ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ulf Dahlsten: Det finns hopp för svenska Postnord

  • KRISBOLAG. Svensk-danska Postnord redovisade nyligen en förlust på 1 miljard kronor före skatt för fjärde kvartalet i fjol. På bilden Postnords huvudkontor ”Arken” i Solna. Foto: Claudio Bresciani

DEBATT. Postnords krisläge är i huvudsak inte bolagets eget fel. Det är ägaren, staten, som stoppade strategin att bli ett heltäckande logistikföretag som också skulle hantera betalningar. Men Postnord i Sverige kan ännu utvecklas, anser tidigare postchefen Ulf Dahlsten.

Bland EU-tjänstemän cirkulerar på skämt en beskrivning av hur man tror att olika nationella företrädare ska börja sina anföranden. Vi svenskar förväntas inleda: Så här gör vi i Sverige.

Sådan är vår självbild, att vi lever i världens bästa land och redan har svaren på i stort sett alla frågor. Nu är det inte alltid så och det är bara nästan sant inom ett av de områden där vi vill vara bäst: it och digitalisering.

Det började bra. E-handelsplatsen Torget, som vi skapade på Posten när internet var nytt, var Europas mest besökta sajt under två år, trots att den var på svenska. Den följdes av Telias Passagen och på bara några år startade ett hundratal unga entreprenörer it-företag som fick internationella medier att tala om Stockholm som ett nytt Silicon Valley.

Så brast it-bubblan. Amerikanska företag skakade av sig den och fortsatte att investera i it, men i Sverige störtdök investeringarna.

Svensk industri har inte ännu hämtat igen förlorade år och tycks ha fått svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen. Många tror att det beror på att företagsledningarna numera består av ekonomer.

Och ledningen i e-handel har vi svenskar tappat. De konservativa britterna handlar nu mer på nätet per capita. Vi saknar nämligen en viktig pusselbit, ett nationellt heltäckande system för hemleveranser. Postens strategi att bli ett logistikföretag som klarar den förväntade övergången av brev och betalningar till internet avvecklades för 15 år sedan, inte så mycket av ledningarna som av ägaren.

Posten tvingades sälja aktierna i TNT till nederländska Posten för en spottstyver. Statliga ASG såldes till tyska Posten trots att den skulle ha varit en viktig pusselbit i omställningen. E-handelssajterna avvecklades. Postgirot och dotterbolag som skapats för att utveckla ett världsledande finansiellt stöd till e-handel styckades och såldes.

Planerna på att komma överens kund för kund, hus för hus om hur hemleverans av paket ska gå till, på det sätt som skett i andra länder, skrinlades och i stället hamnade Posten i en halvmesyr med en mängd utlämningsställen.

Utländska postbolag har tillåtits komma in på den svenska marknaden med hjälp av monopolvinster på de egna marknaderna, något som EU:s konkurrensmyndigheter borde ha satt stopp för.

Möjligen med undantag för den danska affären har Posten själv föga ansvar för den nu uppkomna krissituationen.

Ett annat problem för e-handeln är att Justitiedepartementet har lyckats segdra frågan om säkra identiteter i fysisk och elektronisk miljö under de 35 år jag kan överblicka. Det är närmast ett under att de stora säkerhetshålen i allt från anskaffning av körkort till privatägda svaga elektroniska identiteter inte lett till mer omfattande identitetsstölder än vi sett hittills, men det är inget försvar.

Portugal är ett av de många länder som överträffar Sverige i offentliga lösningar.

Vad som är starkt positivt är att regeringen driver en aktiv politik på digitaliseringsområdet. Bland annat står en kraftfull bredbandsuppbyggnad på dagordningen. En ung generation med både självförtroende och it-kunskaper har också trängt sig fram med lösningar som Spotify, Swish, Klarna och appar om i stort sett allt. Det är samma go i den svenska it-branschen som vi som var med känner igen från it-boomen. Allt är möjligt och världen är till för att erövras.

Den här utvecklingen har gjort Sverige till världsledande i övergången till ett kontantlöst samhälle. Och det engagemang som många unga känner och vill ta för att styra samhällsutvecklingen in på rätt banor tar sig också uttryck i ett kreativt socialt entreprenörskap med helt nya webbaserade lösningar.

Digitaliseringsminister Peter Eriksson kan med stolthet fortsätta slåss för EU:s digitala inre marknad i Bryssel med orden ”Så hör gör vi i Sverige”. Om det inte vore för de två nämnda skönhetsfläckarna.

Mitt tips är att se möjligheterna och inte historien. Den svenska delen av Postnord kan fortfarande bli det heltäckande logistikbolag med hemleveranser som e-handeln behöver, och det finns färdiga id-lösningar i andra länder som vi snabbt kan kopiera.

Så brukar vi inte göra i Sverige. Men kanske kan vi göra ett undantag?

 

Ulf Dahlsten, chef för Posten 1988–1999

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies