1515

Så här kan du och regeringen hjälpa hundratusentals kulturarbetare och ensamföretagare

Efter ett flertal försök att sjösätta stödpaket för de svenska företagen nu misslyckats är det dags att lyssna på de som är tänkta att ta emot de tänkta stöden. De tidigare stödförsöken fastnar i villkor som tex. Bedömning av företags livskraft efter krisen? Kort återbetalningstid? Intyg om förlorade intäkter? Hela 70 procent av småföretagarna i en enkät från Företagarförbundet upplever hittills inte ha haft någon nytta av annat än sänkt arbetsgivaravgift och korttidsjobben. Sammantaget verkar som om regeringen vill att det skall se ut som om politikerna hjälper till, men samtidigt saknas den reella ekonomiska viljan. Det måste vara slut på det spelet nu! Det är på allvar därute för hundratusentals arbetstagare, företag och människor. 

Vi är glada för att regeringen varit på tå med insatser för företagen i Sverige. Ensamföretagarna och de enskilda firmorna har dessvärre hamnat sist i kön och hittills hamnat utanför alla krispaket och stödinsatser. Prova själv och fråga vilken kulturarbetare som helst vilken hjälp de havt.

96 % av ALLA företag är enmansföretag eller småföretag DOCK går majoriteten av krispaketen till storföretagen. Vi måste hjälpa de små också! – säger Mathias Rebane, näringslivspolitisk talesperson Företagarförbundet”

Trots detta är dessa 500.000 småföretagare lika viktiga människor att stötta som alla andra. De är viktiga samhällsfunktioner som kulturarbetare, frilansjournalister, taxichaufförer, caféägare, frisörer, städare, snickare, korvkiosksinnehavare, Pizzabagare, butiksinnehavare, m.m. Dessa ensamma och i sammanhanget ”små” hjältar och deras tjänster tar vi för givna. Nu har vi ALLA en skyldighet att hjälpa dem i denna minst lika svåra stund för deras enskilda firmor som för storföretagen.

Vi föreslår en enkel lösning - Lån för framtiden - Ett slags ”CSN”-lån

Att låna till ungdomar för att de skall studera handlar om vår framtid, på samma sätt handlar ett CSN-lån till enmansföretagen om att erbjuda dem en framtid, så att de kan fortsätta erbjuda oss andra i samhället sina tjänster i en framtid efter krisen. 
Det handlar om kulturarbetarna, ensamma caféägare på landsorten, frisörerna, taxichaufförerna, butiksägare som hittills lämnats utanför ett förnuftigt stöd. Att låta dem ”kursa” och överflyttas till A-kassan eller kommunala sociala skyddsnät måste vara en dålig idé, en dålig affär, och ett dåligt ansvarstagande från ett land och en regering. 

Möjliggör för Enskild firma och Handelsbolag att låna ett CSN lån med en låg ränta på 0,16% och lång återbetalningstid - (10 år). 

Kalkyl CSN lån till kulturarbetarna och de minsta företagen: 

100 000 ensamföretag x 3 månadslöner plus hyra 90 000 kr = 9 miljarder

Det är "kaffepengar" i sammanhanget där regeringen pratar om 500 miljarder till "näringslivet" säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet.

Ett CSN lån räcker till lön och hyra under 3 månader, med låg ränta och lång återbetalningstid, 5-10 år.
System och logistik har förutsättningar att fungera hos CSN som redan idag administrerar upp emot 1 miljon mottagare av studiebidrag och studiestöd, det behövs bara politisk vilja att styra över medel från riksbankens 500 miljarder. 
 
Med stöd till delar av lönen under denna kristid kommer dessa företagare fortsätta kunna gå till jobbet trots att hälften av kunderna skrämts att sitta hemma, service och tjänster i samhället kommer att hållas igång och små och stora orter runt om i Sverige kommer att leva vidare under och efter krisen.
 
Med denna relativt lilla insats så räddas många samhällsfunktioner som vi tar för givna samt inte minst människorna bakom och deras öden.

Med bästa småföretagarhälsningar
Mats Assarsson, Förbundsordförande, Företagarförbundet
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson
0706-721821, mathias.rebane@ff.se


Följande bilagor finns för nedladdning:
Release

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från HSBAnnons

Framtidens boende – så här vill svenskarna bo

HSB Living Lab i Göteborg.
HSB Living Lab i Göteborg.

Det är billigare, det leder till mindre psykisk ohälsa och, inte minst, det kan minska byggnadens koldioxidutsläpp med hälften. Emma Sarin, projektledare på HSB Living Lab, förklarar varför delning av allt från symaskiner till duschar är så centralt i framtidens bostäder.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

– En av de stora frågor vi ser att unga funderar över när det gäller sitt första boende är hållbarhet, och det påverkar väldigt många delar av hur vi kommer att leva och bo framöver, säger Emma Sarin.

Framförallt påverkar det vad man ser som ”mitt” boende, ”ditt” boende, och ”vårt gemensamma” boende.

– Cirkularitet är starkt inpräntat i den unga generationen, och i det ingår att de inte strävar efter att äga allting själva utan kan tänka sig att dela saker med sina grannar, oavsett om det handlar om att vara med i en bilpool, att ha gemensamma bostadsytor eller verktygsdelning i fastigheten.

Koldioxidutsläppen kan halveras

För att vara med och möjliggöra den sortens boende testar HSB flera olika aspekter av delningsekonomin i HSB Living Lab, ett världsunikt levande laboratorium där människor bor samtidigt som forskare och innovatörer från akademi, näringsliv och andra instanser utvecklar olika aspekter av framtidens boende.

– Här har vi byggt in olika sätt att dela redan från början. Till exempel har vi två bostadsplan där de boende bor i så kallade coliving-kluster där man delar generöst tilltagna kök, vardagsrum och även duschar med sina grannar. Men även på entréplan finns fler ytor att utnyttja gemensamt under devisen bo litet lev stort.”

Och delandet minskar verkligen miljöpåverkan. I ett nyligen avslutat projekt kunde man konstatera att koldioxidutsläppen kan minska med närmare femtio procent per person om man bygger fastigheter där de boende delar kök och badrum med varandra, jämfört med om alla ska ha eget. 

– Samtidigt visar studier att delade boytor minskar ensamhet och psykisk ohälsa, plus att det är billigare. Därför tror vi att delande i olika former kommer vara en viktig del av framtidens boende. 

Flexibiliteten viktigast

Emma Sarin påpekar dock att exakt hur vi lever i framtiden är det ingen som kan veta eftersom behoven hela tiden förändras. Hon tar det senaste året som exempel, där vi har sett hur nya önskemål har uppstått som följd av pandemin. Där folk för bara några år sedan efterfrågade öppna planlösningar är det nu möjlighet till lugn och ro som är det viktigaste.

– Nu är det jätteviktigt att kunna stänga om sig, och helst ska flera familjemedlemmar kunna göra det samtidigt. Dessutom ser vi ett större tryck på lägenheter utanför stadskärnan än vad vi kunde ha anat före pandemin, så det enda vi kan vara säkra på är att saker kommer att förändras.

Med tanke på att hus ska hålla i hundra, helst tvåhundra år, är det just flexibiliteten som är det viktigaste, att husen går att förändra allt eftersom livet gör det. Det är också en av anledningarna till att HSB startade HSB Living Lab.

– När utvecklingstakten är så snabb kan vi inte sitta själva på vår kammare utan vi måste börja samarbeta över gränserna, med akademin, med startups eller med andra som har goda idéer. Det är då vi tillsammans kan generera den flexibilitet och de goda idéer som krävs för att skapa framtidens hållbara boende.

Följ med HSB Living Lab på resan mot framtidens boende 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?