1515

Därför slår “aktiva” fonder sällan index - det viktiga media och rådgivare ofta missar


Fair Investments grundare Johan Bynélius förklarar nedan.


Kapitalplacering i fonder domineras idag av råd som framhåller passivt förvaltade indexfonder som mer fördelaktiga än aktivt förvaltade fonder. Framförallt är det de dyra avgifterna som sägs äta upp eventuell avkastning, och som gör att aktiva fonder underpresterar jämfört med indexfonder.


Men är det verkligen så det ligger det till - eller finns det en mer komplex bakomliggande förklaring? Är alla aktiva fonder de facto aktivt förvaltade - och ansvariga förvaltare i sådana fall oförmögna att välja tillräckligt bra placeringar - eller är majoriteten av dem i själva verket förklädda indexfonder?


Nedan tittar vi närmare på de egentliga orsakerna till varför så få fonder med “aktiv” förvaltning lyckas slå index, samt hur missvisande information om detta föranleder onyanserade investeringsråd.


Definition av indexfond vs aktiv fond
En förutsättning för att förstå problematiken i den statistik på vilken många investeringsråd idag grundar sig, är att känna till skillnaden mellan en indexfond och en aktivt förvaltad fond.


En indexfond avser replikera avkastningen för ett specifikt börsindex, varför tillgångarna i fonden så nära som möjligt speglar dem i indexet. Målet är att prestera i nivå med index - varken bättre eller sämre.


Indexfonder kräver ingen aktiv förvaltning eftersom de börsindex fonderna är tänkta att följa fungerar som facit för de placeringar som ska göras. Något behov av en duktig kapitalförvaltare som analyserar och väljer ut tillgångar - och som ska avlönas - finns alltså inte.


En fond med aktiv förvaltning ombesörjs av en fondförvaltare som sätter samman en portfölj som ska gå bättre än index. En förutsättning för att det ska kunna ske är givetvis att fondens innehav skiljer sig från dem i dess jämförelseindex.


De högre förvaltningsavgifterna i aktivt förvaltade fonder motiveras alltså av att de kräver omfattande marknadsanalyser och att samtliga tillgångar väljs manuellt. Detta är naturligtvis helt i sin ordning - så länge det fungerar som det ska.


Problemet uppstår när förvaltare tar ut höga avgifter för vad de påstår är aktiv förvaltning, när de i själva verket bara kopierar index. Detta leder till snedvriden statistik som får aktiv förvaltning att framstå som ett onödigt dyrt val, snarare än något man faktiskt kan tjäna mer på.


Majoriteten av alla “aktiva” fonder har passiv förvaltning
Enligt rapporten ”Indexing and Active Fund Management: International Evidence” är knappt 30% av alla svenska fonder som påstås vara aktivt förvaltade, de facto aktivt förvaltade. Resterande har i stort sett samma innehåll som det jämförelseindex de avser överprestera - vilket innebär att utvecklingen kommer vara likvärdig den för index.


I själva verket är de alltså indexfonder förklädda i tjusiga fodral.


Detta blir mycket problematiskt eftersom fonderna rent statistiskt ändå kategoriseras som aktivt förvaltade. När undersökningar görs jämförs alltså utvecklingen för riktiga indexfonder med låga avgifter, med fonder som sägs ha aktiv förvaltning och tar avgifter därefter - men som egentligen följer index de också.


Åtminstone merparten av dem.


Givet denna insyn blir det tydligt varför aktiva fonder överlag ser ut att prestera så dåligt. Merparten har ju samma innehåll som index - vilket innebär att de aldrig kan gå bättre än index - och på tok för höga avgifter i relation till vad de erbjuder.


Jämför man en indexfond med låg avgift med en (index) fond med hög avgift, blir resultatet givetvis bättre för den förstnämnda. En lägre avgift lämnar ju kvar en större del av kakan.

 För att få en rättvisande bild över värdeutvecklingen i aktiva fonder, är det essentiellt att särskilja de riktiga aktiva fonderna från de som är indexkopierade. Att endast jämföra de som heter “indexfond” med de som inte heter “indexfond” håller inte.


Varför kopierar förvaltare index?
Det faktum att indexkopierade fonder klumpas ihop och likställs med verkligt aktivt förvaltade fonder är ett stort problem. Vad är anledningen till att professionella fondförvaltare, vilka man får förutsätta är kompetenta nog, väljer att kopiera index istället för att sätta samman bättre
portföljer?


Här kan två centrala orsaker pekas ut - rädsla och avsaknad av ekonomiskt
incitament. 

Rädsla för att prestera sämre än index
Det är fullt naturligt att börsen svänger både upp och ned och att värdet på en viss tillgång tillfälligt kan gå ned. Långsiktigt är den genomsnittliga utvecklingen emellertid positiv.


Trots detta tycks många kunder ha fallit i villfarelsen om att en fond som tillfälligt presterar sämre än index, per automatik är ett dåligt placeringsalternativ. Det här har lett till att många rådgivare och fondförvaltare till varje pris vill undvika en sämre värdeutveckling än den för index, av rädsla för att annars förlora kunder.


Rådgivarna tjänar bäst på att ta det säkra före det osäkra och rekommendera fonder med en utveckling likvärdig index. Detta gör i sin tur att det blir mest fördelaktigt för förvaltarna att placera i likhet med index, så att fonderna blir mer attraktiva för rådgivarna.


Att utvecklingen heller aldrig blir bättre än index, är av underordnad betydelse. Så länge en fond aldrig presterar sämre än marknaden generellt - även om så bara tillfälligt - nöjer sig många kunder med en genomsnittlig värdeutveckling.


Det som beskrivits ovan är en av två stora bakomliggande orsaker till varför många kapitalförvaltare väljer att helt eller delvis kopiera index, istället för att nyttja sin kompetens och sätta samma portföljer med bättre edge.


Ekonomiskt incitament saknas
Avsaknad av ekonomiska incitament är den andra anledningen till varför så få “aktivt” förvaltade fonder faktiskt förvaltas aktivt.


De avgifter som i Sverige tas ut för förvaltning av värdepapper grundar sig nästan uteslutande på en fast modell, snarare än en prestationsbaserad.


Enkelt förklarat betyder det att rådgivare och förvaltare får en lika stor påse pengar oavsett hur bra eller dåligt en fond går.


I praktiken innebär detta att en förvaltare kan skippa det extra arbete det innebär att själv analysera tillgångar och bygga upp ett fondinnehav, för att istället bara kopiera index och ändå få lika mycket betalt.


En bonus blir dessutom att både förvaltaren och rådgivaren undviker risken att förlora kunder till följd av en utveckling sämre än den i jämförelseindex. Summan av kardemumman blir att fondförvaltning med fasta avgifter ger banker, fondbolag, rådgivare och kapitalförvaltare möjligheten att jobba utan något vidare risktagande - men även utan motivation.


Baksidan av det hela är att det sker på bekostnad av kundernas avkastning, samt att statistiken för aktivt förvaltade fonder blir snedvriden och inkorrekt.


Kunder betalar dyrt för gratis information
Det finns fler problematiska aspekter i att indexkopierade fonder framhålls som aktivt förvaltade. Förutom det faktum att äkta aktiva fonder - det vill säga de där förvaltaren faktiskt har som mål att slå index - framställs i dålig dager, luras också kunder att betala för en tjänst de inte får. Och det dyrt dessutom.


Att betala en hög förvaltningsavgift för en fond som i stort sett bara följer index faller på sin egen orimlighet. Den information som investeringarna i en indexfond grundar sig på kan ju nämligen enkelt sökas fram av kunden själv - helt gratis. Det aktuella börsindexet finns ju där som facit.


Indexfonder är och ska vara billiga av en anledning. Sparare betalar inte för ett instrument som noggrant satts samman för att potentiellt kunna bli nästa stora vinstraket - utan för ett enkelt och bekvämt alternativ med hyfsad avkastning.
 

Den som däremot ser ett värde i att betala lite mer för en mer tillspetsad produkt, ska också kunna förvänta sig att det är vad hen får. Någon garanti för att en aktivt förvaltad fond kommer ge bättre avkastning finns förstås inte, men det ska iallafall vara den främsta ambitionen och målsättningen.


Prestationsbaserade avgifter ger en morot - här sticker Fair
Investments ut

För att komma till rätta med problematiken där kunder betalar dyra avgifter för billiga produkter och äkta aktiva fonder konkurreras ut på felaktiga grunder, måste det till ett ekonomiskt incitament. Något som gör att förvaltare anser det vara värt risken att verkligen försöka slå index med hjälp av aktiv förvaltning.


En given lösning på detta torde vara prestationsbaserade avgifter. Rörliga
avgiftsmodeller som belönar förvaltare för den förhöjda risk de tar i syfte att försöka generera bättre avkastning åt kunderna.


Givet det faktum att pengar är en sådan stark drivkraft till motivation - inte minst inom kapitalförvaltning - är det smått förbryllande att prestationsbaserade avgifter inte är mer standard.


I dagsläget tycks Fair Investments och CAMP-B, bägge grundade av Johan
Bynélius, vara de enda i den svenska finansbranschen som arbetar med
prestationsbaserade avgiftsmodeller. Engagemanget och servicen till kunderna blir också därefter - med professionell förvaltning som i allra högsta grad bedrivs aktivt.


Sammanfattning
Statistik visar att aktiva fonder sällan lyckas prestera bättre än index då det mesta av avkastningen äts upp av dyra avgifter. Kunder rekommenderas istället välja billigare indexfonder - vilka kan vara ett utmärkt val om man vill ha en enkel, långsiktig lösning och nöjer sig med lägre avkastning i utbyte mot lägre risk.


Det finns dock ett stort problem i att statistiken över aktiva fonder fonder är både
onyanserad och inkorrekt. Merparten av alla aktivt förvaltade fonder kopierar i själva verket index. Detta eftersom förvaltare dels är rädda för att tappa kunder, dels saknar ekonomisk motivation att ta den högre risken som aktiv förvaltning innebär.


Resultatet av att majoriteten av alla aktivt förvaltade fonder följer index men har dyra avgifter, blir att den statistiska utvecklingen för fondkategorin överlag blir betydligt sämre än den för indexfonder. Det blir en snedvriden bild väldigt få privatsparare är medvetna om.


I syfte att ge sparare en mer rättvisande bild av utvecklingen i aktiva fonder - samt att faktiskt garantera dem att en aktivt förvaltad fond de facto förvaltas aktivt - bör riktiga aktiva fonder tydligt särskiljas från indexkopierade alternativ, och prestationsbaserade avgifter bli normen.

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?