1515

Villaägarna: Sänk elskatten i stället

REPLIK. Företrädare för fastighets- och solcellsbranschen vill kunna flytta solcells-el mellan olika hus utan att behöva betala skatt. Det är en sympatisk tanke. Att ta bort skattetröskeln för sol-el skulle höja lönsamheten i solcellsbranschen och sänka elräkningen för stora fastighetsägare. Frågan är vart det leder i förlängningen.

Jakob Eliasson.
Jakob Eliasson.

Det går att förutse invändningar från olika aktörer. Elnätsbolagen lär bekymra sig för balansansvaret och flaskhalsar i näten. Det finns en risk att verklighetens elbalans inte stämmer med avräkningssystemets om volymerna blir stora. Det är i så fall en huvudvärk för nätbolaget. Energiproducenterna i sin tur lär invända mot att bli belagda med en konkurrensnackdel – köpt ”proffs-el” blir mycket dyrare än egen-el.

I förlängningen skulle ”gratis transporter” på elnätet ha potential att rita om elmarknaden i grunden. Om egenproducerad el har en skattemässig fördel över annan el, blir det rationellt för elkunder och –producenter att köpa upp varandra. Så småningom säljs ingen el alls på öppna marknaden, utan förflyttas bara från en enhet i koncernen till en annan.

Ungefär här lär politikerna harkla sig och peka på ett par problem. För det första: vart tog skattepengarna vägen? Och för det andra: är en sådan strukturomvandling på elmarknaden önskvärd? Om stora volymer el skulle handlas ”koncerninternt” istället för på NordPool, förändrar det förutsättningarna för energiproducenterna fundamentalt.

Att ”öppna näten” är således ingen liten sak, när linjerna dras ut. Ur ett småhusägarperspektiv framträder dock en poäng tydligt ur analysen, nämligen att elskatten är en de facto fastighetsskatt. Så i stället för att riskera vår nuvarande elmarknadsmodell vore det kanske enklare att rätt och slätt sänka elskatten. Det skulle nämligen kunna lindra det problem debattörerna pekar på, utan att vara fullt så revolutionerande.

 

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund

 

Läs branschens debattartikel här.

Läs svar till Villaägarna här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från HSBAnnons

Bygga mer för fler på många orter

I princip alla svenska kommuner har bostadsbrist, men det är långtifrån alla byggbolag som bygger på mindre orter. HSB är ett undantag från den regeln.

– Vi har medlemmar över hela landet och därför ska vi också bygga och skapa tillväxt i hela landet. Och vi gör det på ett affärsmässigt sätt, säger Mattias Lundström, vd på HSB Norr.

Se var HSB bygger i hela landet 

Tre fjärdedelar av Sveriges kommuner rapporterade bostadsbrist i Boverkets undersökning 2020. Trots det väljer de flesta byggbolag att enbart bygga i de större kommunerna eftersom det är där de största ekonomiska marginalerna finns. Men inte HSB.

– Vi är en kooperation och finns bara till för att göra nytta för våra medlemmar. Och eftersom de bor i hela Sverige vill vi också försöka bygga i hela Sverige, säger Mattias Lundström.

Därmed inte sagt att det inte görs en ekonomisk kalkyl.

– Det måste självklart finnas en underliggande marknad, men ibland behövs det nyproduktion för att få igång efterfrågan. I till exempel Gällivare och Haparanda fanns ingen efterfrågan på bostadsrätter för tio år sedan, men då började vi med att istället bygga hyresrätter för att få igång produktion och skapa efterfrågan även på bostadsrätter, säger Mattias Lundström.

Möjlighet att skapa rörlighet

Logiken HSB följer är att om det finns nyproduktion av bostäder finns det möjlighet att skapa rörlighet på kommunens bostadsmarknad. Par med utflugna barn kan flytta till bostadsrätt och sälja villan till nya barnfamiljer, och på så sätt kan unga människor både stanna på orten och flytta dit.

– Byggs det för lite stannar den här successionen, och därmed kommunens möjlighet till tillväxt, av. Och då stannar också nyproduktionen, och så blir det en ond cirkel, säger Mattias Lundström.

Just nu tittar HSB Norr bland annat på möjligheten att börja bygga bostäder i Piteå och Boden.

– Där har det inte byggts bostadsrätter sedan 90-talskrisen, men nu bedömer vi att där finns möjligheter igen och vill testa. Om vi som kooperation kan gå före och visa att det går kan fler våga testa sen, säger Mattias Lundström.

För HSB väger medlemsnyttan tungt när man väljer var nya bostäder ska byggas, men självklart finns det krav på att projekten ska gå ihop ekonomiskt.

– Även om direktavkastningen kanske är lite lägre på vissa orter innebär nya bostäder att vi får intäkter på vår förvaltning. Dessutom kan vi bibehålla fler kontor i hela landet och på så sätt fortsätta vara nära våra medlemmar, säger Mattias Lundström.

Förbättringar utifrån lärdomar

Att få ihop kalkylen kräver dock ett gott samarbete med kommunen.

– Att bygga kostar lika mycket oavsett var du är i landet, så förutsättningen för att få ihop ekonomin är att komma in tidigt, redan i detaljplanearbetet” säger Henrik Zäther, vd på HSB Projektpartner.

En färdig detaljplan går det inte att göra avvikelser från, men en detaljplan under diskussion kan påverkas och då kan HSB få möjlighet att återanvända erfarenhet, projektering och ritningar från tidigare byggnationer. Något som gör det möjligt att få ner kostnaderna för hela projektet.

– Till exempel har vi byggt radhus i Mjölby som vi nu tar vidare till Motala, och då kan vi också göra förbättringar utifrån lärdomar vi har dragit på vägen” förklarar Henrik Zäther.

– Kan inte projekt genomföras inom rimliga ekonomiska ramar så förlorar kommunen skatteintäkter och samhällsutvecklingen avstannar.

I slutändan bygger ändå all HSB:s nybyggnation på medlemsnytta.

– Dels skapar vi bostäder, men vi skapar också framtidstro på orten när vi som stor aktör visar intresse för att bygga där, konstaterar Mattias Lundström.

– Och den känslan av stolthet jag känner över att vi bidrar till det här, det är så otroligt roligt även på ett personligt plan.

Se var HSB bygger i hela landet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?