Annons

Villaägarna: Fel tvinga kunderna binda lånen

REPLIK. KD:s Jakob Forssmed uppmärksammar i sin artikel den 15 mars något vi pekat på länge, nämligen det orimliga i att banker ger amorterande och lågt belånade kunder högre ränta än skuldsatta kunder. En lågt skuldsatt kund bör belönas med lägre bolåneränta – inte bestraffas. Det skulle ge sunda incitament för både banker och kunder.

Håkan Larsson (t.v.) och Jakob Eliasson.
Håkan Larsson (t.v.) och Jakob Eliasson.

Det var därför ett misstag att lägga amorteringskravet på kundnivå. Ett krav på den aggregerade nivån skulle givit ett flexiblare system där bankerna gav incitament att amortera med hjälp av bättre ränta, och där en frivil- ligt amorterande kund hade setts som en tillgång för banken. I stället blev det ett stelbent one-size-fits-all regelverk som dessutom har inlåsningseffekter.

Systemfel ska lösas på systemnivå. Är grundproblemet för den finansiella stabiliteten att pengar kostar för lite, bör Riksbanken se över hur de sätter reporäntan. Är problemet att banksektorn lånar ut för mycket pengar ska bankerna regleras – inte kunderna. Varje detaljreglering som på individnivå riktas mot kunderna kommer att mötas av försök att koppla sig förbi reglerna – utbud och efterfrågan kommer alltid att söka nya sätt att mötas.

Att försöka hejda det med hjälp av detaljregleringar på individnivå är som att försöka hejda rinnande vatten med en kratta. Det vore mer verkningsfullt att vrida av kranen.
Därför är vi skeptiska till tanken att regleringar ska styra bolånekunder att binda räntan. Anledningen till att kunderna väljer rörligt torde vara att de vet att det genom historien bara vid något enstaka tillfälle har lönat sig att binda räntan.

Att tvinga in kunderna i bundna räntor strider mot principer om äganderätt och fri avtalsbildning, och ger även upphov till det ovan beskrivna ”runtkopplande” beteendet. Därmed är det svårt att förutse effekterna. Risken är att obalanserna byggs upp som tidigare men nu mer osynligt. Krångliga regler ger också inlåsningseffekter när det blir mer komplicerat att byta bank.

På samma sätt som kunderna strömmat till rörliga räntor när dessa fallit, kommer de återvända till bundna i den stund marknadsräntorna börjar röra sig uppåt. Det kräver ingen särskild reglering.

I stället för att försöka kratta upp vattnet, bör vi komma på ett sätt att vrida av kranen. Där kan en bankskatt ha en roll att spela. Om en sådan ska införas bör det finnas en tydlig koppling till bankens systemrisk. Ju högre risk, desto högre skatt. Om den kan utformas så att bankerna inte längre nödvändigtvis tjänar mer ju mer de lånar ut, så kommer det att ge snabb effekt på utlåningen.

Landets bolåntagare har inget intresse av att bygga upp obalanser i makroekonomin. Men verktygen som används för att hejda detta måste angripa roten till problemen, snarare än symtomen. Vi ser fram emot sådana åtgärder.

 

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund
Håkan Larsson, boendeekonom,Villaägarnas riksförbund

 

Läs Jakob Forssmeds artikel här.

Läs Jakob Forssmeds svar till Villaägarna här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera