det kan löna sig att byta foder, särskilt på ytterplagg”, ­säger modejournalisten Lotta Lewenhaupt.

Särskilt på herrsidan, menar hon att det finns bra affärer att göra. Något ­Alexander Marchesan, klädsamlare som också driver vintagebutik i eget namn i Stockholm, ­håller med om.

”Jag köper aldrig kläder i spekulationssyfte, utan tänker att om man kan ha dem länge är det en god investering. Men jag noterar att prismässigt ligger vi lite efter i Sverige, i USA är priserna för samma plagg det tredubbla”, säger han.

Handgjorda herrskor, en ovanlig hatt ­eller en klassisk rock. Hos Alexander ­Marchesan är det, till skillnad från auktionerna, inte varumärket utan kvalitet och unicitet som styr priserna.

”Många upplever att det var bättre kvalitet förr. Samtidigt börjar det bli svårt att få tag på vissa typer av plagg, till exempel skräddarsydda kostymer från 1930-talet, så där lär vi se en värdeökning de kommande åren.”

Unga talanger

Att kunna sin modehistoria, för att känna igen klassiska modeller eller specifika kollek­tioner, är också något Martina ­Bonnier rekommenderar. Ett plagg ur Karl Lagerfelds första kollektion för modehuset Chanel 1983, eller ett från Marc Jacobs sista för Louis Vuitton 2014, har till exempel högre värde än andra kollektioner. På samma sätt tror hon att den bästa mode­investeringen finns att göra i unga, ännu rätt oetablerade talanger.

”För att lyckas är det som med konst, man måste köpa med hjärtat och behöver vara duktig på att hitta unga designers. En som gjorde en bra affär på det sättet är mode­ikonen Isabella Blow som köpte upp hela Alexander McQueens examenskollektion.”

Svenska märken på tur

Därför spekuleras det nu för fullt i vad som kommer att ge god avkastning på fram­tidens auktioner. Enligt den brittiska mode-auktionären Kerry Taylor kan Comme des Garçons och andra japanska märkens 1980-talskollektioner bli dyrgripar om 10 år. Eller varför inte svenska märken, för den delen. Redan nu är de första Acne-jeansen med röda sömmar rariteter bland samlare. Enligt Martina Bonnier har även Lovisa Burfitt, Ann-Sofie Back och andra nutida modeskapare potential att hamna på samlarnas önskelistor så småningom.

”Men det dröjer nog innan auktions­husen plockar upp svenska märken. För även om de redan nu har ett andrahandsvärde, kan de, än så länge, inte konkurrera prismässigt med utländska haute couture-plagg på auktionsmarknaden”, säger Marcus Nilsson.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Kunddriven innovation leder bostadsutvecklingen

Flexibla eluttag, flyttbara väggar och hem som räcker bortom den egna lägenheten. Nya sätt att leva gör att vi söker nya sätt att bo – frågan är bara om fastighetsbolagen hänger med?

Läs mer om Ikano Bostads innovationsprogram BoLabb 

Innovation kan skapas på många sätt. Den kan vara teknikdriven, det vill säga ny teknik uppfinns först och därefter undersöks hur den kan implementeras i människors vardag. Eller så kan den vara behovsdriven, det vill säga att människors behov är det som styr vilka lösningar som tas fram. På Ikano Bostads BoLabb jobbar man efter det senare alternativet. 

– Vårt innovations- och utvecklingsarbete är väldigt kunddrivet. Vi lyssnar in vilka problem kunderna brottas med och försöker lösa dem, säger Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad. 

BoLabb är egentligen inte ett fysiskt labb utan namnet på den metodik som används. 

– VI arbetar i tre faser. Den första är utforskande, den andra är skapande och i den tredje implementerar vi. 

Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.
Lotta Sjödin, strategisk innovations- och utvecklingsledare på Ikano Bostad.

I den första fasen är det viktigt att vara öppen och framförallt försöka detektera kundernas behov, inte deras önskemål om lösningar, säger Lotta.  

– Henry Ford sa en gång att om han hade lyssnat på sina kunder så hade de önskat sig en snabbare häst. Och det är ju det som är skillnaden mellan att lyssna på behov och på önskemål om lösningar. Behovet var att förflytta sig snabbare, inget annat. Men börjar man prata om lösningar för tidigt så målar man lätt i sig i ett hörn. 

FlexEl och FlexRum

För Ikano Bostad har det kunddrivna arbetssättet lett till flera innovationer som kommit till användning i kundernas vardag. Ett strategiskt samarbete med IKEA mynnade till exempel ut i flyttbara eluttag och dito väggar. 

– Många människor bor i dag lite mindre än vad de egentligen skulle vilja. Det gör att behovet av flexibilitet ökar. Ibland behöver man kanske ett extra rum att sova i, ibland ett extra rum att jobba i. 

Smart FlexEl
Smart FlexEl

De flyttbara eluttagen bottnade i att många av kunderna berättade om den dagliga kampen mot sladdhärvor och uttag som aldrig satt där de borde. 

– Båda de här lösningarna används i dag i praktiken. Vi jobbade tidigt med prototyper i skala 1:1 som kunderna fick prova, blanda annat genom att flytta in i testlägenheter. Och efter att vi implementerat lösningarna i riktiga hem så gör vi också uppföljningsbesök, för att se hur de fungerar i verkligheten, säger Lotta. 

Delad boyta

Just nu jobbar BoLabb med ett projekt som undersöker hur våra bostäder kan anpassas för att delas med flera. Tanken är att alla har sitt eget space, som kanske är lite mindre än vanligt, men att det i gengäld finns gemensamhetsytor, som vardagsrum och kök. 

– Många människor upplever i dag att de känner sig isolerade och saknar en större gemenskap. Samtidigt står städerna för en stor del av vår resursförbrukning och kan vi använda dem mer effektivt kan det ha en stor klimatpåverkan. 

Kontor på dagen och sovrum på natten.
Kontor på dagen och sovrum på natten.

Projektet riktar sig i ett första steg till ensamhushåll eller familjer med upp till två personer. Och tanken är inte att skapa nya 70-talskollektiv – utan att anpassa boendet efter vad dagens kunder behöver. 

– Det vi har sett hittills är att människor har ett behov av gemenskap, men man vill inte att den ska kännas påtvingad. Vi ska snart börja bygga bostäder i Malmö där vi kommer att utforska exakt hur det här ska göras. Just att vara inlyssnande genom hela processen är jätteviktigt för att det ska bli bra, säger Lotta. 

Här finns allt du vill veta om Ikano Bostad 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?