ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Två nationalekonomer: Företagande inte rätt väg

  • INTEGRATION. Andelen egenföretagare är särskilt hög bland utrikes födda från vissa länder i Mellanöstern. Ändå bör man varna för en övertro att företagande ska öka sysselsättningen bland nyanlända. Foto: Johan Nilsson

DEBATT. Förhoppningen om att företagande ska öka sysselsättningen hos nyanlända är riskabel. De som startar företag i brist på andra alternativ kan faktiskt försämra sina möjligheter på lång sikt. Och utomeuropeiska företagare möter andra problem än svenskfödda, skriver Mats Hammarstedt och Lina Aldén.

Sverige står inför utmaningen att integrera ett stort antal nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden. I debatten har förslag på en rad åtgärder för att underlätta flyktingars inträde på arbetsmarknaden framförts. Flera av dessa förslag, såsom satsningar på utbildning, subventionerade anställningar och förändrade minimilöner, har syftat till att underlätta flyktingars möjligheter till löneanställningar.

Vid sidan av dessa förslag framförs också inte sällan förhoppningar om att sysselsättningen bland nyanlända ska kunna öka genom att de nyanlända startar eget företag. Vi vet genom flera års forskning på området att andelen egenföretagare är särskilt hög bland framför allt utrikes födda från vissa länder i Mellanöstern.

Vi vill dock mena att det är riskabelt att ha alltför stora förhoppningar om att egenföretagande ska öka sysselsättningen bland nyanlända flyktingar i Sverige. Vi vill mena att det finns en icke obetydlig risk för att personer som startar företag i brist på andra sysselsättningsalternativ faktiskt kan försämra sina möjligheter till framgång på arbetsmarknaden på längre sikt.

Detta grundar vi på att vi från tidigare forskning vet att företag drivna av personer med utomeuropeisk bakgrund har lägre överlevandegrad än företag drivna av personer födda i Sverige.

Vi vet dessutom att företagare med utomeuropeisk bakgrund i högre grad än andra startar företag därför att alternativen är dåliga (ofta arbetslöshet) snarare än att de har en god affärsidé, och att de personer som startar företag av sådan anledning är de som löper störst risk att misslyckas med sitt företagande.

Vidare vet vi också att personer med utomeuropeisk bakgrund som driver företag oftare än andra företagare upplever sig ha mött diskriminering från kunder, banker och leverantörer.
Under senaste åren har vi vid Linnéuniversitetet genomfört två stora forskningsprojekt (finansierade av Forte och Handelsbankens Forskningsstiftelser)vilka syftat till att kartlägga hinder och möjligheter för utrikes föddas företagande i Sverige. Resultaten indikerar entydigt att personer med utomeuropeisk bakgrund startar företag av andra anledningar, och möter andra hinder i sitt företagande, än svenskfödda personer och personer födda i Europa

Med hjälp av resultat från olika enkäter vet vi till exempel att bland personer från länder utanför Europa startades närmare sju av tio företag i bolagsformen enskild firma av personer som tidigare var arbetslösa eller utanför arbetskraften. Bland personer födda i Sverige startades omkring sju av tio företag i denna bolagsform av personer som tidigare hade en löneanställning. Resultaten från enkätundersökningen pekar alltså mot att personer med utomeuropeisk bakgrund i högre grad än svenskfödda startar företag för att alternativen till företagande är dåliga.

Vi vet också att ungefär 20 procent av de utrikes födda som driver enskilda firmor i handels- och servicesektorn upplever att de blir diskriminerade vid bankkontakter och att omkring 13 procent upplever att de blir diskriminerade av kunder. Motsvarande andelar bland svenskfödda personer som driver enskilda firmor i samma branscher var 10 procent respektive 2 procent.

Således kan vi konstatera att trots att andelen egenföretagare är hög bland framför allt utrikes födda från vissa länder i Mellanöstern så möter dessa företagare helt andra problem än svenskfödda företagare i sina verksamheter.

Entreprenörskap och företagande är viktiga inslag i utmaningen att integrera flyktingar på arbetsmarknaden. Men vissa grupper av utrikes födda möter helt andra problem i sitt företagande än personer födda i Sverige. Och företag startade av personer från länder utanför Europa har lägre överlevandegrad.

Varför möter vissa grupper av utrikes födda personer andra problem i sitt företagande än personer födda i Sverige, och vilka blir på längre sikt konsekvenserna för utrikes födda personer av att misslyckas som företagare? Om detta behöver vi veta mer.

Fram tills dess att kunskapsläget förbättrats på detta område finns det anledning att varna för en övertro på egenföretagande som lösning på integrationsproblemen.

 

Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet i Växjö
Lina Aldén, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet i Växjö

 

Läs svar från Harry Goldman, Nyföretagarcentrum här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies