1515
Annons

Sprint Bioscience utser Erik Kinnman till ny verkställande direktör

Sprint Bioscience AB (publ) meddelar idag att Erik Kinnman har utsetts till ny verkställande direktör i bolaget. Han har 25 års erfarenhet från ledande befattningar inom läkemedels- och bioteknikindustrin. Erik Kinnman tillträder rollen den 1 mars 2021 och efterträder Charlotte Leife som varit tillförordnad vd sedan den 1 september 2021.

Erik Kinnman var mellan 2016 och januari 2021 vd för Abliva AB (tidigare Neurovive), ett bioteknikbolag noterat på Nasdaq Stockholms huvudlista. Vidare har Erik Kinnman haft ledande befattningar på bland annat AstraZeneca och SOBI samt varit verksam som finansanalytiker vid Danske Bank. Erik Kinnman är läkare, medicine doktor och docent vid Karolinska Institutet. Han har en specialistutbildning inom neurologi och smärtlindring, samt en Executive MBA från Handelshögskolan i Stockholm.

”Vi är väldigt glada över att kunna välkomna Erik Kinnman som ny vd i Sprint Bioscience. Hans omfattande erfarenhet från ledande befattningar inom globala läkemedelsföretag, solida vetenskapliga bakgrund och gedigna förståelse för kapitalmarknaden ger honom utmärkta förutsättningar att leda bolaget för att accelerera utvecklingen av nya och befintliga läkemedelsprojekt. Jag vill också rikta ett stort tack till Charlotte Leife för hennes betydande insatser under tiden som tillförordnad vd”, säger Sprint Biosciences styrelseordförande, Rune Nordlander.

”Jag ser en stor potential i Sprint Biosciences unika läkemedelsprojekt och affärsmodell, och ser fram emot att få leda ett bolag där medarbetarna har så stark kompetens och innovationskraft. Mitt fokus kommer att ligga på att optimera förutsättningarna för att nuvarande partnerprojekt ska lyckas och att fler samarbetsavtal med internationella läkemedelsföretag sluts, samt att säkra en resurseffektiv generering av nya läkemedelsprojekt med avsikt att skapa betydande aktieägarvärde”, säger Erik Kinnman, tillträdande vd för Sprint Bioscience.


Denna information är sådan som Sprint Bioscience är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande 2021-02-26 09:10 CET.

För vidare information, vänligen kontakta:

Rune Nordlander, styrelseordförande, Sprint Bioscience
Tel: 0733 89 68 27
E-post: rune.nordlander@first-venture.se

Följande bilagor finns för nedladdning:
Release

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se

Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning. 

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

Magnus Månsson är vd på Inyett.
Magnus Månsson är vd på Inyett.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt. 

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det. 

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar. 

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick. 

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet 

 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

"The winter is coming" - Inför ett kostnadstak nu!

Politiska processer tar ofta tid, det är i regel bra, då demokratiska beslut skall fattas på genomtänkta och välgrundade grunder. Men i fallet med de skenande elpriserna och en ny regering krävs snabba och prioriterade beslut annars riskerar många företag gå under och många anställda riskerar att bli av med sina arbeten. Att förlora sitt jobb skulle vara katastrof på katastrof för många människor som nu oroar sig för hur de skall klara elräkningarna i höst och vinter. Nu krävs det politiskt mod med snabba beslut som ger lägre elkostnader innan vintern kommer.

Elkostnaderna är ingen ekonomisk kris för landet. Staten får in ordentligt med pengar på krisen, dels genom det statliga affärsverket svenska kraftnät, och genom ökad energiskatt och slutligen moms på toppen av hela kalaset.

300 miljarder till statskassan

Svenska kraftnät tar in de så kallade flaskhalsavgifterna som ökat kolossalt de senaste åren. 2018 tog man in 1,6 miljarder, 2019 – 2,2 mdr, 2020 – 8 mdr, 2021 – 21,5 mdr. För 2022 ser prognosen ut att bli mer än 90 miljarder! Överskottet skall investeras i Sveriges transmissionsnät för el, dvs kraftledningar genom landet.

Utöver flaskhalsavgifterna tog staten in 27 miljarder under 2021 i energiskatt på el, prognosen för 2022 är likvärdig. På toppen av elavgift, elnätsavgift och energiskatt läggs dessutom moms som ger ytterligare cirka 65 miljarder i intäkter från svenska företag och familjers elförbrukning. Det är mer än dubbelt så mycket som året före. Om prognoserna för vintern besannas kan staten komma att dra in närmare 200 miljarder i enbart momsintäkter.

Med andra ord kan staten förfoga över 300 miljarder utöver budget från elintäkter. Det är mer än 250 miljarder mer än de senaste ”normalåren”

Medel finns, därmed är det viktigt att snabbt återföra dessa till skattebetalarna, familjer och företag. Företagarförbundet föreslår istället att man för att förlora tid på att utreda och uppfinna en ny modell för kostnadstak, återbetalningar i form av stöd eller liknande istället använder Norges modell där staten tar 90 procent av kostnaden för energi över 70 öre KWh.

Två saker är viktiga

…som vi lärt oss av pandemin. Att lugna företag och medborgare med ett besked om energistöd för att undvika att företagen stramar åt och säger upp personal. Det var regeringen relativt duktiga på under pandemin. Det slogs på stora trummor och lovades stora stödbelopp vilket lugnade företag och folk. Det som tyvärr därefter inte fungerade under pandemin var utbetalningar av stöd, det vill säga löften om hjälp infriades inte, eller så tog det väldig lång tid i innan utlovade stödinsatser blev verklighet för företagen. Och då blev det sällan så frikostigt som utlovats vilket minskade förtroendet för politikens löften. Det ledde till onödiga konkurser och uppsägningar som vi till varje pris måste undvika för att inte spä på den redan höga arbetslösheten.

The winter is coming

Denna senfärdighet får inte ske nu. Ett energikostnadstak måste beslutas snabbt. Flera länder i EU har redan gjort insatser. Men det räcker inte med snabba beslut. Därefter måste beslutet verkställas och implementeras lika snabbt innan vintern är här.

I våras lämnades småföretagen kvar att betala de energistöd som hushållen och industriföretagen fick, det får absolut inte hända igen. Säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

Glöm inte bort småföretagen!

Nu är det viktigt att den nya regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare och inte lämnar dessa att betala kalaset som i våras. Då gavs energistödet endast till hushåll. Stora industrier och serverhallar hade redan rabatt på energi i egenskap av storförbrukare. Kvar att betala stod småföretagen.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning.

Mathias Rebane

Näringspolitisk talesperson
Företagarförbundet

Följande bilagor finns för nedladdning:
Debatt energistöd och tak

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera