Annons

SPF:s Seniorindikator – Överraskande positiv syn på den egna ekonomin i september

Seniorerna ser i september mer positivt på den egna ekonomin än man brukar göra. Det visar SPF:s Seniorindikator, som baseras på statistik från Konjunkturinstitutets hushållsbarometer.

Seniorerna ser i september mer positivt på den egna ekonomin än man brukar göra. Det visar SPF:s Seniorindikator, som baseras på statistik från Konjunkturinstitutets hushållsbarometer.

SPF:s Seniorindikator, som mäter hur åldersgruppen 65-84 år bedömer sin egen ekonomi, visar att seniorerna är mer positiva än vanligt. Seniorindikatorn minskade visserligen från 108,4 i augusti till 106,8 i september men ligger fortfarande klart över normalnivån på 100. Seniorerna bedömer att den egna ekonomin har blivit sämre och väntas försämras något ytterligare de kommande 12 månaderna. Synen på den egna ekonomin och på köp av kapitalvaror är ändå betydligt mindre negativ än den brukar vara, vilket återspeglas i det höga värdet på Seniorindikatorn.

 – Trots att pensionerna minskar för många i år ser seniorerna ändå inte lika negativt på sin egen ekonomi som man brukar göra. Kanske är det den låga inflationen och de mycket låga räntorna som bidrar till seniorernas optimism. Det kan också vara så att chocken av sänkningen av pensionerna vid årsskiftet nu har lagt sig, säger Christina Rogestam, ordförande för SPF.

Seniorindikator, 65-84 år
 

DETTA ÄR SENIORINDIKATORN
Seniorindikatorn baseras på två frågor om den egna ekonomin, nuläget och förväntningarna under de närmaste 12 månaderna, samt en fråga om förväntade inköp av kapitalvaror (möbler, tvättmaskin, TV mm) under de närmaste 12 månaderna. För att ta hänsyn till det historiska mönstret i svaren har indikatorn normerats så att den har medelvärdet 100 och standardavvikelsen 10. I september låg seniorindikatorn på 106,8, vilket var en nedgång från 108,4 i augusti. Samtliga tre frågor bidrog positivt till indikatorn i september. En notering i intervallet 100-110, som i september, visar att läget är starkare än normalt.

Seniorindikator, 65-84 år

Maxvärde apr 2007   Minvärde dec 2008   Jul 2014   Aug 2014   Sep 2014   Läget sep 2014  
Indikator    114,2 73,8 110,3 108,4 106,8 Starkt

Anm: Tre månaders glidande medelvärde

Publicering: SPF publicerar Seniorindikatorn varje kvartal.

Fakta om statistiken: Konjunkturinstitutets hushållsbarometer är en månadsvis enkät till cirka 1 500 hushåll vars syfte är att spegla stämningsläget bland hushållen. I enkäten intervjuas personer i åldern 16 till 84 år bland annat om deras syn på den egna och den svenska ekonomin samt om deras planerade inköp av kapitalvaror. Seniorindikatorn beräknas som ett genomsnitt av svaren på två frågor om den egna ekonomin samt en fråga om hushållets köp av kapitalvaror. De tre frågornas formulering är: Hur är ditt hushålls ekonomiska situation jämfört med för 12 månader sedan? Hur tror du att ditt hushålls ekonomiska situation är om 12 månader? Hur mycket pengar tror du att ditt hushåll kommer att använda till inköp av kapitalvaror under de närmaste 12 månaderna jämfört med de senaste 12 månaderna? Svarsalternativen för de två första frågorna är: mycket bättre, något bättre, ungefär lika, något sämre, mycket sämre och vet inte. Svarsalternativen för den tredje frågan är: mycket mer, något mer, ungefär lika mycket, något mindre, mycket mindre och vet inte.

Indikatorn har normaliserats så att den har medelvärdet 100 och standardavvikelsen 10. Värden i intervallet 100-110 motsvarar ett starkare läge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare läge än normalt. Värden i intervallet 90-100 och under 90 visar ett svagare respektive mycket svagare läge än normalt. Medelvärde och standardavvikelse har skattats på månadsdata från juli 1999 och framåt. För att få stabilare resultat används tre månaders glidande medelvärde. Värdet för Seniorindikatorn en viss månad är således ett genomsnitt av värdena för denna månad och de två föregående månaderna. Seniorindikatorn för åldersgruppen, 65-84 år, baseras på Konjunkturinstitutets statistik och har tagits fram av Pousette Ekonomianalys AB på uppdrag av SPF.

För information om statistiska frågor om Seniorindikatorn och tolkning av resultaten kontakta:

Tomas Pousette, samhällsekonomisk rådgivare till SPF, telefon 0708-922 663

För ytterligare information kontakta:

Stina Nordström, kommunikationschef SPF, telefon 0733-13 32 82

Anna Eriksson, pressekreterare SPF, telefon 0706-606 993

SPF är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för seniorer. SPF växer och har i dag cirka 270 000 medlemmar i drygt 830 föreningar och 27 distrikt spridda över hela landet. SPF ger ut medlemstidningen Veteranen med nio nummer per år och en upplaga på 210 500 ex.

SPFs prioriterade frågor är: äldres ekonomi, hälsa och omsorg, boende, inflytande och rätt att arbeta.

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News
Vill du också synas med dina nyheter på DI.se? Läs mer om publicering på DI.se


Innehåll från SkandiaAnnons

Experten: ”Fasta rutiner gör gott för sömnen”

Mer om Skandias hälsoförsäkring 

Tar du en kopp te, kryper upp i mysfåtöljen med en god bok och lägger undan skärmarna när klockan börjar närma sig sänggående? Är du noga med nedvarvningsritualer i hopp om att du ska komma ner i varv, somna gott och sedan vakna utvilad åtta timmar senare?

Eller tillhör du skaran som har svårt att slappna av när du väl ligger i sängen om du inte har betat av uppgifterna på din to-do list; uppgifter som tenderar att aldrig ta slut?

– Ibland kan det fylla en funktion att skriva ned saker på en to do-lista för att kunna släppa saken till nästa dag, säger Fredrik Rickardson.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring i Skandia vända sig. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Fredrik Rickardson konstaterar att sömn, kost och motion är livsnödvändiga – fast på olika sätt.

– Till skillnad från kost och motion är sömn inte ett kontrollerbart beteende. Vi kan ju följa instruktionen ”ät” eller ”gå” – men inte ”sov”. Vi kan bara bete oss för indirekt påverkan genom sömnhygieniska beteenden som att exempelvis släcka lampan. 

Dålig sömn går ut över vårt beslutsfattande

På uppdrag av Skandia har Novus i oktober intervjuat 1 016 personer i syfte att undersöka allmänhetens mående just nu. Det visade sig att sömn är den tredje största av alla hälsoutmaningar.

För de flesta fungerar det tillräckligt bra att lösa uppgifter med en viss sömnbrist, vilket gör att vi kortsiktigt kan fortsätta att prioritera bort sömnen. 

– Du klarar dig alltså hyfsat trots att du kanske sovit för lite; du hankar dig fram och därmed är incitamenten små för att ändra på beteendet, säger Fredrik.

Fredrik Rickardsson är psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.
Fredrik Rickardsson är psykolog hos Skandias samarbetspartner Sophiahemmet Rehab Center.

Enligt Fredrik beter vi oss utifrån det som oftast funkar i stunden. 

– Eventuella negativa konsekvenser på lång sikt styr inte våra beslut i stunden. Om du känner dig stressad av ett antal jobbuppgifter på kvällen är det kortsiktigt belönande att beta av de uppgifterna och därmed prioritera bort återhämtning.

Om vi inte prioriterar sömnen, eller helt enkelt sover dåligt, blir den kortsiktiga effekten att vi fattar beslut på ett mindre effektivt sätt; att vi minns sämre. Av alla som kontaktar Skandias Hälsosluss har mer än hälften sömnsvårigheter.

– Mer långsiktigt innebär sömnbrist ökade risker för sjukskrivning och ytterligare ohälsa. Samtidigt är det viktigt att framhålla att alla sover sämre i perioder, utan att det påverkar vårt arbete på annat sätt än att vi är lite tröttare nästa dag. En eller några nätters dålig sömn tar kroppen igen helt naturligt genom att vi snabbare går ned i djupsömn natten efter, och därmed tar igen sömnunderskottet.

Svårt att hitta balansgången

Stress, skärmtid och stillasittande leder till att vi sover allt sämre. Samtidigt måste vi på något sätt förhålla oss till den snabba tekniska utvecklingen. Många ställer sig frågan: hur hittar man egentligen balansgången mitt i allt? Fredrik Rickardson betonar att lösningen ligger i att vara noggranna i planeringen och schemaläggningen av hur vi använder respektive inte använder skärmar. 

– Om jag har telefonen lättillgänglig och dessutom en väl etablerad vana att plocka fram den när jag är uttråkad eller stressad kommer jag såklart att göra det nästa gång jag får chansen också. Därmed behöver jag planera hur jag ska få till ett ändrat beteende och göra andra alternativ möjliga att genomföra.

Tre tips – det kan du göra för att sova bättre  

1. Se till att det blir gjort. Stäng av och lägg undan telefonen. Gör en lista med målbeteenden som du bockar av när du gjort dem. Gör ett åtagande till ex din partner om hur dina förändringar ska gå till och bestäm hur ni kan följa upp detta.

2. Fasta rutiner. Vi är vanedjur och behöver fasta rutiner. Håll dig till fasta sovtider. Att sova igen förlorad sömn på helger gör att det blir svårare att återgå till rutinerna nästa vecka. Dessutom behöver du oftast inte ta igen förlorad sömn. Kroppen reglerar detta själv genom att snabbare gå ned i djupsömn och stanna kvar i den längre nästa natt. 

3. Gör inte sömnen till ytterligare en prestation. I studier har det visat sig att människor som lider av sömnproblem inte sover särskilt mycket mindre än andra, men att de däremot ligger vakna mycket i sängen. Om det inträffar blir det lätt man tänker att man måste sova, och ännu mer på alla dessa förnumstiga råd som ska följas. Det i sin tur gör att sängen blir inlärd som en plats där vi oroar oss och upplever stress. Då är det bättre att gå upp en stund och ägna sig åt någon lugn aktivitet i dunkel belysning: lyssna på lugn musik eller läs något avkopplande och pröva sedan på nytt igen när du känner dig sömnig.

Tips från Fredrik Rickardson

Så boostar du jobbhälsan – ta del av mer tips hos Skandia 

Hur är läget?... Egentligen.

Till Skandias Hälsosluss kan alla som har tjänstepension med hälsoförsäkring ringa. Du får hjälp och stöd tidigt för att undvika ohälsa som riskerar att leda till sjukskrivning. Den som ringer får kontakt med en hälso- och rehabvägledare på Sophiahemmet Rehab Center.

Du kan få hjälp och råd av bland annat av psykologer, ergonomer, fysioterapeuter om du exempelvis känner dig nedstämd, har värk, är stressad eller på annat sätt är i riskzonen för att bli sjukskriven. Det spelar ingen roll om problemen beror på jobbet eller är privata.

Mer från Skandia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skandia och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?