Båtflyktingen som idag driver en av Sveriges bästa och mest lönsamma redovisningsbyråer
Lamooi Accounting AB
Delar av Lamooi Accounting på scen för att ta emot priset som Bästa Redovisningsbyrån 2018.
Seven Lamooi kom som båtflykting till Sverige 1980 som barn, efter att familjen flydde Vietnam efter kriget. Idag driver han en av Sveriges bästa och mest lönsamma redovisningsbyråer. Lamooi Accounting fick i förra torsdags pris som Sveriges Bästa Redovisningsbyrå 2018, Företagarnas Val, som delades ut på branschdagen Visma Forward.
Priset Bästa Redovisningsbyrå 2018 delas ut av Visma Spcs, Sveriges största programvaruleverantör inom branschen, och har en del som är Företagarnas val, och en del som är Medarbetarnas val.
- Vi var nominerade i båda kategorierna, och är otroligt glada över att ha vunnit Företagarnas val, även om vi hade hoppats på det andra också, sa Seven Lamooi, bolagets vd, direkt efter utdelningen. Det här priset var oerhört viktigt för oss att vinna, då det är en kvittens på allt hårt arbete alla medarbetare har lagt ner under en lång tid. Vi har vetat om att vi har nåt bra på gång och nu var det skönt att även få branschens erkännande på nåt sätt. Extra kul att det är våra kunder som har lyft fram oss.
Förutom resan från en liten enmanskonsult till att vinna pris för Bästa Redovisningsbyrå, som tog 5-6 år, hade Seven också en personligare resa som båtflykting från Vietnam till Sverige för snart 40 år sen. Familjen, som är av kinesisk bakgrund, tvingades fly Vietnam efter kriget, och efter en mardrömsresa ute till havs på en vecka, och med påhälsningar av sjörövare ett antal gånger, lyckades de ta sig till Malaysias östkust. Efter nästan ett år i ett flyktingläger där, så lyckades de ta sig till Sverige.
- Vi fick ett fantastiskt mottagande av Sverige när vi kom i början av 80-talet, och jag hade en fantastiskt uppväxt, även om jag nu i efterhand har förstått att det var ganska tufft psykiskt och ekonomiskt för mina föräldrar, säger Seven, vi var såklart väldigt fattiga. Svenska samhället betalade så mycket för oss, och tog så väl hand om oss, att jag nu vill ge tillbaka till Sverige.
Visionen är att hjälpa alla Sveriges företag att maximera sin potential och göra dem mer lönsamma, vilket gör att man skapar fler jobb och tillsammans bättrar på landets ekonomi. Enligt Seven har en redovisningskonsult en bra position, man kan hjälpa sina kunder att förstå sina siffror, så att de kan bättre styra sina företag, och coacha dem till att bli bättre entreprenörer.
Seven Lamooi delade med sig av sin erfarenhet till andra 100-tals andra byråägare på Visma Forward
- Det är viktigt att bokföringen görs rätt och att rapporteringar sker i tid, men dessa är ju bara hygienfaktorer, de ska ju bara funka och finnas där, fortsätter Seven. Vi ligger långt framme i digitaliseringen och automatiseringen, allt det där ska bara funka av sig självt. Det är först när vi kan gräva djupare, analysera siffror och kan bolla idéer med kunderna, som vi kan göra mest nytta.
Vid frågor och intervjuförfrågningar, kontakta: Alicia Hulthén, Media Coordinator. alicia.hulthen@lamooi.se, 070 880 7510 Seven Lamooi, VD. seven@lamooi.se, 070 754 6183
“Vi anser att en bra ekonomi är grunden till ett bra samhälle. Vår vision är att kunna ge tillbaka genom att hjälpa Sveriges företag att maximera sin potential och tillsammans bygga ett bättre samhälle.”
Lamooi Accounting är en redovisningsbyrån som grundades av Seven och Michelle Lamooi 2004, och har på senare år växt till att bli en framtidsbyrå och en riktig framgångssaga. Byrån var tidigt med i digitaliseringståget, ersatt timdebitering med fasta månadspriser, och har numera ett stort fokus på att att hjälpa sina kunder att bli mer lönsamma och fungera som en affärscoach. Byrån har kontor på Ringvägen 100 i Stockholm.
Följ med den svenska tv-profilen – så hittar du Köpenhamns häftigaste arkitekturpärlor
Foto:Lars Collin
I år fylls hela Köpenhamn av arkitektur och design. Unesco har utsett vår danska granne till arkitekturhuvudstad i världen – och en som jublar är den svenske designpersonligheten Mark Isitt.
– Köpenhamnaren har verkligen arkitektur i sitt dna. Ingen annanstans kan man kombinera tradition med supermodernism som här, säger Mark isitt som flyttade till Danmark för snart fyra år sedan.
UNESCO-UIA World Capital of Architechture är den officiella titeln när den världsomspännande FN- organisationen Unesco väljer att lyfta den danska huvudstaden till de högsta arkitektoniska höjderna. Att Köpenhamn har förvandlats till en av de absolut hetaste destinationerna är snabbt synligt.
Det räcker att anlända med den futuristiska, förarlösa och nästan ljudlösa metron som snyggt glider in mitt i folkmyllret vid Nörreport station. Där mitt i innerstans klassiskt skrudade stadsarkitektur möter vi Mark Isitt. Framför en skummande cappuccino på ett kafé alldeles nära hemmet vid Hauser Plads förklarar han på stående fot sin förkärlek till Köpenhamns numera världsberömda dynamiska kvartersliv. En levande, tidlös miljö skapad i mixen mellan då och nu.
– Hela den här förvandlingen är illustrerande för hur Köpenhamn fungerar. Nya stadsdelar med både bostäder och kontor, varsamt renoverade lägenheter i city, den nya metron, stora investeringar i Kastrup flygplats – allt det där beslutade man om samtidigt i slutet av 1980-talet då staden var på fallrepet. Jag är imponerad över det här resoluta sättet att agera. Det finns en tilltro till arkitekturen, dess vitaliserande kraft. Ett synsätt som jag inte var van vid från Sverige, säger Mark Isitt och rätar lite på sina rektangulära glasögon.
Nyförälskad designpersonlighet
Känd som en av vårt lands mest färgstarka personligheter i frågor kring stadsplanering, arkitektur och design var det kanske bara en tidsfråga tills göteborgaren efter 25 år i Stockholm flyttade till just Köpenhamn, som ju smälter samman dessa teman till ett naturligt inslag i det danska vardagslivet.
– Vi kom hit 2019 och jag är fortfarande nyförälskad och lever i något slags rosenrött skimmer. Köpenhamn är en levande stad med lika mycket myller och intensitet som tolerans. Dessutom gillar jag hur högt man värdesätter vardagsarkitekturen: ”Hur gör vi den här stan ännu lite mer attraktiv?” Även om man bygger ett värmekraftverk anlägger man en slalombacke på taket och en vägg för bergsklättrare på fasaden. En fantastiskt galen idé, säger Mark Isitt engagerat om den danske stjärnarkitekten Bjarke Ingels (BIG) spektakulära CopenHill.
Foto:Astrid Maria Rasmussen
Ett tokigt projekt, ansåg vissa. Medan många andra säkert skrev under på Bjarke Ingels insålda projektidé om att skapa hedonistisk hållbarhet. Ja, varför inte ha lite kul samtidigt som man är miljömedveten.
Arkitektur i världsklass
Köpenhamn är utan tvekan en världsstad när det handlar om arkitektur, menar Mark Isitt.
– Det är klart att här inte finns samma muskler som i London eller Paris att bygga de där helt grandiosa museerna, men det är rättvist att säga att köpenhamnare har arkitektur i sitt dna. Nästan alla har en relation till giganterna och man värnar sina arkitekter. Både Arne Jacobsen och Jörn Utzon har självklart fått egna gator här. Den moderna arkitekturen, som ofta är föraktad i Sverige, hyllas här för sin förmåga att sätta staden i kontakt med internationella strömningar. Köpenhamn är den minst provinsiella staden i Norden.
Följ i formkritikerns fotspår
Så, hur mycket hinner man då med som nyfiken besökare över en weekend? Vi går ut och känner av citypulsen på Köpmagergade och följer i Mark Isitts fotspår.
Bara alldeles runt första hörnet nalkas ett första nedsläpp.
– Jag tycker man kan börja med att ta sig upp till toppen av Rundetårn, som är en byggnad inte så olik BIG:s värmekraftverk, flera funktioner i ett, bara 400 år äldre. Trinitatis kyrka ligger vägg i vägg, och på kyrkans övervåning fanns det gamla universitetsbiblioteket, och uppe på Rundetårns topp finns ett observatorium. Religion och vetenskap i ljuv harmoni. Härifrån har man fin överblick och kan se var Nörrebro, Österbro och Christianshavn börjar, och få en relation till de olika stadsdelarna.
Vi vandrar ner från det trapplösa tornet och trillar åter rakt in i Indre Byen, Köpenhamns stadskärna med hus från tidigt 1800-tal och framåt.
– 1807 utplånades nästan hela Köpenhamn under belägringen av engelsmännen och Lord Nelson. Vårt eget hus är från 1831. Det medeltida gatunätet ringlar sig fortfarande fram. Men inget är statiskt. Kom tillbaka om tio år så har all asfalt här i innerstan bytts ut mot sten, spår han.
Visit Copenhagen
Asketiskt arbetsrum
Staden står aldrig still, och längre ner mot hamninloppet väntar mängder av nyskapande nybyggen. Nationalbiblioteket Den sorte diamant med sin svartpolerade stenfasad är en av stans mest gnistrande pärlor, menar Mark. Inte konstigt att det också förvandlats till en designkritikers förlängda arbetsrum:
Foto:Astrid Maria Rasmussen & Nicolai Perjesi
– Här i den knäpptysta läsesalen sitter jag och skriver varje dag, när jag inte åker till Sverige och spelar in tv-program. Här finns ett atrium som är helt magiskt. Jag känner sig som en romersk senator när jag stegar in.
Foto:Lars Collin
På andra sidan vattnet står arkitekten Henning Larsens fyra glasbyggnader, som också var områdets första i omvandlingen av den tidigare industrihamnen. I ett av husen huserar för övrigt omtalade restaurang No 2. Lite längre ut mot öster skapade arkitekterna Lundgaard & Tranberg år 2009 Skuespilhuset. Teaterhuset är en smäcker glasbyggnad som glider ut över Köpenhamns inlopp. Mittemot tornar nästa års nya designdestination alltmer upp sig; urhippa arkitektbyrån Cobes hus på den urbana Papiröen. Och som om föreställningen aldrig tycks ta slut ståtar Operaen just bredvid.
Foto:Ty Stange
– Att stå här vid hamnen och titta sig omkring är helt hisnande, det är den ena offentliga institutionen efter den andra. I Sverige lyckas vi inte ens bygga ett museum över Nobelpriset, världens mest åtråvärda utmärkelse. I Köpenhamn radar ikonerna upp sig som på ett pärlband, förbundna med nya, snygga cykel- och gångbroar som gör att man lätt tar sig över vattnet.
Från bryggeri till bostäder
Längre inåt staden just bortom Vesterbro genomgår den legendariska Carlsberg Byen en häftig omvandling sedan området skapades år 1871 av bryggaren Carl Jacobsen.
Foto:Rasmus Hjortshøj
– Det är vansinnigt imponerande. Här finns några av stans mest progressiva byggnader. Vid Jacobsenparken ligger De hængende haver, en serie konkava tegelväggar, vackert mönstermurade, förskjutna, trappar sig upp. Och lite längre bort ligger det tidigare lagerhuset, även det från 60-talet, av samme arkitekt Svenn Eske Kristensen, numera konverterat till hotell. Det finns massor med skatter i Carlsberg Byen. Elefantporten med sina pelare är kanske den mest kända. Huvudkontoret ligger kvar, numera klätt i ölfärgad plåt.
Nyskapande Nordhavn
Linjen M4 med metron tar bara sex minuter från den klassiska stenstaden vid Kongens Nytorv till Nordhavn, men det är som att stiga ut i ett helt annat landskap längs Öresundskusten.
Foto:Giuseppe Liverino
– Här har man velat bevara så mycket som möjligt av den gamla hamnbebyggelsen. Kända The Silo med sin takrestaurang är just en ombyggd gammal silo. Men man släpper också fram nya byggnader. Det är symptomatiskt att BIG bygger sitt nya huvudkontor just här, och även Cobe har sin bas i Nordhavn. Det är mycket på gång och det är redan en härlig plats med ett myller av människor – en lyckad stadsutveckling, helt enkelt.
Är det i Nordhavn det bubblar som bäst rent arkitektoniskt?
– Ja, det är här det händer. Man anlägger en ny stadsdel och bygger konstgjorda öar genom att utnyttja de gamla torrdockorna. På så vis får också lägenheterna tillgång till havet, så man kan dyka rakt ner från balkongen. Makalösa boendekvaliteter, skulle jag säga.
Nu är Mark verkligen på språng, men han hinner tipsa om ännu en blivande arkitekturklassiker: Konserthuset i DR Byen.
Foto:Martin Heiberg
– Den franske världsarkitekten Jean Nouvel har gjort ett helt magiskt konserthus. Det blev galet dyrt, men konsertsalen måste vara en av världens vackraste. Fasaden är ett svart tyg och där bakom kan man skönja något bergsliknande. Man går in som i en förkastningsspricka där ljuset sipprar ut. Boka in en konsert under nästa besök. På köpet får man makalös arkitektur och en bra bar, säger Mark Isitt och avrundar sin träffsäkra tipsrunda i världens just nu mest omtalade arkitekturhuvudstad.
