Annons

98 procent av svenskarna skulle överväga att byta bank vid en personuppgiftsincident

I händelse av ett dataintrång eller en personuppgiftsincident skulle många svenskar att överväga att byta bank. Det här visar en färsk undersökning som Ipsos har gjort på uppdrag av cybersäkerhetsföretaget Sentor.

Bankerna har sedan lång tid befunnit sig i riskzonen för cyberattacker. De stora beloppen i omlopp, de känsliga uppgifterna och möjligheten till penningtvätt, gör dem till intressanta mål för såväl avancerade hackergrupperingar som stater.

Många banker har anpassat sig till risknivån, vilket till viss del är drivet av de omfattande regulatoriska efterlevnadskraven som finns på området, bland annat från Finansinspektionen (FI), Payment Card Industry Security Standards Council (PCI SSC) och European Banking Authority (EBA).

- Bank- och finanssektorn är hårt reglerad och de står inför en tuff utmaning i år där flera omfattande förordningar och direktiv träder i kraft, som exempelvis PSD2 och GDPR. Även om cybersäkerheten inom sektorn är förhållandevis god, finns det många mindre banker och finansiella bolag som inte ligger på en acceptabel säkerhetsnivå och därför behöver prioritera dessa frågor, säger David Borin, cybersäkerhetsexpert på Sentor.

Svenskarna har förtroende för bankernas IT-säkerhet

Eftersom risknivån har varit hög har säkerhetsåtgärder prioriterats i större utsträckning, och bankerna bedöms ligga i framkant jämfört med många andra branscher när det gäller cybersäkerhet.

Cybersäkerhetsföretaget Sentor har i rapporten Svenskarnas syn på IT-säkerhet 2018 undersökt hur svenskarnas förtroende för bankers förmåga att skydda känslig data ser ut. Förtroendet är stort, hela 87 procent har högt eller mycket högt förtroende för att bankerna kan skydda känslig data från missbruk och intrång.

Nära 2 av 3 svenskar skulle överväga att byta bank efter en allvarlig säkerhetsincident

Förtroendet skulle dock kunna påverkas rejält i händelse av en IT-säkerhetsincident, som exempelvis ett dataintrång. Nära 2 av 3 svenskar (63 procent) uppger att de skulle överväga att byta bank efter en sådan incident.

Bland yngre mellan 18-29 år är siffran för ännu större, där hela 72 procent uppger att de skulle överväga att byta bank. Äldre, i åldersspannet 60-75 år, ser inte en lika stor anledning att byta bank, där motsvarade siffra är 52 procent.

98 procent av svenskarnas skulle överväga att byta bank vid missbruk av personuppgifter

Allvarligast vore om det framkommer att personuppgifter skulle ha läckt ut eller ha missbrukats. Då uppger hela 98 procent av svenskarna att de skulle överväga att byta bank i händelse av en sådan incident.

- När den nya Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft i maj i år kan en personuppgiftsincident leda till böter på uppemot till 4 procent av den globala omsättningen. Resultatet från vår undersökning visar även att det kan leda till ett skadat förtroende och förlorade kunder för bankerna, avslutar David Borin.

* * *

Om Svenskarnas syn på IT-säkerhet 2018

"Svenskarnas syn på IT-säkerhet" är Sentors årliga rapport som kartlägger svenskarnas inställning till IT-säkerhetsrelaterade ämnen. I år bygger undersökningen på svar från 1002 svenskar i åldrarna 18-75 år som tillsammans utgör ett riksrepresentativt och statistiskt säkerställt urval. Målet är att leverera bättre insikter kring hur svenskar känner och agerar i frågor kopplade till säkerhet. Något som kan användas för att på ett bättre sätt informera och kommunicera med dessa grupper. 


Kontaktperson
Tomas Wahlstedt
Marketing Manager
tomas.wahlstedt@sentor.se
0707 573 009 

Om Sentor   

Sentor är ett cybersäkerhetsföretag som arbetar med att skydda våra samhällsviktiga digitala funktioner och organisationers affärsverksamhet, mot nutida och framtida cyberhot. Genom att kombinera expertkunskap, erfarenhet och engagemang hjälper vi till att skydda ett öppet och tillgängligt informationsflöde. Samtidigt möjliggör vi för organisationer att digitalisera sin verksamhet på ett säkert sätt.

Sentor kan idag täcka stora delar av en organisations digitala säkerhetsbehov med hjälp av spetskompetens inom områdena; managerad säkerhet, informationssäkerhet och teknisk IT-säkerhet.

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?