1515

Det är inte läge att peka finger nu Bolund!

Per Bolund, finansmarknadsminister Miljöpartiet menar att företagen stått för dåligt rustade och vill ställa krav på buffert hos företagen. ”Man måste kunna klara av olika typer av samhällskriser” Säger Per till Dagens industri.

Företagarförbundet menar att det är fel tidpunkt att peka finger och lägga skuld på företagen i denna historiska kris. Tanken på att småföretagens skulle kunna förutse eller buffra för kris till följd av att en regering stänger ner hela ekonomin på grund av en Pandemi som ingen i hela världen var minsta förberedda på är faktiskt befängd. Det kan inte ens Per Bolund vara allvarlig med. Istället för att skuldbelägga och leta fel mitt i brinnande kris uppmanar Företagarförbundet istället Per Bolund och regeringen till att samarbeta tillsammans med företrädare för företagen och näringslivet för att finna lösningar som hjälper företagen och alla deras anställda NU att klara krisen så att vi har en ekonomi, ett näringsliv, ett fungerande samhälle och skatteintäkter att vila oss på när krisen är över. 

”Tanken på att småföretagen skulle kunna förutse denna historiska kris kan inte ens Per Bolund vara allvarlig med”. Säger Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet 

Spara för samhällskriser

Saker och ting hänger ihop i en ekonomi och det vet Per Bolund. Att ett skattetryck bland de högsta i världen såklart har påverkat företagens möjligheter till att spara till buffertar vittnar till och med statliga Vattenfall om, som mitt i krisen tvingar sina underleverantörer att sänka sina priser med 20% på redan upphandlade avtal. Vi småföretagare har tillsammans med storföretagen betalt över 1600 miljarder i skatt genom den allmänna löneavgiften under de senaste 10 åren och har genom denna gemensamma buffert faktiskt sparat betydande medel.

”Men Per Bolund, har rätt, vi småföretagare sparar gärna pengar till egna buffertar inför nästa kris och vi har ett konkret förslag till det” – säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson Företagarförbundet”

Den allmänna löneavgiften har varit företagens buffert!

Avskaffa den allmänna löneavgiften, (avgiften som företag betalar för att få betala ut lön). Denna är inte kopplad till de övriga sociala avgifterna som enligt lagen tas ut ”för finansiering av systemet för social trygghet”. Den allmänna löneavgiften är en dold skatt som infördes med 1,5 procent 1995 för att finansiera EU avgiften och har sedan dess växt till att utgöra en tredjedel av arbetsgivaravgiften. Den saknar någon social nytta som de övriga delarna av arbetsgivaravgiften är och som är hela poängen med systemet. Det är en skatt för att skapa en buffert i statsfinanserna och för att skapa politiskt reformutrymme. Avskaffa denna så ger det oss småföretagare möjlighet att spara till egna buffertar samtidigt som det skapar fler jobb i företagen. Fler jobb skapar mer skatteintäkter för Sverige, en win – win för samhället och Sverige. 

”Avskaffa löneavgiften så ger det företagen möjlighet att spara till de buffertar du efterlyser Per Bolund” – säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson Företagarförbundet”

Tillsammans kan vi klara det! 

Enda sättet att komma igenom denna kris och ha ett bra Sverige kvar efter krisen är att arbeta tillsammans mot lösningar och inte frestas att peka finger och söka syndabockar. Att vi tillsammans hjälps åt för att ställa om på rättvisa villkor där ALLA hjälps åt. Företagarförbundet har lagt fram flera förslag som ger både de allra minsta och de lite större småföretagen möjlighet att klara krisen. 

Se Företagarförbundets två förslag för att småföretagen skall kunna klara krisen.

  • Omställningsstöd
  • CSN-lån för enskilda firmor

Vi upprepar också med en småföretagares envishet att vi behöver en Småföretagarminister som arbetar för småföretagen som allt som oftast kommer i skuggan från storföretagen och Industrin.

Mattias Rebané

Näringspolitisk talesperson
Företagarförbundet

Följande bilagor finns för nedladdning:
Release

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från HSBAnnons

Digitalisering ökar värdet på fastigheter

Fastigheter må bestå av trä, stål och sten, trots det kan det mesta digitaliseras. Men branschen är konservativ.

– Vi pratar ofta om HSB som en föregångare inom digitalisering, säger Hélène Barnekow, vd på Microsoft Sverige.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

Även om fastigheter är ohyggligt analoga till sin struktur påverkas även den sektorn av de makrotrender som driver digitaliseringen. Till exempel står fastigheter för en stor del av klimatpåverkan genom både byggnation, drift och renovering, men allt det här kan förändras med hjälp av digitalisering.

– Inom HSB har vi tittat på olika aspekter inom digitalisering i flera år, säger Jesper Josbrant, vd för HSB Affärsstöd, HSB:s egna företag för digitala tjänster.

– För mig är det viktigt att skilja på datorisering och digitalisering. Datorisering är att flytta saker från papper till filer, men digitalisering är att förflytta en hel affär. Det har skett inom film och musik, och det finns mycket vi kan göra även med fastigheter.

Ett exempel är den dagliga skötseln, där fastighetsförvaltare kan spara mycket tid och pengar genom att jobba datadrivet och serva huset när data visar att det faktiskt behövs snarare än vid bestämda tidsintervall. Ett annat är förvaltningen, där HSB undersöker hur man med hjälp av sensorer i fastigheten ska kunna känna av husets behov och därmed optimera långsiktigt underhåll och renovering.

– Samtidigt tittar vi på hur vi med hjälp av data och digitala tjänster ska kunna göra det lättare för våra bostadsrättsföreningars styrelser att enklare förstå fastighetens behov och på så sätt fatta mer informerade beslut som höjer fastighetens värde, säger Jesper Josbrant.

Möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö

Ett av de verktyg som HSB använder för att lära sig mer om digitaliseringens möjligheter är det världsunika HSB Living Lab – forskningshuset i Göteborg där människor bor samtidigt som forskarna utvecklar framtidens hållbara boende.

– Det finns så många smarta och innovativa produkter och tekniker i dag, men steget att testa dem i ett verkligt bostadsbestånd kan vara stort. Där ser vi HSB Living Lab som en frizon, en arena som uppmuntrar och möjliggör tester och utveckling i en riskfri miljö. Här kan vi testa innovationer skarpt i en helt verklig miljö innan vi implementerar dem i våra befintliga fastigheter säger Emma Sarin, projektledare för HSB Living Lab.

HSB Living Lab
HSB Living Lab

En av de saker som digitaliseringen har fört med sig som är aktuell i HSB Living Lab är det faktum att data i dag är högt värderad. Eftersom fastigheter och människorna som bor i dem genererar stora mängder data av olika slag pågår nu en rad olika projekt som jobbar med data för att göra bostäder och fastigheter både smartare och mer hållbara. 

– Det kommer vara spännande att följa utvecklingen kring hur man kommer att dra nytta av detta värdet framåt, säger Emma Sarin.

Digitalisering är mer än bara teknik

Att HSB har kommit långt i sin digitaliseringsresa bekräftas av Hélène Barnekow, vd för Microsoft Sverige och partner till HSB i arbetet med ny teknik.

– Många företag ser fortfarande digitalisering som en it-fråga, men HSB har varit modiga nog att inse att digitalisering inte bara handlar om teknik utan om allt från kultur till organisation till själva affären. 

Fördelen med HSB:s synsätt är att det gör det lättare att fortsätta även när förändringsarbetet blir jobbigt.

– Många organisationer sätter igång med försök till digitalisering men ger upp när det blir jobbigt, förklarar Hélène Barnekow.

– Men Pernilla Bonde, vd för HSB Riksförbund, och hennes ledningsgrupp har stått upp för vad de tror på, kommunicerat väl och varit proaktiva i sitt arbete. Det tror jag är en nyckel till att de har lyckats så väl.

Läs mer om hur rätt fastighetsförvaltning gör skillnad 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?