1515

Trots högre inflation tror vi på räntesänkningar

Utfallet för svensk inflation i februari publiceras nu på måndag och KPIF-inflationen förväntas stiga och närma sig två procent. Men trots att inflationen blir högre i år är det fortfarande läge att prata om framtida räntesänkningar och ytterligare stimulanser snarare än räntehöjningar säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar: -Vi bedömer att ECB:s senaste beslut höjt sannolikheten något för att Riksbanken ska behöva utöka sina stimulanser under det kommande året.

-Återhämtningen i världsekonomin förväntas vara mycket stark och det har lett till kraftiga uppgångar i råvarupriserna. Utvecklingen leder till högre energipriser som har en direkt påverkan på inflationen men sannolikt ingen ihållande effekt. För att inflationen ska stiga på sikt måste arbetsmarknaden återhämta sig och lönerna börja öka i en betydligt snabbare takt, säger Alexandra Stråberg.

-Det långsiktiga inflationstrycket i ekonomin är lågt på grund av en hög arbetslöshet och svaga löneökningar samt svag inflation i omvärlden. Det kommer att ta lång tid för arbetsmarknaden att normaliseras och att det skulle börja påverka inflationen, säger Alexandra Stråberg.

En tillfälligt högre inflation är inte ett svenskt fenomen. Vi räknar med att inflationen stiger till drygt två procent i både Eurozonen och USA under första halvåret. Men inflationen bedöms därefter sjunka tillbaka, när effekterna av högre energipriser och förändrade säsongsmoster försvinner från inflationsmåtten.

Men skillnaderna mellan USA och Europa är också stora. Dels har den amerikanska centralbanken en ny strategi där man ska låta inflationen tillfälligt överstiga två procent innan man stramar åt, dels är den amerikanska finanspolitiken betydligt mer expansiv i dagsläget. Det kommer med stor sannolikhet att leda till att inflationen i USA blir högre än i Europa. ECB kommer att ha stora utmaningar för att nå målet och Riksbanken befinner sig i samma båt.   
 

För ytterligare information kontakta:
Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar. Tel. 070 – 34 56 135
Länsförsäkringars pressjour. Tel. 08 – 588 418 50

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?