1515
Annons

Hur presterar de svenska spelbolagen på börsen?

Nu har det gått över ett år sedan de nya spellagarna introducerades i Sverige, men hur har det egentligen gått för spelbolagen sedan dess? I denna artikeln tänkte vi bena ut denna fråga.

Den svenska casino- och bettingmarknaden tog sitt kanske mest liberala någonsin den 1 januari 2019. Då genomfördes statens nya regelverk som gjorde det möjligt för svenska såväl som utlandsbaserade företag att bedriva spelverksamhet på internet på den svenska marknaden. En lista med alla spelbolag som sedan dess har etablerat sig här i Sverige hittar du på spelaspel.se som rankar dessa efter popularitet. För det är nämligen en hel del spelaktörer som har valt att pröva lyckan i Sverige sedan dess.

Statens reglering var dock inte kravlös, utan alla spelbolag som ska vara aktiva i Sverige måste dels betala en spelskatt på 18 procent, dels beviljas med en svensk spellicens av Spelinspektionen (före detta Lotteriinspektionen).

Under 2019 beviljades 96 spelbolag med svenska licenser, men med licensen kommer också motkrav på vad spelbolagen får och inte får göra. Exempelvis när det kommer till hantering av kunddata, hur man får marknadsföra sig och den information man måste delge sina kunder om angående spelhälsa. Under fjolåret var det också ett spelbolag, Ninja Casino, som förlorade sin licens för att ha agerat utanför Spelinspektionens ramar.

Hur har regleringen förändrat läget för spelbolagen på börsen?

2019 var ett relativt svajigt år för de flesta spelbolagen på börsen. Medan vissa, som tidigare haft uppåtpekande trendkurvor, har backat har andra, mer otippade kandidater gått förvånansvärt bra. I vissa fall har detta varit relaterat till de nya spellagarna, i vissa fall inte.

Ett tydligt exempel på när det har varit direkt relaterat till de nya spellagarna, är hur Global Gaming 555, som äger Ninja Casino, sjönk i värde efter det uppdagades att Spelinspektionen beslutat att dra in deras licens. Sedan dess har dock Global Gaming 555 börjat stiga i värde igen.

Några bolag som det istället har gått bra för är Angler Gaming (som de senaste tre åren har gått upp med 80,71 procent), Kambi Group Plc (som de senaste tre åren har gått upp med 65,21 procent) och spelutvecklarna ENLABS (som på tre har gått upp med enastående 303,92 procent).

Att både ENLABS och Kambi Group Plc jobbar med att utveckla spel/betting för casino- och bettingbolagen är givetvis intressant att notera. Kanske är det som så att aktörer som istället har själva spelbolagen som kunder är de mest framgångsrika i dagens klimat? Sett till alla nya spelsidor som kontinuerligt slår upp i Sverige vore det ganska logiskt.

Just nu pågår också ett par andra stora diskussioner som kan komma att påverka spelbolagen i olika riktning. Dels vill Spelinspektionen begränsa betting på individuella prestationer, vilket kan bli något av en utmaning för aktörer som fokuserar på just ett stort bettingutbud. Dels är det också en pågående diskussion om huruvida spelbolagens bonuserbjudanden ska få fungera framöver. Sett till att dessa bonusar är ett viktigt sätt för spelbolagen att locka till sig nya kunder, kan det bli problematiskt för åtminstone de mindre aktörerna.

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?