ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 18 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Ulla Hamilton: Läggs friskolorna ned kraschar kommunen

DEBATT. Om friskolorna ska återkommunaliseras som en följd av Välfärdsutredningens förslag kommer kommunekonomin att drabbas hårt. Kommunerna saknar lärare och lokaler. Detta förstår socialdemokrater på lokal nivå, konstaterar Ulla Hamilton.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, varnade i sin rapport under onsdagen för ett underskott på 40 miljarder kronor fram till 2020. Bakgrunden är en kraftig befolkningsökning. Detta i sin tur leder till brist på lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor. Förskollärare är det största bristyrket i landet i dag. Finansministern konstaterar därför att staten måste skjuta till pengar till nya förskolor, nya skolor, äldreboenden och personal.

Men om regeringens fientliga inställning till välfärdsföretag omsätts till praktik kan Magdalena Andersson behöva gräva fram långt mycket mer resurser än de kommunala underskott hon redan nu kan behöva täcka.

För några år sedan, senast det skedde en stor ökning av elever i den svenska skolan, lyckades kommunerna undgå mycket av investeringskostnaderna genom att det sammanföll med friskolornas utbyggnad. Denna gång riskerar regeringen en motsatt situation.

Revisions- och konsultföretaget PWC har konstaterat att en lejonpart av fristående förskolor och skolor tillåts ha högst 2 procents marginal i sin verksamhet med välfärdsutredaren Ilmar Reepalus förslag. I princip är det omöjligt att driva en seriös verksamhet, oavsett verksam- hetsform, med sådana marginaler.

I sin statsbudget har finansministern dock räknat med att välfärdsföretagen ska bidra med egna investeringar i den utbyggnad som krävs för att tillgodose det ökade behovet på dessa områden. Hon prognostiserar att antalet sysselsatta väntas stiga med 25.000 i välfärdsföretagen under perioden 2016–2020. Men detta talar hon tyst om.

Friskolorna har över 340.000 elever och 61.000 medarbetare. Friskolekritiker har ofta en optimistisk syn på hur en återgång till offentlig regi fungerar. I själva verket kommer Sveriges redan akuta lärarbrist, 60.000 lärare fram till 2020, att förvärras eftersom många knappast glatt kommer gå tillbaka till den arbetsgivare de valt bort. Redan i dag arbetar 40.000 lärare på andra håll än i skolan. Att friskolornas lokaler, som ofta har privata hyresvärdar, automatiskt ska övergå till kommunerna är heller inte givet.

SKL konstaterar att det krävs effektiviseringar och incitament för att jobba smartare. Redan i dag drivs kommunala skolor dyrare än friskolor. Många skolor går med underskott och Skolinspektionen har konstaterat att resurserna ofta inte används på bästa sätt. Friskolor däremot måste gå med överskott för att överleva. Blir regeringens idéer om vinststopp verklighet ska en av modern tids största omvandling av offentlig sektor ske samtidigt som vi redan har akut lärarbrist, förskolebrist och hål i den kommunala ekonomin. Det kommer att vara dyrt, leda till mindre konkurrens och sämre kvalitet.

Framtida investeringar för att möta befolkningstillväxten kommer att läggas enbart på kommunerna där de innan kunde få både drift och investeringar inkluderande i friskolans skolpeng. Lärarnas möjligheter att välja arbetsplats kommer minska, och det fria skolvalet blir ett minne blott. Föräldrarna och lärare är i dag mer nöjda med friskolor på samtliga punkter i Skolinspektionens enkät. Regeringen kommer i många fall driva en politik som innebär att den bästa och mest populära skolan i kommunen försvinner.

Denna ekvation går inte ihop. Det vet socialdemokrater runt om i kommuner och landsting. De behöver de privata aktörerna. Regeringen borde lyssna på dem, lägg ned jakten på friskolor och vård- och omsorgsföretag. Nu mer än på länge behövs alla krafter för att möta ett behov av fler skolor och förskolor och klara av den kommunala ekonomin.

 

Ulla Hamilton, vd, Friskolornas riksförbund

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till