1515

Möjligt att höja sjuksköterskelöner – men vill politikerna?

Tidningen Vårdfokus har räknat ut att det bara skulle kosta 4 miljarder att höja lönerna med 2 500 kronor för samtliga sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i offentlig vård. Läs politikernas svar. Samtliga partier är representerade.

Tidningen Vårdfokus har räknat ut att det bara skulle kosta 4 miljarder att höja lönerna med 2 500 kronor för samtliga sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i offentlig vård. Läs politikernas svar. Samtliga partier är representerade.

Stafettläkarna kostar miljarder. Enligt SVT går alla landsting samman för att få bort de kostsamma stafettläkarna från sjukhus och vårdcentraler. Åtgärdsplan tas fram och ska börja gälla från och med i höst: http://svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/kostar-miljarder-nu-ska-stafettlakarna-bort

–Det borde finnas goda möjligheter att höja lönerna för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som dessutom spar miljarder åt landstingen bland annat genom sina arbeten som vårdcoacher – där de lotsar patienterna till rätt vård direkt. Det skulle vara ett steg för en rimligare värdering av all vår kunskap, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. 

Nordnytt frågar sig också om det kan handla om att använda befintlig personal på ett effektivare sätt. Kan andra yrkesgrupper göra mer av vårdarbetet?

– Det handlar om att organisera arbetet smartare och att fördela resurserna solidariskt. Det handlar inte om att tvångsplacera läkare utan om att landstingen inte ska anställa fler än de behöver så att de läkare som finns kan få ett fast arbete för att få kontinuitet, säkerhet och kvalitet i vården, säger Sineva Ribeiro.


Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
Foto: Ulf Huett

Frågor till politikerna
Tidningen Vårdfokus uträkning visar att det skulle kosta 4 miljarder att höja lönerna med 2 500 för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Men för det krävs politiskt initiativ. Vad anser partierna? Tidningen frågade ledamöter i socialutskottet.

  1. Hur rimlig anser du att nuvarande lönenivå för Vårdförbundets medlemsgrupper är?
  2. Vad säger du om kravet på 24 000 i ingångslön?
  3. Är 4 miljarder en stor summa sett till helheten?
  4. Är 4 miljarder en rimlig investering för att locka professionell och motiverad arbetskraft till svensk sjukvård?

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna tycker att man ska fortsätta med jobbskatteavdrag och att det är bästa sättet att gynna Vårdförbundets medlemmar.
Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anser att sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor med lång utbildning och stort ansvar liksom andra kvinnligt dominerade yrken ska värderas högre och ges möjlighet till lönekarriär. Läs svaren i sin helhet:

Lena Hallengren, Socialdemokraterna
Det finns ett lönestrukturproblem på svensk arbetsmarknad som innebär att kvinnligt dominerade yrken har sämre lönelägen än manligt dominerade. Detta är särskilt tydligt när det gäller anställda med högre utbildning. Ett annat problem är att de kvinnligt dominerade yrkena ofta har dålig lönespridning, det är svårt att göra så kallad lönekarriär. Min uppfattning är att dessa missförhållanden är viktiga att åtgärda.

  1. Konkreta lönenivåer är en fråga för arbetsmarknadens parter.
  2. Jämförelsen med jobbskatteavdragen är intressant. Varje steg som har tagits när det gäller jobbskatteavdrag har inneburit en lika stor minskning av utrymmet för skattefinansierad verksamhet som sjukvård.
  3. Konkreta lönenivåer är en fråga för arbetsmarknadens parter och för den lokala lönebildningen.

Mats Gerdau, Moderaterna
Har valt att svara sammanhängande på frågorna1–4:

Lönenivåerna i Sverige bestäms genom kollektivavtal. Däremot tycker vi att det är viktigt att man får lön efter utbildning och kompetens – annars avtar incitamenten för vidare studier.

En central del i vår politik är också att det ska löna sig mer att jobba, inte mindre. Därför har vi genomfört flera jobbskatteavdrag som ger sjuksköterskor en extra månadslön per år efter skatt. Vi vill fortsätta med den politiken i den takt som ansvaret för statsfinanserna medger.

Agneta Luttropp, Miljöpartiet
Med tanke på de långa utbildningarna, som ofta för med sig stora studieskulder, och det omfattande ansvaret för dessa personalkategorier, är lönenivån för låg.

  1. Det är ett rimligt krav.
  2. Det är inte en jättesumma i det stora hela. Samtidigt finns fler underbetalda yrken. Lön och löneutveckling är dock viktigt för att fler ska söka sig till vårdyrket.
  3. Det är en rimlig investering. 

Barbro Westerholm, Folkpartiet  
Har valt att svara sammanhängande på frågorna 1–4:

Det är rimligt att löner sätts utifrån utbildning för och erfarenhet av de arbetsuppgifter det gäller. Jag förutsätter att landsting och kommuner tar upp frågan med arbetstagarorganisationerna om det uppkommer svårigheter att attrahera personal.

4 miljarder är mycket pengar men man ska samtidigt komma ihåg att jobbskatteavdraget 2011 gav 76,8 miljarder mindre i skatteintäkter. Och jobbskatteavdraget har inneburit förstärkning av enskilda yrkesarbetande människors ekonomi, också sjuksköterskornas.

Anders W Jonsson, Centerpartiet
Lönenivåerna avgörs genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

  1. Lönen ska motsvara den kompetens och insats som medarbetaren ger. Låga ingångslöner är inte det främsta problemet utan snarare avsaknaden av möjlighet till lönekarriär.
  2. Lönerna sätts av arbetsmarknadens parter. Skatterna bestäms av oss politiker. Jobbskatteavdragen har gett de flesta sjuksköterskor en extra månadslön per år. Det är politikens bidrag till att göra arbete mer attraktivt.
  3. 4 miljarder är i högsta grad en rimlig satsning för att utveckla svensk sjukvård. Betydligt mer än 4 miljarder i nysatsningar sker under innevarande mandatperiod bland annat på patientsäkerhet och de mest sjuka äldre.

Per Ramhorn, Sverigedemokraterna 
Generellt är personal inom vård och omsorg kraftigt underbetald för det viktiga jobb de utför.

  1. Utan att gå in på exakt belopp tycker jag att det är högst rimligt.
  2. Fyra miljarder är mycket pengar, men naturligtvis inte sett till helheten.
  3. Utan att gå in på exakt summa kommer det att krävas att lönerna höjs kraftigt för att locka personal inom vården.

Eva Olofsson, Vänsterpartiet
Utifrån arbetsuppgifter och den högskoleutbildning som krävs anser jag att de är fel avlönade. Att gå specialistutbildning ger också för dålig löneutveckling.

  1. Kravet är rimligt. Det är positivt att felavlönade kvinnor säger ifrån och aktivt driver sina krav.
  2. 4 miljarder är en betydande summa men måste ses i sitt sammanhang. Hur mycket pengar går till bemanningsföretag? Vad plockas ut i vinst i privatdrivna vårdföretag? Vad kostar vårdskadorna? Hur stor är landstingens samlade ekonomi? Sett i det sammanhanget är det en överkomlig summa.
  3. Ja, det är en rimlig investering. Utan en kompetent och engagerad personal kan vi inte ha en god sjukvård. Kvinnor ska inte med låga löner och dåliga arbetsvillkor finansiera välfärdsjobben, det skall vi göra tillsammans genom en rättvis beskattning. Det är en viktig jämställdhetsfråga.

Anders Andersson, Kristdemokraterna
Det är inte rikspolitiken som sätter löner i någon del av samhället. Men jag har alltid sagt att svenska löner borde vara högre för dem som vårdar människor. Det finns inget viktigare än att ta hand om och hjälpa andra. Därför har jag stor förståelse för uppropet.

  1. Se ovanstående svar.
  2. Jag vill inte ställa två reformer mot varandra. Skulle jag tvingas göra det skulle jag nedprioritera restaurangmomsreformen. Jobbskatteavdraget har ju också gett en sjuksköterska ungefär en extra månadslön per år, så det tror jag generellt inte särskilt många vill ta bort. Vi har råd med en god välfärd och där ingår hälso- och sjukvården.
  3. Fyra miljarder är mycket pengar för landsting/regioner. Ett genomförande i ett steg skulle sannolikt tvinga många landsting till relativt stora skattehöjningar.

För mer information kontakta:
Cecilia Sandahl, presschef, tfn: 08-14 77 69, 070-687 32 42
cecilia.sandahl@vardforbundet.se
Sineva Ribeiro, förbundsordförande, tfn: 070-564 21 25

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, 103 65 Stockholm

Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 111 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Se fullständigt pressmeddelande och andra nyheter från detta bolag på CisionWire
Vill du också synas med dina nyheter på DI.se? Läs mer om publicering på DI.se


Innehåll från LogitechAnnons

Sätt standarden för en hybrid arbetsplats – med rätt verktyg

Christan Ahlberg, Head of Logitech Nordics.
Christan Ahlberg, Head of Logitech Nordics.

Definitionen av vår arbetsplats har förändrats, och i och med det ställs nya krav på företag och deras medarbetare.  För att skapa en välmående arbetsplats till sina anställda, som oavsett var man befinner sig, leder till hög prestation, god kommunikationsförmåga och kreativitet, krävs bra verktyg. De här verktygen tillhandahåller Logitech. 

När pandemin plötsligt slog till och arbetet flyttades hem fick företag och medarbetare snabbt anpassa sig till en ny vardag. En vardag som även efter pandemin lär fortsätta . Med den vardagen krävs optimala lösningar och verktyg för ett fortsatt effektivt arbetsflöde. 

Logitech har ända sedan 1981 tillgodosett företag och privatpersoner med verktyg för en bättre upplevelse i en digital värld och är i dag kända för deras breda sortiment av kringutrustning som tangentbord, mikrofoner, webbkameror och datormöss. 

– När pandemin slog till märkte vi ett drastisk ökat behov av våra produkter, man ville skapa en bra arbetsplats på hemmaplan vilket bland annat innebär en bra webbkamera och mikrofon för sina videomöten, säger Christan Ahlberg, Head of Logitech Nordics. 

Lösningar för alla arbetsplatser

Logitech analyserar och undersöker ständigt dagens och framtidens behov för att därefter utveckla produkter som möter de behoven. Oavsett om man jobbar på kontor eller hemma, med något som ständigt kräver kommunikation med kollegor eller som kräver fokus och kreativitet finns verktygen hos Logitech. 

 – I framtiden lär fler ha en hybrid arbetsplats där hemmakontoret är den primära arbetsplatsen och kontorets syfte kommer främja det sociala mötet, och det kan vara ett kontor utan avsedda skrivbordsplatser. Här är det en fördel med våra trådlösa tangentbord, mikrofoner eller webbkameror som man enkelt kopplar till en dator eller skärm. Dessutom är de lätta att bära med sig, plocka undan och förvara, även en fördel om man jobbar med en liten yta på hemmaplan, säger Christan Ahlberg och fortsätter:

– Håller man i mycket videokonferenser eller liknande har vi även verktygen för att hålla en konferens i hög kvalité med verktyg som är lätta att koppla in och komma igång med. Verktyg som både är anpassade för styrelserummet och hemmakontoret. Jag tror vi alla varit med om det där lite styltiga videomötet när en mikrofon inte startar eller med en dålig och oskarp bild, något som drar ner kvalitén rejält. 

För en bättre hälsa

Vi människor är sociala varelser och behöver mötas. Företag måste därför tillgodose sin personal med både en yta för spontana fysiska möten men även verktyg för att enkelt kunna utbyta information och kommunicera digitalt. En omställning som även sker på Logitechs egna kontor där man nu skapar samlingsytor för personalen samtidigt som man ser till att de har allt de behöver för att jobba effektivt på hemmaplan. 

– En annan viktig faktor är personalens fysiska hälsa. Sitter man hemma krummad över en laptop kommer det efter en tid innebära slitage på nacke, rygg och handleder. Därför har vi kringutrustning med stort fokus på ergonomi där ett tangentbord eller en mus ser till att händer, handleder och underarmar hamnar i en mer naturlig position och på så sätt avlastar överkroppen, avslutar Christian Ahlberg. 

Om Logitech

Logitech är ett schweiziskt företag som fokuserar på innovation och kvalitet. Vi designar produkter och upplevelser för att underlätta människors vardag. Logitech grundades 1981 i Lausanne, Schweiz. Logitech, Logitech G, ASTRO Gaming, Ultimate Ears, Jaybird, Blue Microphones och Streamlabs är alla varumärken som är en del av Logitech.

Läs mer på logitech.com/sv  

 

Mer från Logitech

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Logitech och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?