Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin

Sverige har haft en god ekonomisk utveckling sedan den svenska finanskrisen i början av 1990-talet, med en högre ekonomisk tillväxt än både USA och EU-15. Framför allt har denna goda utveckling drivits av en stark produktivitetsutveckling i den internationellt konkurrensutsatta sektorn – tillverkningsindustrin samt affärsrelaterade- och finansiella tjänster. Sverige saknar dock inte utmaningar: de två andra stora delarna i den svenska ekonomin – den offentliga sektorn och den lokala tjänstesektorn – har ökat sitt förädlingsvärde i långsammare takt, och det finns ett antal orosmoln för Sveriges långsiktiga tillväxt i och med att den internationella konkurrensen ökar i snabb takt samtidigt som den svenska befolkningen åldras och kvaliteten i vårt utbildningssystem har sjunkit. Men medan många andra länder måste lägga sin tid och kraft på att hantera kortsiktiga finansiella problem har Sverige ett gyllene läge att åtgärda dessa utmaningar. Om Sverige lyckas med det finns goda möjligheter att upprätthålla eller överträffa den goda historiska tillväxttakten. Detta är huvudslutsatserna i en rapport om den svenska ekonomin som genomförts av konsultfirman McKinsey & Company.

McKinsey har för tredje gången genomfört en större studie av den svenska ekonomin - de tidigare studierna publicerades 1995 respektive 2006. Sedan 2006 har det skett stora förändringar i Sverige och omvärlden, till exempel en djup finanskris, hög tillväxt i Asien och en snabb teknologisk utveckling. Därför tycker vi att ett uppdaterat perspektiv på Sveriges ekonomi är relevant.

Syftet med rapporten är att göra en bedömning av Sveriges nuvarande ekonomiska läge, identifiera de viktigaste möjligheterna och utmaningarna framöver samt att diskutera prioriteter för den svenska ekonomin. Ambitionen är att etablera ett relevant faktaunderlag som bidrar till en ökad förståelse och samsyn kring vilka åtgärder som krävs för att uppnå en stark långsiktig ekonomisk utveckling i Sverige.

I den nya rapporten konstateras att Sverige har haft en god ekonomisk utveckling sedan finanskrisen i början av 1990-talet, med en ekonomisk tillväxt som har överstigit tillväxten i både USA och EU-15, goda offentliga finanser, och en positiv bytesbalans.

Framför allt är det den internationellt konkurrensutsatta sektorn, inte minst tillverkningsindustrin, som varit en stark tillväxtmotor i den svenska ekonomin. Tillverkningsindustrins goda utveckling är den främsta förklaringen till varför Sveriges ekonomi vuxit snabbare än EU-15 sedan början av 1990-talet.

”Utgångspunkten i den svenska ekonomiska debatten är ofta att framtiden ligger inom tjänstesektorn, och att de flesta tillverkningsjobb kommer att flytta till utvecklingsländer. Denna studie visar att också tillverkningsindustrin kan spela en mycket viktig roll i svensk ekonomi framöver” säger
Per-Anders Enkvist på McKinsey.

Den starka utvecklingen ger Sverige ett gott ekonomiskt utgångsläge jämfört med många andra länder. Sverige saknar dock inte utmaningar: det är bara den internationellt konkurrensutsatta sektorn (ungefär en tredjedel av den svenska ekonomin) som varit en otvetydigt stark tillväxtmotor och haft en tillväxt betydligt över genomsnittet i EU-15 under perioden 1993-2010. Den lokala tjänstesektorns tillväxt var endast i linje med genomsnittet i EU-15 under samma period, medan den offentliga sektorns förädlingsvärde inte ökade nämnvärt under perioden. Detta är problematiskt eftersom dessa båda sistnämnda sektorer utgör ungefär två tredjedelar av ekonomin. Dessutom finns ett antal orosmoln för Sveriges långsiktiga tillväxt: den internationella konkurrensen – inte minst från utvecklingsländer – ökar i snabb takt, samtidigt som kvaliteten i det svenska utbildningssystemet sjunker och befolkningen åldras.

För att Sverige de kommande decennierna ska kunna upprepa eller överträffa den tidigare ekonomiska tillväxten behöver Sverige gå från en till tre starka tillväxtmotorer i ekonomin samt säkra den långsiktiga konkurrenskraften genom att öka utbudet av kvalificerad arbetskraft. För att åstadkomma detta skulle Sverige ha stor nytta av kraftfulla åtgärder inom fem områden:

1. Höj produktiviteten väsentligt inom offentlig sektor. Med ett ambitiöst angreppssätt finns goda skäl att tro att produktiviteten i den offentliga sektorn kan höjas de närmaste 10 åren (bibehållen eller ökad kvalitet till oförändrad eller lägre kostnad). Viktiga komponenter inkluderar mer ambitiösa målsättningar, högre transparens kring resultat, en konsolidering av Sveriges offentliga förvaltningsstruktur (främst kommunerna) och en nationell kompetens för offentlig upphandling.

”Det finns flera goda exempel på hur enskilda myndigheter åstadkommit stora produktivitetsförbättringar utan att minska kvaliteten. Det vore mycket värdefullt för Sverige om vi kunde uppnå samma goda utveckling i hela den offentliga sektorn”, säger Magnus Tyreman på McKinsey.

”Det danska exemplet på kommunreform är intressant – år 2007 minskade man antalet kommuner med en faktor tre. Genomsnittskommunen blev på så vis större och fick en bättre förmåga att hantera alla de svåra frågor som kommunerna är ansvariga för”, säger Martin Hjerpe på McKinsey.

2. Höj tillväxten inom lokala tjänster genom en andra våg av om- och avregleringar. Detta verktyg användes framgångsrikt av Sverige på 1980- och 1990-talen, men det finns många områden kvar att adressera. Ett lämpligt angreppssätt kan vara att systematiskt arbeta bort tillväxthämmande regleringar bransch för bransch i samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fack.

”Även om de flesta stora branscher nu är konkurrensutsatta finns det fortfarande gott om exempel på detaljregleringar som hämmar tillväxten och tillämpningen av existerande regelverk kan ofta effektiviseras” säger Martin Hjerpe på McKinsey

3. Upprätthåll den världsledande tillväxten inom den internationella sektorn genom ökad innovationsproduktivitet. Den globala innovationstakten ökar snabbt, till exempel mer än dubblades antalet ingenjörer globalt 1998-2008, och fyrdubblades i Kina. Sverige bör säkra full utväxling på sina höga FoU-investeringar genom att bli ledande inom innovationsproduktivitet på samma sätt som Sverige i många branscher är ledande inom produktionseffektivitet. Kan svenska företag gå före i att skapa globala innovationsmodeller på samma sätt som de gjorde i att globalisera försäljning och produktion?

”Många svenska storföretag har varit framgångsrika de senaste 15-20 åren genom att de haft bra produkter och varit duktiga på att globalisera sin produktion och försäljning. Nästa stora utmaning tror vi ligger i att den globala innovationstakten ökar snabbt – att antalet ingenjörer globalt har dubblerats på 10 år är tankeväckande. Hur kan svenska företag bäst utnyttja denna globala kraft och öka innovationstakten?” säger Björn Annwall, McKinsey

4. Gör Sverige till en världsledande utbildningsnation. McKinseys tidigare skolrapporter har visat att det viktigaste åtgärdsområdet för att vända trenden av sjunkande skolresultat är att höja kompetensen hos lärare och skolledare, till exempel genom handledningsprogram för lärare och genom att väsentligt öka yrkets attraktivitet.

”Det är bra att höjd kvalitet i skolan nu är en högt prioriterad fråga i debatten. McKinseys tidigare rapport om den svenska skolan visar att nyckeln är att höja kompetensen hos lärare och skolledare” säger Martin Hjerpe, McKinsey

5. Öka andelen av befolkningen som arbetar. Motverka effekterna av den åldrande befolkningen till exempel genom att på ett liknande sätt som Danmark gjort knyta pensionsåldern till genomsnittlig livslängd och angripa den höga ungdomsarbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda, till exempel genom en svensk lärlingsmodell.

”De flesta EU-länder med låg ungdomsarbetslöshet använder någon form av lärlingsprogram. Det vore intressant om Sverige kunde utveckla en svensk lärlingsmodell, som kombinerar det goda som lärlingsprogram för med sig, men lyckas undvika negativa inlåsningseffekter och eventuell negativ påverkan på lönebildningen för vuxna”, säger Per-Anders Enkvist, McKinsey

Sverige har, med sina stabila statsfinanser, de närmaste åren ett gyllene tillfälle att etablera dessa förutsättningar för en stark framtida tillväxt, medan många andra länder måste lägga sin kraft på att hantera akuta finansiella problem. Sverige har också en kultur av samförstånd och mindre politiska spänningar än i många andra länder, vilket om den traditionen upprätthålls borde öka möjligheterna att hitta pragmatiska lösningar. Med dessa åtgärder finns goda möjligheter för Sverige att uppnå en lika hög eller högre tillväxt i framtiden som under de senaste 15-20 åren. Det visar denna studie av den svenska ekonomin gjord av McKinsey & Company Sverige i samarbete med
McKinsey Global Institute.

”Vi har ett gyllene tillfälle de närmsta åren att ytterligare stärka Sveriges förutsättningar för en god långsiktig tillväxt, medan många andra länder måste lägga sin tid och kraft på att hantera akuta statsfinansiella problem” säger Tomas Nauclér på McKinsey.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rapporten i sin helhet kan laddas ned från www.mckinsey.se. För ytterligare frågor, kontakta Pia Hedén på 08-7006400

McKinsey & Company är en global managementkonsultfirma. Med mer än
8 700 konsulter på 98 kontor i 55 länder hjälper McKinsey ledande företag med strategi- och organisationsfrågor, operativa förbättringar och teknologifrågor. I Sverige arbetar totalt omkring 160 konsulter på McKinseys kontor i Stockholm och Göteborg.

I tillägg till traditionellt klientarbete har McKinsey en lång tradition av att arbeta pro bono med viktiga samhällsfrågor. Studien ”Tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin” är initierad, genomförd och helt finansierad av McKinsey & Company och McKinsey Global Institute. Som sådan är den helt oberoende och har inte gjorts på uppdrag av något företag, myndighet eller annan organisation.

McKinsey Global Institute (MGI) etablerades 1990 inom McKinsey som ett oberoende globalt forskningsinstitut fokuserat på makroekonomiska frågor. Syftet med MGI:s forskning är att med fakta och insikter ge stöd åt ekonomiska beslutsfattare inom såväl politik som näringsliv. I sitt arbete drar MGI nytta av McKinseys globala nätverk av experter och arbetar även tillsammans med ledande akademiker.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?