1515
Annons

Sex finalister utsedda i Länsförsäkringars tävling ”Årets ansvarsfulla fondprestation”

Juryn har gjort sitt. Nu är sex finalister utsedda i Länsförsäkringars tävling ”Årets ansvarsfulla fondprestation”. Under hela mars månad kan spararna rösta fram sin favorit.

 – Ansvarsfulla investeringar är central del i vårt fonderbjudande och vi vill lyfta fram goda exempel på aktiviteter där spararnas kapital används för att bidra till ökad hållbarhet. Därför arrangerar vi nu tävlingen ”Årets ansvarsfulla fondprestation” för andra året i rad där våra kunder och allmänheten får rösta på sin favorit, säger Jim Rotsman chef investeringserbjudandet i Länsförsäkringar Fondliv.

Fondbolag som har fonder i Länsförsäkringars utvalda utbud får lyfta fram en hållbarhetsinriktad aktivitet eller investering de genomfört under senaste året.

En jury med externa representanter har utsett de sex finalisterna av totalt 16 bidrag i tävlingen. Juryn har bland annat bedömt bidragens tydlighet, effekt och innovation samt kopplingen till FN:s globala mål.

Här är finalisterna 2021:

  • Carnegie Strategifond/Spiltan Högräntefond
  • DNB Renewable Energy
  • East Capital Ryssland
  • Länsförsäkringar Global Klimatindex
  • RobecoSAM Global SDG Credits
  • Wellington Global Impact

Här får du mer information om tävlingen, juryn samt bidragen. Röstningen är öppen till och med den 8 april.

Länk till Länsförsäkringars pressrum 
Länk till Länsförsäkringar på Twitter 

För ytterligare information kontakta:
Jim Rotsman, chef investeringserbjudandet i Länsförsäkringar Fondliv, telefon 070-747 2247
Kristofer Dreiman, chef ansvarsfulla investeringar inom kapitalförvaltningen i Länsförsäkringar Liv, 072-142 8329
Presskontakt, telefon 08-588 41850 eller press@lansforsakringar.se

Följande bilagor finns för nedladdning:
Rösta i Årets ansvarsfulla fondprestation

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se

Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

"The winter is coming" - Inför ett kostnadstak nu!

Politiska processer tar ofta tid, det är i regel bra, då demokratiska beslut skall fattas på genomtänkta och välgrundade grunder. Men i fallet med de skenande elpriserna och en ny regering krävs snabba och prioriterade beslut annars riskerar många företag gå under och många anställda riskerar att bli av med sina arbeten. Att förlora sitt jobb skulle vara katastrof på katastrof för många människor som nu oroar sig för hur de skall klara elräkningarna i höst och vinter. Nu krävs det politiskt mod med snabba beslut som ger lägre elkostnader innan vintern kommer.

Elkostnaderna är ingen ekonomisk kris för landet. Staten får in ordentligt med pengar på krisen, dels genom det statliga affärsverket svenska kraftnät, och genom ökad energiskatt och slutligen moms på toppen av hela kalaset.

300 miljarder till statskassan

Svenska kraftnät tar in de så kallade flaskhalsavgifterna som ökat kolossalt de senaste åren. 2018 tog man in 1,6 miljarder, 2019 – 2,2 mdr, 2020 – 8 mdr, 2021 – 21,5 mdr. För 2022 ser prognosen ut att bli mer än 90 miljarder! Överskottet skall investeras i Sveriges transmissionsnät för el, dvs kraftledningar genom landet.

Utöver flaskhalsavgifterna tog staten in 27 miljarder under 2021 i energiskatt på el, prognosen för 2022 är likvärdig. På toppen av elavgift, elnätsavgift och energiskatt läggs dessutom moms som ger ytterligare cirka 65 miljarder i intäkter från svenska företag och familjers elförbrukning. Det är mer än dubbelt så mycket som året före. Om prognoserna för vintern besannas kan staten komma att dra in närmare 200 miljarder i enbart momsintäkter.

Med andra ord kan staten förfoga över 300 miljarder utöver budget från elintäkter. Det är mer än 250 miljarder mer än de senaste ”normalåren”

Medel finns, därmed är det viktigt att snabbt återföra dessa till skattebetalarna, familjer och företag. Företagarförbundet föreslår istället att man för att förlora tid på att utreda och uppfinna en ny modell för kostnadstak, återbetalningar i form av stöd eller liknande istället använder Norges modell där staten tar 90 procent av kostnaden för energi över 70 öre KWh.

Två saker är viktiga

…som vi lärt oss av pandemin. Att lugna företag och medborgare med ett besked om energistöd för att undvika att företagen stramar åt och säger upp personal. Det var regeringen relativt duktiga på under pandemin. Det slogs på stora trummor och lovades stora stödbelopp vilket lugnade företag och folk. Det som tyvärr därefter inte fungerade under pandemin var utbetalningar av stöd, det vill säga löften om hjälp infriades inte, eller så tog det väldig lång tid i innan utlovade stödinsatser blev verklighet för företagen. Och då blev det sällan så frikostigt som utlovats vilket minskade förtroendet för politikens löften. Det ledde till onödiga konkurser och uppsägningar som vi till varje pris måste undvika för att inte spä på den redan höga arbetslösheten.

The winter is coming

Denna senfärdighet får inte ske nu. Ett energikostnadstak måste beslutas snabbt. Flera länder i EU har redan gjort insatser. Men det räcker inte med snabba beslut. Därefter måste beslutet verkställas och implementeras lika snabbt innan vintern är här.

I våras lämnades småföretagen kvar att betala de energistöd som hushållen och industriföretagen fick, det får absolut inte hända igen. Säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

Glöm inte bort småföretagen!

Nu är det viktigt att den nya regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare och inte lämnar dessa att betala kalaset som i våras. Då gavs energistödet endast till hushåll. Stora industrier och serverhallar hade redan rabatt på energi i egenskap av storförbrukare. Kvar att betala stod småföretagen.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning.

Mathias Rebane

Näringspolitisk talesperson
Företagarförbundet

Följande bilagor finns för nedladdning:
Debatt energistöd och tak

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera