1515

Korta stödköerna nu!

Att köa artigt är en svensk vana

Det har slarvigt påståtts att svenskar är bättre på att köa än folk i andra kulturer. Att detta skulle kunna bero på att vi är konflikträdda och oftast visar stor hänsyn till andra människor kan vara en förklaring. En annan skulle kunna vara att det historiskt funnits få alternativ. Man var hänvisad till en vårdcentral och kunde inte välja något alternativ. Skulle man köpa en ny tvättmaskin fick man vänta till den modell som den lokala handlaren erbjöd kom hem. Idag är utbudet konkurrensutsatt på ett helt annat sätt och det finns alltid ett val att gå någon annanstans om kön är för lång eller betjäningen undermålig.

Tyvärr finns inte det valet för många företag i krisen

Företagen som valt att tro på löften om hjälp och stöd för verksamheten och de anställda har många vackert fått uppleva köandet på ett helt nytt sätt. Många har fått vänta på både stödpengar och till och med besked i över nio månader. Ansökningar om korttidsstöd från augusti har Tillväxtverket fortfarande inte gett besked om. Och företagen tvingas låna skattemedel för att betala lönerna under tiden. Om beskedet från tillväxtverket blir negativt när det väl kommer innebär det katastrof och konkurs för de som valt att behålla personal och tro på regeringens löften om stöd. Och de kan bittert konstatera att de borde sagt upp sin personal istället för att vandra i blindo.

Vinnarna på korttidsstödet

Nära 600.000 anställda har räddats av regeringens korttidsstöd. Likaså har många företag haft stor nytta av att kunna erbjuda de anställda  korttidspermittering och därmed behålla personal istället för att säga upp och återanställa. Regeringen har varit vinnare genom att kunna visa på lägre arbetslöshetssiffror än om företagen valt att säga upp personal i krisens början. Sverige som land har varit vinnare genom att arbeten räddats konsumtion har hållits igång och skattekronor kommit in på en avsevärt högre nivå än om 600.000 hade sagts upp under förra sommaren.

Men många företag är på väg att förlora

De tusentals företag som fortfarande väntar på besked och går till jobbet varje dag med ovissheten om de måste slå en spik i dörren och sätta företaget i konkurs för att Tillväxtverket fortfarande inte, trots ”skarpa” tillsägningar av Näringsministern Ibrahim Baylan, kan ge besked eller betala ut de utlovade stöden. De är de stora förlorarna i köandets Sverige. De företagarna med sina livsverk och deras familjer som ofta är sammankopplade med småföretagandet på ett eller annat sätt. Deras anställda som i sin tur kommer att bli av med jobbet. De har dock fått lön under kötiden, lön som företaget fått betala utan att de anställda varit på jobbet och gjort skäl för lönen eftersom denna skulle bekostas av korttidsstödet. Stödet som aldrig kom.

Stat och regering står i skuld och den kommer att växa om inget görs

Regeringen med Magdalena Andersson och Ibrahim Baylan i spetsen står i löftesskuld och även i ekonomisk skuld till dessa företagen och deras anställda. Företagarförbundet uppmanar regeringen att infria löften om stöd och betal skulden snarast annars växer skulden till att omfatta alla de som drabbas av konkurser, anställda familjer och leverantörer. Dominoeffekten om inget görs blir mångdubbelt större och kommer att omfatta avsevärt fler människor än bara företagarna.

Tillväxtverket lovade att vara generösa – nu är det dags!

För ett drygt år sedan 17 mars 2020, två dagar efter att regeringen beslutade om korttidspermittering sa Tim Brooks på Tillväxtverket att de skulle vara generösa i sina bedömningar.

”Grunden är att Tillväxtverket kommer att göra en bedömning som kommer att vara generös, men i det här läget ha en koppling till coronavirusets härjningar” sa Tim Brooks, chef för Tillväxtverkets avdelning för företag, till TT.  Nu är det dags för den generösa bedömningen och ge besked till alla de företagen som väntar i förtvivlan.

300 miljarder har avsatts och utlovats av regeringen

En stor andel av företagen har klarat sig bra och många har fått den utlovade hjälpen. Dessutom har endast en liten del av de 300 utlovade miljarderna hittills använts. I slutet av januari hade 35 miljarder utbetalts. Med den takten så räcker dessa pengar i 8 år. Förhoppningsvis skall inte krisen pågå för företagen så länge. Däremot är det dags att hjälpa de företagen som fortfarande inte fått hjälp. Det är dags att vara generösa i sina bedömningar och korta stödköerna för att se till att hjälpen når fram till dem som lämnats ute i kylan.

Med bästa småföretagarhälsningar

Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson

0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se

www.ff.se

Mattias Rebané

Näringspolitisk talesperson
Företagarförbundet

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?