1515

Villaägarna: Fel tvinga kunderna binda lånen

REPLIK. KD:s Jakob Forssmed uppmärksammar i sin artikel den 15 mars något vi pekat på länge, nämligen det orimliga i att banker ger amorterande och lågt belånade kunder högre ränta än skuldsatta kunder. En lågt skuldsatt kund bör belönas med lägre bolåneränta – inte bestraffas. Det skulle ge sunda incitament för både banker och kunder.

Håkan Larsson (t.v.) och Jakob Eliasson.
Håkan Larsson (t.v.) och Jakob Eliasson.

Det var därför ett misstag att lägga amorteringskravet på kundnivå. Ett krav på den aggregerade nivån skulle givit ett flexiblare system där bankerna gav incitament att amortera med hjälp av bättre ränta, och där en frivil- ligt amorterande kund hade setts som en tillgång för banken. I stället blev det ett stelbent one-size-fits-all regelverk som dessutom har inlåsningseffekter.

Systemfel ska lösas på systemnivå. Är grundproblemet för den finansiella stabiliteten att pengar kostar för lite, bör Riksbanken se över hur de sätter reporäntan. Är problemet att banksektorn lånar ut för mycket pengar ska bankerna regleras – inte kunderna. Varje detaljreglering som på individnivå riktas mot kunderna kommer att mötas av försök att koppla sig förbi reglerna – utbud och efterfrågan kommer alltid att söka nya sätt att mötas.

Att försöka hejda det med hjälp av detaljregleringar på individnivå är som att försöka hejda rinnande vatten med en kratta. Det vore mer verkningsfullt att vrida av kranen.
Därför är vi skeptiska till tanken att regleringar ska styra bolånekunder att binda räntan. Anledningen till att kunderna väljer rörligt torde vara att de vet att det genom historien bara vid något enstaka tillfälle har lönat sig att binda räntan.

Att tvinga in kunderna i bundna räntor strider mot principer om äganderätt och fri avtalsbildning, och ger även upphov till det ovan beskrivna ”runtkopplande” beteendet. Därmed är det svårt att förutse effekterna. Risken är att obalanserna byggs upp som tidigare men nu mer osynligt. Krångliga regler ger också inlåsningseffekter när det blir mer komplicerat att byta bank.

På samma sätt som kunderna strömmat till rörliga räntor när dessa fallit, kommer de återvända till bundna i den stund marknadsräntorna börjar röra sig uppåt. Det kräver ingen särskild reglering.

I stället för att försöka kratta upp vattnet, bör vi komma på ett sätt att vrida av kranen. Där kan en bankskatt ha en roll att spela. Om en sådan ska införas bör det finnas en tydlig koppling till bankens systemrisk. Ju högre risk, desto högre skatt. Om den kan utformas så att bankerna inte längre nödvändigtvis tjänar mer ju mer de lånar ut, så kommer det att ge snabb effekt på utlåningen.

Landets bolåntagare har inget intresse av att bygga upp obalanser i makroekonomin. Men verktygen som används för att hejda detta måste angripa roten till problemen, snarare än symtomen. Vi ser fram emot sådana åtgärder.

 

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund
Håkan Larsson, boendeekonom,Villaägarnas riksförbund

 

Läs Jakob Forssmeds artikel här.

Läs Jakob Forssmeds svar till Villaägarna här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från ImpactfondenAnnons

Här är fonden som ger investerare en möjlighet att finansiera omställningen till hållbarhet

Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.
Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.

FN:s klimatpanel pekar tydligt på ett brådskande behov av att ställa om till långsiktig hållbarhet och begränsa den globala uppvärmningen. 

Nu lanseras Impactfonden – en högräntefond – som finansierar utvalda företags önskan att bedriva hållbara verksamheter och projekt.

Läs mer om Impactfonden 

Idag arbetar många företag aktivt med hållbarhet, men det räcker inte. Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden, menar att en viktig väg framåt är att öka finansieringen av hållbara projekt och verksamheter – men minska den för fossilindustrin och kravställa den för byggindustrin. 

– Byggindustrin står för cirka 38 procent av globala koldioxidutsläpp. Att via kravställd finansiering hjälpa de bolag som vill förändra detta och agera hållbart är centralt för fonden – även om det bara blir som en droppe i havet, säger han.

Hållbara obligationer ska finansiera projekt och verksamheter med positiv påverkan på miljö och samhälle och i förlängningen även klimatet. 

– Fonden investerar i företag med långsiktiga och ansvarsfulla ägare som vill vara med att driva på en hållbar utveckling, säger Magnus. 

Sker via obligationslån

Fonden följer de FN-stödda PRI-riktlinjerna och beaktar de 17 Globala Hållbarhetsmålen varav en utvald grupp av dessa som hållbara samhällen och energi, jämlikhet och välbefinnande premieras. Alla investeringar följer praxis för ESG. 

– Investeringarna sker via obligationslån till stora och företrädelsevis börsnoterade företag, där kapitalet ska användas i hållbara projekt och verksamheter. Följer företagen inte lånevillkoren ska lånen återbetalas eller innehaven avyttras, säger Marko Rado, assisterande fondförvaltare. 

Marko berättar att fonden handlas på alla fondplattformar och via PAM Capital som är det förvaltande bolaget. Fonden har relativt fria placeringsregler gällande ratingbetyg men inte avseende företagens ambitioner att bidra till hållbarhet! 

– Impactfonden är öppen för alla som söker ett hållbart investeringsalternativ där avsikten är att göra investeringar för framtiden, avslutar han.

Läs mer om PAM Capital   

Historiskt förvaltningsresultat är ingen garanti för framtida avkastning och de pengar som investeras i fonden - efter att investerare tagit del av fondbestämmelserna - kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Impactfonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?