ANNONS:
Till Di.se
SÖNDAG 19 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Ulf Dahlsten: Sverige har en för stor banksektor

  • DAGS FÖR NEDTRAPPNING. Politikerna bör ge besked om ränteavdragen, så att bostadsköparna kan planera sin hushållsekonomin, anser Ulf Dahlsten, tidigare chef för Posten och Icon Medialab och med en lång karriär inom regeringskansliet och EU-kommissionen. Foto: Fredrik Sandberg

DEBATT. Politikerna verkar inte längre ta varningarna från Riksbanken, OECD och Internationella Valutafonden på allvar. Det är typiskt för hur det brukar se ut just innan bubblor spricker, skriver Ulf Dahlsten apropå bolånetillväxten och den övertunga svenska banksektorn.

Utlåningen till hushållen fortsätter att öka med 7 procent och bostadspriserna har under våren ökat realt med mellan 6 och 8 procent på årsbasis. I juni ökade bostadsrättspriserna med 8,6 procent på årsbasis. Riksbankschefen Stefan Ingves varnar för riskerna.

Det faktum att det talats länge om riskerna verkar avtrubbande på medvetandet. När dessutom det befarade dröjer uppträder alltid några ekonomer som är beredda förklara bort bubblan. Vem minns inte alla dem som pratade om en ”ny ekonomi” just innan internetbubblan brast? Och nu förklarar några ekonomer bort fastighetsbubblan med att den bara handlar om bostadsbrist.

I en årsgammal rapport från Morgan Stanley Research bedömdes risken för en ny global finanskris som relativt liten. Visserligen är risken stor att bostadsbubblorna i Australien, Kanada och Sverige brister, menade man, men de ekonomierna är så små att de bankkriser som följer kan hanteras lokalt. Viktigare är att hushållsupplåningen har minskat i länder som USA och Storbritannien.

Men det var läget då. Just före Almedalen varnade den brittiska centralbankschefen Mark Carney för en ny bankkris. Bankerna lånar nu ut alldeles för vidlyftigt till hushållen igen, konstaterade han. Och Federal Reserves ordförande Janet Yellen uttryckte samma dag oro för att Donald Trumps planerade avregleringar av bankerna kan återskapa den situation som ledde in i den stora finanskrisen.

Vad många inte vet är att det är bankerna själva som skapar pengar och just nu stimuleras de svenska bankerna genom de låga räntorna att öka penningvolymen och genom de unika ränteavdragen att använda de nyskapade pengarna för utlåning till hushållen. OECD och IMF har gång på gång uppmanat Sverige att avskaffa avdragen.

För att det ska kunna ske krävs en uppgörelse över blockgränserna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna eftersom en avtrappning behöver genomföras under mer än en mandatperiod. Men finansminister Magdalena Andersson och Moderaternas Ulf Kristersson har trots trycket inte kunnat komma överens. Det verkar finnas tre skäl.

Det första är att partistrategerna verkar tro att det finns politiska poänger att hämta på att vara ovilliga. Man kan undra vilken förankring i verkligheten de har. Jag har inte träffat på någon ung bostadsköpare som inte vet att ränteavdragen måste avskaffas. Vad de vill veta är när och hur så att de kan börja planera sin ekonomi. Om det är något de förväntar sig av politikerna är att de undanröjer osäkerheten.

Det andra är att ”smarta” rådgivare vill att de ska göra allehanda kopplingar, vilka i praktiken blockerar en uppgörelse. Det kan gälla allt från hyresregleringen till bostadsbidrag.

Det pris Sverige kan få betala om bostadsbubblan spricker kan vara skyhögt. Riskerna ökade dramatiskt för något år sedan när Finansinspektionen, trots Riksbankens varningar, å svenska skattebetalares vägnar tog på sig ansvaret för hela Nordeas låneportfölj, även den i andra länder.

De svenska skattebetalarna har nu ansvaret för ett banksystem som är fyra gånger större än vad den reala ekonomin kräver. När Magdalena Andersson, som är en av de få som insett de enorma riskerna, ville att bankerna skulle bidra till uppbyggnaden av en fond för att skydda skattebetalarna vid en ny bankkris hotade Nordea med att lämna landet.

Finansministerns helt korrekta kommentar, ”om de lägger huvudkontoret i ett annat land minskar risken för svenska skattebetalare den dagen det blir en krasch”, ledde till ett omotiverat ramaskri och hon tvingades backa. De fack som nu protesterar mot en eventuell Nordeaflytt borde tänka på oss skattebetalare också.

Det är kanske det tredje skälet till den uteblivna uppgörelsen om ränteavdragen. Många av de politiker som samlades i Almedalen har helt enkelt förträngt de uppenbara riskerna för en ny bankkris.

 

Ulf Dahlsten, PhD i nationalekonomi, Visiting Professor vid London School of Economics

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till