1515

Eltels valberedning inför årsstämma 2019

I enlighet med instruktionen för Eltel AB:s valberedning ska bolaget ha en valberedning bestående av en företrädare för var och en av de fyra största aktieägarna, som är registrerad hos Euroclear Sweden AB på den sista bankdagen i augusti året före årsstämman.

De fyra största aktieägarna i Eltel AB per den 31 augusti 2018 var Wipunen Varainhallinta Oy, Mariatorp Oy och Riikantorppa Oy (de tre senast nämnda bolagen har publicerat sin överenskommelse om att inta en långsiktig gemensam hållning gällande Eltels förvaltning genom samordnat utövande av rösträtten), Solero Luxco S.á.r.l. (ett bolag som kontrolleras av Triton Funds), Fjärde AP-fonden samt Swedbank Robur. Ovan nämnda aktieägare representerar tillsammans 53,4 procent av rösterna i bolaget.

Valberedningen har nu utsetts och består av följande ledamöter:

  • Peter Immonen, Wipunen Varainhallinta Oy, Mariatorp Oy och Riikantorppa Oy (17,8 % av rösterna)
  • Erik Malmberg, Solero Luxco S.á.r.l. (16,4 % av rösterna)
  • Per Colleen, Fjärde AP-fonden (9,6 % av rösterna)
  • Marianne Nilsson, Swedbank Robur (9,6 % av rösterna)

Peter Immonen har utsetts till valberedningens ordförande.

Valberedningens huvudsyfte och ansvar är att lägga fram förslag till årsstämman gällande val och arvodering av ordförande och ledamöter i styrelsen samt revisorer. Eltels årsstämma för räkenskapsåret 2018 kommer att äga rum den 7 maj 2019. Aktieägare som önskar lägga fram förslag till valberedningen inför årsstämman 2019 uppmanas att skicka in dem till valberedningens sekreterare Henrik Sundell på e-post: henrik.sundell@eltelnetworks.se. För att valberedningen ska kunna överväga inlämnade förslag med tillräcklig omsorg ska dessa lämnas in senast den 14 mars 2019. Kommitténs förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman 2019 och på bolagets webbplats.

För mer information kontakta:
Henrik Sundell
General Counsel
Tel: +46 76 633 5220, henrik.sundell@eltelnetworks.se

Om Eltel
Eltel är en ledande nordeuropeisk leverantör av tekniska tjänster för kritiska infrastrukturnätverk – Infranets – inom segmenten Power, Communication och Other, med verksamhet i Norden, Polen och Tyskland. Eltel erbjuder ett brett och integrerat tjänsteutbud som spänner från underhåll och uppgraderingstjänster till projektleveranser. Eltel har en diversifierad kontraktsportfölj och en lojal och växande kundbas av stora nätägare. Under 2017 hade Eltel en omsättning på 1,3 miljarder euro. Antalet anställda uppgår för närvarande till cirka 7700. Sedan februari 2015 är Eltel AB noterat på Nasdaq Stockholm.

Följande bilagor finns för nedladdning:
Eltels valberedning inför årsstämma 2019

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?