Vd:ar inom sjöfarten: Ta bort vinstkravet från Sjöfartsverket

DEBATT. Sjöfartsverket har aviserat höjningar av farledsavgifter för sjötrafiken. Sjöfartsverkets dåliga ekonomi beror bland annat på ökande pensionsskuld till sina anställda, skriver fem vd:ar verksamma inom sjöfart.

Bild:Björn Larsson Rosvall

Vikten av hållbara transporter och viljan att flytta över gods från väg till sjöväg har lyfts av regeringen i regeringsförklaringar, budgetpropositioner, infrastrukturpropositioner och i den maritima strategin. Men dessa ambitioner saknar konkreta åtgärder. Det leder till en försämrad konkurrenskraft för såväl våra import- och exportberoende företag som för sjöfarten. Hur är det möjligt samtidigt som statsminister Stefan Löfven talar om att stärka exportindustrin och klimatminister Isabella Lövin vill minska transporternas miljöpåverkan?

Ett av problemen är att Sjöfartsverket dras med en allvarlig ekonomisk obalans. Verket ska generera vinst till statskassan eftersom det är ett så kallat affärsdrivande verk. Denna vinst ska betalas av sjöfarten via allt högre avgifter. Detta trots att regeringen har gett Sjöfartsverket i uppdrag att se hur det kan stärka sjöfartens konkurrenskraft och nyttja den kapacitet och potential som sjöfarten står för. Politisk vilja och politisk handling hänger inte ihop.

Sjöfartsverkets dåliga ekonomi beror bland annat på en ökande pensionsskuld till sina anställda. När regeringen i samband med årsskiftet väljer att inte förlänga stödet till Sjöfartsverket måste därmed sjöfartens avgifter höjas. Förslaget med höjda avgifter har fått kraftig kritik från enade remissinstanser.

Bland annat skriver Näringslivets Regelnämnd att de ökade kostnaderna får allvarliga effekter för den svenska sjöfarten och kan leda till stora problem för svensk basindustri. SSAB anser att en höjning av avgifterna ytterligare urholkar konkurrenskraften för svenskt näringsliv.

Näringslivets Transportråd, Jernkontoret, Skogsindustrierna, SveMin och IKEM motsätter sig att Sjöfartsverkets pensionsskuld ska vältras över på transportköparna och anser även att konsekvensutredningen av förslaget är obefintlig. Även systermyndigheten Trafikverket fruktar att sjöfartens konkurrenskraft reduceras med föreslagna åtgärder.

De år Sjöfartsverket gjorde positivt resultat skickades överskottet till statskassan, i stället för att göra tillräckliga avsättningar för att klara de framtida pensionerna. Avgiftshöjningarnas påverkan på konkurrenskraften kommer att skapa en negativ spiral med minskad sjöfrakt, vilket skulle tvinga Sjöfartsverket till allt kraftigare avgiftshöjningar i syfte att säkerställa sina intäkter.

Befolkningsökning och ekonomisk tillväxt leder till ökade godstransporter samtidigt som transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Minskade transporter är inte en möjlig väg att gå, i stället måste vi säkerställa att transporterna sker med lägre utsläpp. Svensk sjöfart är världsledande vad gäller innovativa fartyg med mindre utsläpp, en konkurrenskraftig sjöfart är därmed avgörande för klimatet, industrin och exporten.

I kommande godsproposition har regeringen möjlighet att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för sjöfartens framtid. Ta bort Sjöfartsverkets vinstkrav till statskassan och skapa incitament till miljöförbättrande åtgärder. Det kan ske genom medfinansiering motsvarande det belopp som branschen själva avsätter. Via dagens miljödifferentierade farledsavgifter fonderar sjöfarten medel som skapar rabatter för de fartyg som tar extra miljöhänsyn.

En överflyttning av transporter från väg till sjö kräver handling. Det kräver bättre villkor för dem som väljer att gå först och visa vägen.

Pia Berglund, vd, Svensk Sjöfart
Jan Hanses, vd, Viking Line
Niclas Mårtensson, vd, Stena Line
Ragnar Johansson, vd, Svenska Orient Linien
Anders Källsson, vd, Erik Thun


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?