1515
Annons

Hushållens skuldkvot har dubblerats sedan 90-talet

Konsumtionslånen blir bara fler och fler för varje år som går och i och med det växer även hushållens skuldkvot. Med dagens låga räntor klarar de flesta hushållen av att betala sina skulder, men vid en eventuell räntehöjning kan det bli stora problem.

Lån utan säkerhet, snabblån, privatlån och kontokrediter har vuxit år för år sedan finanskrisen 2008. De senaste åren har det skett en ökning med cirka 7 procent varje år.

Konsumtionslånen utgör idag 18 procent av hushållens skulder, medan resterande del utgörs av bland annat bolån. Konsumtionslånen utgör idag ingen större risk men en kartläggning från Finansinspektionen visar att det finns risker för enskilda konsumenter där räntekostnader och amortering utgör en stor del av hushållets sammanlagda lånekostnader.

Den sammanlagda skuldsättningen där alla typer av lån inkluderas har ökat under flera års tid. En ökad skuldsättning bland svenskarna hade inte varit särskilt bekymrade om lönerna ökat i samma takt. Tyvärr är så inte fallet vilket innebär att skuldkvoten, det vill säga förhållandet mellan hushållets skulder och den disponibla inkomsten, ökar år för år. Faktum är att skuldkvoten nästan dubblerats sedan 90-talet. En anledning till att skuldkvoten ökat har att göra med det låga ränteläget i Sverige.

Så länge räntorna förblir låga klarar hushållen av en hög skuldkvot, problemen uppstår först när räntorna stiger. För att förhindra den höga skuldsättningen har Finansinspektionen genomfört diverse åtgärder de senaste tio åren. Dessa åtgärder har dock varit riktade mot bolånetagarna.

Åtgärder som gjorts för att minska skuldsättningen

  • Införandet av bolånetaket. För tio år sedan, år 2010, infördes det så kallade bolånetaket. Det innebär att en bolånetagare inte får ta ett bolån som är större än 85 procent av köpeskillingen. Resterande 15 procent måste hushållet finansiera med en kontantinsats.
     
  • Införandet av amorteringskravet. År 2016 infördes amorteringskravet som innebär att ett hushåll med en belåningsgrad på över 50 procent måste amortera på sitt bolån. Hushåll med en belåningsgrad på mellan 50-70 procent måste amortera minst 1 procent av sitt bolån varje år. Hushåll med en belåningsgrad på mellan 70-85 procent måste amortera minst 2 procent.
     
  • Amorteringskravet skärptes. År 2018 skärptes amorteringskravet ytterligare. Det skärpta amorteringskravet innebär att det hushåll som tar ett lån som överstiger 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare 1 procent.

Trots Finansinspektionens försök att minska skuldsättningen och därmed skuldkvoten har den fortsatt att öka.

En eventuell räntehöjning skulle slå hårt mot tusentals svenska hushåll där vissa skulle få svårt att betala sina skulder. Det finns dock goda möjligheter för hushållen att sänka sina räntekostnader eller amorteringskostnader för att då vara bättre förberedda på en kommande räntehöjning.

Samla högkostnadskrediter i ett privatlån
Ett effektivt sätt att sänka sina räntekostnader på är att samla dyra lån och krediter i ett privatlån. Det innebär att du tecknar ett nytt privatlån till samma kostnad som dina högkostnadskrediter uppgår till. Därefter använder du privatlånet för att betala tillbaka skulden. I och med att privatlån har en lägre ränta en högkostnadskrediter kan du sänka dina räntekostnader och därmed ha bättre marginaler vid en eventuell räntehöjning.

Omvärdera bostaden
Hushåll som äger sin bostad har rätt att göra en omvärdering av bostaden var femte år eller då det skett en avsevärd värdeförändring, exempelvis på grund av en om- eller tillbyggnad. Genom att omvärdera bostaden kan du sänka din belåningsgrad och därmed dina amorteringskostnader. Pengarna som blir över kan användas för att täcka upp för högre räntekostnader i framtiden.

Bind delar av bolånet
Den som följer Riksbankens nyheter kan på förhand få en indikation på om räntan är på väg att höjas eller inte. Om en kraftig räntehöjning är på ingång kan det vara läge att binda delar av bolånet. Då riskerar inte hushållen att få räntenivåer de inte klarar av. Det skapar en trygghet när marknaden är osäker.

Dieter Wallmark-Kalisch

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se




Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?