Annons

Tre toppchefer: Så bör forskningen lyftas

DEBATT. Regeringens kommande forskningsproposition måste innehålla en strategisk inriktning. Vi måste välja ut ett antal områden där Sverige har förutsättningar att ligga i frontlinjen, skriver Henrik Henriksson, Scania, Johan Karlström, Skanska och Johan Söderström, ABB.

SAMVERKAN. Våra företag vill satsa på forskning och utveckling i Sverige, skriver Henrik Henriksson, Johan Karlström och Johan Söderström.
SAMVERKAN. Våra företag vill satsa på forskning och utveckling i Sverige, skriver Henrik Henriksson, Johan Karlström och Johan Söderström.Bild:Joey Abrait, Pontus Höök, Amanda Lindgren

Hållbarhetsutmaningarna för världen är stora. Ambitiösa klimatmål antogs i Paris och världen har slutit upp bakom gemensamma globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. Det bör också påverka den svenska forskningspolitiken.

Inriktningen för svensk forskning avgörs när riksdagen behandlar regeringens aviserade forsknings- och innovationspolitiska proposition. Nyligen presenterades anslagshöjningar till svensk forskning. Det är välkommet, men lika viktigt som resurserna är den strategiska inriktningen. Med rejäla prioriteringar i forskningspolitiken och mer samverkan mellan företag, akademi och det offentliga kan Sverige befästa sin position som världsledande i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Det är inte bara viktigt för klimatmålen, utan också svensk konkurrenskraft. Just nu halkar Sverige efter andra OECD-länder när det gäller investeringar i forskning och utveckling. Svenskt Näringsliv konstaterar i en rapport från 2015 att de privata investeringarna i forskning och utveckling har sjunkit med nästan 1 procent av BNP över en tioårsperiod. Det motsvarar omkring 35 miljarder kronor i lägre investeringar varje år, jämfört med om FoU-intensiteten hade bibehållits på samma nivå.

Regeringen har nu ett tillfälle att visa handlingskraft för att ge förutsättningar som skapar incitament för utökade FoU-investeringar. Sverige är ett litet land, vi kan inte vara bäst på allt – därför måste vi välja ut ett antal områden där vi har förutsättningar att ligga i frontlinjen.

Gemensamt lyfter vi tre förslag som skulle stärka Sveriges attraktivitet för investeringar i FoU, ge större utväxling på de statliga forskningsanslagen och långsiktigt stärka svensk konkurrenskraft samtidigt som vi gör global nytta:

1. Låt de globala behoven av hållbarhet prägla forskningspolitiken.
Regeringen bör tydligare peka ut hållbara städer som ett prioriterat forskningsområde och bygga vidare på den kunskap som utvecklats i Sverige för att bli världsledande på området. 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i urbana områden och vi vet att städer är de främsta motorerna för innovation och ekonomisk tillväxt.

Svenska företag har här en unik möjlighet att agera som kompletta systemleverantörer. Inom hållbarhetsområdet har vi den förmågan i dag, men vi behöver kunna demonstrera lösningarna för att kommersialisera forskningen. Därför behöver regeringens satsning Testbädd Sverige fortsätta att växa i omfattning.
Därutöver krävs en forskningsinriktning som ger oss tätpositionen även i morgon. Konkret behöver vi fördjupa kunskaperna om energi- och varuförsörjning, person- och godstransportförsörjning, hållbara bostäder och ny infrastruktur, samt de krav på systemen som ställs i en cirkulär ekonomi.

2. Samverkan mellan akademin och industrin ökar forskningens relevans.
Regeringen har aviserat ökad samverkan mellan de forskande lärosätena och det omgivande samhället. Det är viktigt, eftersom det kan öka forskningens relevans och därmed underlätta omvandlingen till innovation och kommersialisering. Hittills har regeringen inte tydliggjort hur detta ska gå till.

En modell för samverkan och styrning av medel som kan fungera som förebild där industrins medinflytande har ökat forskningsprojektens relevans är FFI, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation. Programmet har hittills omfattat 6,5 miljarder kronor, varav medfinansiering från industrin uppgår till 3,6 miljarder.
Den mycket höga effektiviteten som går att påvisa är resultat av att myndigheter och

industrin gemensamt investerar i FFI-programmet och tillsammans beslutar om vilka områden och projekt som ska stödjas.

3. Säkra en långsiktig inriktning.
Det tar lång tid att bygga upp framstående forskningsmiljöer och forskningsprojekt. Stabila förutsättningar för ökade investeringar och goda forskningsresultat kräver långsiktighet. Därför är vi angelägna om att den forskningspolitiska propositionen får en bred politisk och samhällelig förankring med förutsättningar att gälla som inriktning över lång tid. Så skapas också ökad säkerhet för industrins framtida satsningar inom FoU.

De företag vi representerar vill satsa på FoU i Sverige och se ett stärkt svenskt deltagande i den internationella kunskapsutvecklingen. En satsning på hållbarhet och utvecklandet av hållbara städer kan bli ett av våra bidrag.

Med ett ledarskap både inom politiken och inom näringslivet som ser potentialen i partnerskap och vågar göra gemensamma prioriteringar kan vi möjliggöra fler innovationer, ta hem fler stora affärer och skapa nya svenska exportframgångar.

 

Henrik Henriksson, vd, Scania
Johan Karlström, vd, Skanska
Johan Söderström, vd, ABB Sverige

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera