1515

Unik elväg planeras på Gotland

VISBY, Oktober 9, 2018 — Konsortiet ElectRoad, som har planer på att bygga världens första induktiva elväg utanför Visby på Gotland, har gått vidare i Trafikverkets förkommersiella upphandling av nya elektrifierade vägar. Initiativet leds av Gotland GPe Circuit AB och Matters Consulting AB som tillsammans med elva andra aktörer har förhoppning om att påbörja arbetet i mars 2019.

Det som särskiljer uppdraget från andra projekt som fått stöd av Trafikverket är att elvägen ska utrustas med induktiv laddning, vilket innebär att energi överförs trådlöst från vägbana till fordon och fungerar både med och utan batteri i elfordonet.

För närvarande utvärderas två installationsområden på Gotland: en 4 kilometer lång allmän väg mellan Visby flygplats och Östercentrum och en 1.4 kilometer lång allmän väg mellan Visby hamnområde och Almedalen. Därutöver har konsortiet planer på att bygga en kortare teststräcka på världens första och enda hållbara racingbana, Gotland Ring, som ligger norr om Visby.

– Det här är en unik satsning från Trafikverkets sida och det är förstås fantastiskt att få vara delaktig i det paradigmskifte som sker inom transportsektorn samtidigt som vi får möjlighet att utveckla en klimatsmart infrastruktur på just Gotland, säger Alec Arho Havrén, VD för Gotland GPe Circuit och Gotland Ring.

– Innovativa hållbara projekt i framkant är vår specialitet och det som bygger Sverige och Sveriges konkurrenskraft. Vi är väldigt fokuserade på att skapa underlag för ett genombrott, både tekniskt och i samhället, tillägger Niclas Ihrén, VD för Matters Group.

– För RISE är det naturligt att vara en innovationspartner inom områden som har stor potential för att nå fossilfria transporter. Det är därför vi deltar i det här projektet och bidrar med vår gedigna erfarenhet av elvägar från forskningsprojektet FoI-plattform för elvägar, säger Conny Börjesson, forskare på RISE - Research Institutes of Sweden.

I konsortiet ElectRoad ingår följande aktörer:

Applikant: Gotland GPe Circuit AB i samarbete med nätverket World Ecological Forum
Teknologileverantör: ElectRoad
Projektkoordination: Matters Consulting AB med stöd av Gotland GPe Circuit AB, World Ecological Forum, ElectRoad och RISE - Research Institutes of Sweden
Vägbygge/modifikation: OSAB
Lokala fordonspartner: Dan Transportation, GeoShuttle
Tillverkning: Hutchinson
Elleverantör: GEAB
Regional partner: Region Gotland
Akademiska partner: Uppsala universitet, Aalto-universitetet 







Presskontakt
Jenny Harler
+46 (0)70 870 07 81
jenny.harler@scencia.com


Om konsortiet ElectRoad
Konsortiet ElectRoad har bildats för att demonstrera hur induktiva elvägar kan minska miljöpåverkan från vägtransporter. Samarbetet har tagits fram via nätverket World Ecological Forum och härleds från dess projekt Smart Energy Road and Traffic System (SERTS), en förstudie i energialstrande infrastruktur som finansierats med hjälp av Länsstyrelsen på Gotland och belönades med InfraAwards 2017.

Följande bilagor finns för nedladdning:
Pressmeddelande (PDF)

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News.
Vill du också synas med dina nyheter på Di.se?
Läs mer om publicering på Di.se


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?