1515
Annons

Stora ränteskillnader mellan män och kvinnor som lånar pengar

Män och kvinnor runt om i Sverige lånar pengar för att samla lån, köpa bostad, renovera hemmet, och mycket annat. Men de gör det inte till lika villkor. Kvinnor betalar mer i ränta än vad männen gör på sina lån.

Andelen svenskar som tar stora privatlån fortsätter att öka i Sverige. Männen lånar i huvudsak till fordon och renoveringar medan kvinnor i större grad lånar för att samla lån. När män och kvinnor ansöker om privatlån är ränteskillnaden påtaglig. Kvinnorna får oftast högre ränta än männen och med tanke på att det genomsnittliga privatlånet är knappa 80 000 kronor förlorar kvinnorna tusentals kronor i samband med att de lånar pengar.

Störst är differensen i Blekinge län där männen betalar en ränta på i genomsnitt 9,72 procent medan kvinnorna betalar 10,49 procent i ränta. Det är en skillnad på 0,77 procentenheter.

Av alla svenska län är det bara i Västernorrlands län och i Stockholms län som skillnaden är till kvinnornas fördel. Där är räntan för kvinnor 0,15 och 0,01 procentenheter lägre. I riket som helhet beviljas männen privatlån med 0,17 procentenheter lägre ränta.

Exempel: En man och en kvinna från Blekinge lånar 80 000 kronor vardera. Båda väljer att betala tillbaka lånet på 7 år. Mannen får en effektiv ränta på 9,72 procent medan kvinnan får en effektiv ränta på 10,49 procent.

Mannens totala kostnad för lånet landar på 30 590 kronor.

Kvinnans totala kostnad för lånet landar på 33 269 kronor.

Skillnaden i räntekostnader mellan mannen och kvinnan blir 2 679 kronor.

Siffrorna kommer från Finansinspektionens senaste rapport om konsumtionslån och från diverse långivare och låneförmedlare, däribland Lendo.

Viktigt att jämföra lånen för att få lägre ränta

Varför räntorna skiljer sig åt mellan kvinnor och män kan bero på många saker.

Som tidigare nämnt tar kvinnor i huvudsak lån för att samla sina dyra småkrediter medan männen oftare lånar till fordon och renoveringar. Därmed kan lånebeloppen skilja sig åt och då även räntan.

Att räntorna skiljer sig åt kan även förklaras av löneskillnaden mellan män och kvinnor. Senaste siffrorna visar en skillnad på 10,7 procent, och om hänsyn tas till ålder, utbildningsnivå och yrken är skillnaden 4,4 procent. Ju högre lön en person har i förhållande till sina utgifter, desto större möjlighet finns det till en lägre ränta.

Det är inte möjligt att få exakt samma räntesats för både män och kvinnor. Men det finns ett enkelt knep du kan ta till för att sänka dina räntekostnaderna. Jämför lånens räntor med varandra. På Speqta Låneguiden finns det möjlighet att jämföra räntorna på olika typer av lån hos både banker och långivare. Syftet med att jämföra räntor är att på ett enkelt och effektivt sätt hitta de billigaste lånen. Om fler kvinnor började jämföra sina konsumtionslån skulle räntekostnaderna kunna minska med tusentals kronor.

– De stora privatlånen blir bara fler och fler, och det gör det än mer viktigt att jämföra räntorna innan man lånar. Bara genom att få ned räntan några få procentenheter kan man spara mycket pengar över tid, säger Dieter Wallmark-Kalisch, produktansvarig på Speqta Låneguiden.

Störst ränteskillnad mellan män och kvinnor

  1. Blekinge län – Männen snittränta: 9,72% Kvinnornas snittränta: 10,49%
    Differens: 0,77 procentenheter
  2. Västerbottens län – Männens snittränta: 8,95% Kvinnornas snittränta: 9,68%
    Differens: 0,73 procentenheter
  3. Jönköpings län – Männens snittränta: 9,64% Kvinnornas snittränta: 10,24%
    Differens: 0,60 procentenheter
  4. Kronobergs län – Männens snittränta: 9,59% Kvinnornas snittränta: 10,09%
    Differens: 0,50 procentenheter
  5. Jämtlands län – Männens snittränta: 8,95% Kvinnornas snittränta: 9,36%
    Differens: 0,41 procentenheter

Lägst ränteskillnad mellan män och kvinnor

  1. Västernorrlands län – Männens snittränta: 9,80% Kvinnornas snittränta: 9,65%
    Differens: - 0,15 procentenheter
  2. Stockholms län – Männens snittränta: 9,46% Kvinnornas snittränta: 9,45%
    Differens: - 0,01 procentenheter
  3. Hallands län – Männens snittränta: 9,48% Kvinnornas snittränta: 9,56%
    Differens: 0,08 procentenheter
  4. Västra Götalands län – Männens snittränta: 9,80 % Kvinnornas snittränta: 9,89%
    Differens: 0,09 procentenheter
  5. Kalmar län – Männens snittränta: 9,74% Kvinnornas snittränta: 9,85%
    Differens: 0,11 procentenheter

 

Dieter Wallmark-Kalisch

Produktansvarig
dieter@speqta.com
073-666 19 00

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från NedermanAnnons

”Ren luft hindras av vanans makt i tillverkningsindustrin”

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion samt minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin.

Miljöteknikbolaget Nederman satsar stort på att stötta industrin att ta kontroll över luftreningen i tillverkningsindustrin med hjälp av SmartFilters.

Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Det menar Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, och berättar att verksamheter inte alltid har full kontroll på deras luftfiltreringsanläggningar – även om en luftfiltreringsanläggning kan vara produktionskritisk. 

– I vissa fall är filtreringsanläggningar avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion.

Automatiserade energibesparingar

SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, damm, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar de in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att Internet of Things möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre koll på sin energiförbrukning, produktions- och arbetsmiljörisker. 

– En vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning, sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Fara för hälsa och miljö

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data på till exempel energikonsumtion har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Med IOT-lösningar kan industrin ta kontroll över fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Jag skulle säga att den största anledningen till att industrin tar så små utvecklingssteg framåt är vanans makt. Man driver sin verksamhet som man alltid har gjort i och med att det fungerar, men man tänker inte steget längre och börjar titta på fördelarna som kommer med en optimerad luftfiltrering. Det är här ny teknik kan förenkla för industrin; antingen genom att filtren själva talar om ifall det finns underhållsbehov eller att de själva optimerar sin energikonsumtion utan manuella inspel.

Läs mer här 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?