1515

Barngolfen drar in mer än 2 miljoner till barnen på Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus

Barngolfen arrangerades för nionde gången på Hills Golf & Sports Club i Mölndal och blev ännu en succé med rekorddeltagande och nytt insamlingsrekord till gagn för barnen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Barngolfen arrangerades för nionde gången på Hills Golf & Sports Club i Mölndal och blev ännu en succé med rekorddeltagande och nytt insamlingsrekord till gagn för barnen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Sveriges största välgörenhetsgolf, Barngolfen, arrangeras av Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Medlen som samlas in används för att skapa läkande miljöer och positiva, meningsfulla stunder för barnen på sjukhuset, som är det största barnsjukhuset i Sverige.

Barngolfen gör skillnad och under åren har stiftelsen satsat på bland annat bärbara datorer i ett trådlöst nätverk, syskonstödjare, ’talk to the clown’ och läkande rum. Årets insamling går till att bygga om röntgenavdelningen till en fantasifull och stimulerande miljö.

I tävlingen deltog 32 lag om fem personer med ett golfproffs och en svensk profil från idrotts- eller medievärlden i varje. På plats i år var också Barngolfens initiativtagare, Lasse Kronér.

– Det är fantastisk glädjande att vi lyckades samla in över 2,2 miljoner kronor till barnen i år. Detta är välkomna pengar till barnen på sjukhuset och vi vill rikta ett stort tack till alla som deltagit och bidragit till detta fantastiska resultat. I år är pengarna öronmärkta till att finansiera en större ombyggnad av röntgenavdelningen till att bli en skärgårdsmiljö med bland annat sjöbodar, vågskvalp och måsarnas skrik. I år var det extra roligt med ’Kids for kids’ som är ett gäng ungdomar som samlat in pengar för på så sätt bidra till barnen på Barnsjukhuset, kommenterar Tomas Gedda från Insamlingsstiftelsen för Barnsjukhuset.

FlexLink’s engagemang i Barngolfen startade 2011 och sedan 2012 är bolaget en av huvudsponsorerna. Förutom detta bidrar många medarbetare och deras vänner med arbetsinsatser för evenemanget.

– Vi är väldigt glada för det goda insamlingsresultatet som ger barnen ytterligare läkande miljöer, något som är viktigt speciellt för de barn som tillbringar mycket tid på sjukhuset. Engagemanget i Barngolfen är viktigt för oss på FlexLink och det är en del i det arbete vi gör för samhället på de platser vi verkar i totalt trettio länder, kommenterar Mattias Perjos, FlexLinks CEO.

Klas Ålander
Communications Manager
031 337 2499

Klas.alander@flexlink.com

FlexLink är en global leverantör av produkter och lösningar för automatiserade produktionsflöden – som ökar effektiviteten i produktionssystem. FlexLink har lokala enheter i 30 länder och partners i fler än 60. Huvudkontoret ligger i Göteborg. Under 2013 var antalet anställda 840 och omsättningen 1 664 Mkr.

FlexLink ingår i Coesia, en innovationsdriven koncern som består av 14 företag specialiserade inom tillverkning av automatiserade maskiner samt tillhörande produkter och tjänster. Under 2013 omsatte Coesia 1 370 M€ och hade 5 800 medarbetare.

Följande bilagor finns för nedladdning:
Release

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på Cision News
Vill du också synas med dina nyheter på DI.se? Läs mer om publicering på DI.se


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?