Varför tar inte politikerna ansvar för de problem som uppenbarar sig?

I snart 8 månader har Tillväxtverket haft problem med att administrera och hantera ansökningarna om korttidspermittering. I mer än 8 månader har företag lånat ut pengar och betalt löner till de anställda som korttidspermitterats med löfte om att ersättas från staten.

I 8 månader har de gjort detta utan ränta.

De som nu har slut på pengar att låna ut, kan få låna av staten under tiden, till 3,5 procents ränta.

Det skulle kunna vara ett ämne för en komisk fars men fallet är dessvärre verklighet för Sveriges småföretagare. Det handlar om livsverk, familjers försörjning, hem för företagare som pantsatt sina hus i väntan på de utlovade stöden.

Varför tar inte ansvariga politiker och myndigheter detta problem på allvar?

Varför hänvisar ansvariga politiker till myndigheten och myndigheten till omfattande regelverk och rigorösa tidsödande kontroller? Istället för att se problemet och på allvar ta ansvar och göra något åt det? Varför sitter näringsministern på händerna? Näringsministern som borde vara företagens främsta företrädare i denna kris gömmer sig i finansministerns kjolar och vågar inte ta sitt ansvar. Finansministern i sin tur är rädd för att ”kriminella nätverk” skall dränera statskassan och istället för att lägga fokus på att bekämpa dessa, så svälter man ut hela företagarkollektivet. Myndigheten å sin sida har att rätta sig efter regelverk avsett hur långsamma dessa visar sig vara, det är som att ägna timmar åt att kontrollera att vattnet i brandbilen är rent istället för att bekämpa elden.

Tillväxtverket lovade att vara generösa

Den 17 mars 2020, två dagar efter att regeringen beslutade om korttidspermittering sa Tim Brooks på Tillväxtverket att de skulle vara generösa i sina bedömningar. ”Grunden är att Tillväxtverket kommer att göra en bedömning som kommer att vara generös, men i det här läget ha en koppling till coronavirusets härjningar” sa Tim Brooks, chef för Tillväxtverkets avdelning för företag, till TT.

Det började bra

Till en början rosade företagen och deras anställda hjälpen med korttidspermitteringsstöd från regeringen som hanteras av Tillväxtverket. Många anställda slapp uppsägning och ett liv i arbetslöshet och ovisshet i krisen. Ansökningar expierades snabbt och hjälpen nådde företagen lika snabbt. Den 29 april, redan en dryg månad efter regeringens beslut hade 50.000 företag ansökt om korttidspermittering och hela 30.000 hade fått sin ansökan beviljad. 800 företag hade fått nej. Stödet fungerade, hjälpen kom fram då dem anställda slapp uppsägning och företagen slapp agera bank.

Men sen hände något, och det har sedan gått trögt, riktigt trögt …

Därefter började problemen för Tillväxtverket och företagen. Under sommaren fungerade allt sämre och företagen satt och väntade på både besked och pengar. Företag efter företag vittnar om att de inte får besked och heller inga pengar. Samtidigt som de ligger ute med löner till sina anställda som ej arbetar. Beskeden från regeringen är ”Håll i och håll ut”, vi har beslutat om stöd.

Inget mer ”Håll i och håll ut”

Så säger en coach till en maratonlöpare med kramp i vaderna som har 5-6 km kvar till målgång. Hen kan också upprepa ”håll i och håll ut” ytterligare ett par gånger för att peppa löparen att inte ge upp utan ta sig i mål. Men om coachen meddelar att målet är flyttat ytterligare 25 km fram och försöker köra håll i och håll ut 10-15 gånger till kommer det inte att fungera. Löparen måste stanna och få hjälp.

Istället ”Vi lovar ta ansvar för situationen tillsammans med myndigheten”

På samma sätt måste ”håll i och håll ut” nu efter 8 månader bytas ut mot: ”Vi ser problemet och vi tänker lösa det tillsammans – vi som är ansvariga för de löften som getts, regering och myndighet”. ”Vi inser att vi måste sluta peka på varandra och arbeta tillsammans för att leverera en lösning”. Det är vad företagen nu behöver höra istället för ett till: ”Håll i och håll ut”.

Brutna löften från regering blir en direkt orsak till konkurser

Det är vad företagen behöver nu för att inte gå i konkurs på grund av brutna löften från en regering. För det är faktiskt regeringens fel om dessa företag går i konkurs nu. De hade kunnat välja att varsla och avsluta anställda istället för att permittera, och då hade de inte behövt betala löner för ej arbetade timmar.

28 procent av småföretagen har tappat mer än halva omsättningen

I en färsk medlemsundersökning gjord bland Företagarförbundets medlemmar säger hela 28 procent att de tappat mer än halva omsättningen under januari månad. Föregående månader i krisen är snittet 17 procent. Handeln och restaurangnäringen är några av de värst drabbade. Väldigt många företag upplever att konkursen kryper närmare. Skall då dessa företag behöva snubbla på mållinjen efter att ha kämpat i snart ett år, bara för att Tillväxtverket inte kan få fart på ärendehanteringen?  Det skulle innebära att en massa jobb går förlorade och liv slås i spillror.

  1. Återinför generös bedömning

Tom Brooks, chef för Tillväxtverkets avdelning för företag, lovade för ett år sedan ”en generös bedömning” av ansökningarna för att pengarna skulle komma ut snabbt och minska den panik som företagen och de anställda kände i början av krisen. Den paniken är på väg tillbaks och därför måste även Tim Brooks generösa bedömning aktiveras igen så att hjälpen kommer fram innan det är försent.

  1. Slopa arbetsgivaravgiften tillfälligt igen

I krisens början sänktes arbetsgivaravgiften för upp till 30 anställda på lönesummor upp till 25.000 kr. Denna åtgärd kostade ca 33 miljarder för fyra månader. Företagarförbundet föreslår att arbetsgivaravgiften sänks retroaktivt igen från 1 februari till 30 juni. Fem månader till en kostnad om ca 41 miljarder som med råge ryms i Magdalenas redan utlovade stödbudget. En beprövad åtgärd som är enkel att administrera för Skatteverket och omvittnad enkel för småföretagen att söka. Ett stöd som kommer göra nytta och hjälpa på riktigt som till skillnad från Per Bolunds ”lånelöfte” kan hjälpa företagen att betala sina löner och leverantörer och på det viset hålla hjulen rullande den sista tiden till dess att vi förhoppningsvis kan börja återgå till något som liknar ett normalt samhälle igen efter sommaren.

300 miljarder har avsatts och utlovats av regeringen

Endast en liten del av dessa pengar och denna hjälp har hittills nått fram. I slutet av januari hade 35 miljarder utbetalts. Och med den takten så räcker dessa utlovade/budgeterade pengar i 8 år. Förhoppningsvis skall inte krisen pågå för företagen så länge. Regeringen behöver visa på handlingskraft och en hjälp som verkligen kommer fram. Snabbt. Företagen behöver hjälpen. De anställda behöver hjälpen för att få behålla sina jobb. Sverige behöver hjälpa sig själv nu. Slopa arbetsgivaravgiften fram till sommaren.

Mattias Rebane

Näringspolitisk talesperson
Företagarförbundet

Följande bilagor finns för nedladdning:
Release

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?