1515

Tommy Möller: M-beskedet är logiskt

DEBATT. Efter Moderaternas besked är regeringsfrågan öppen. Det troligaste är en minoritetsregering som utgår från något av blocken. Men den måste samarbeta antingen över blockgränsen eller med SD. Det kan behövas grundlagsändringar för att säkerställa legitimiteten i systemet, skriver statsvetaren Tommy Möller.

UTSPEL. På torsdagen meddelade M-ledaren Anna Kinberg Batra att hon vill ha en gemensam alliansbudget. Det är orimligt att fortsätta avstå från att lägga förslag av rädsla för hur något annat parti skulle kunna agera, ansåg hon. Men Centern och Liberalerna höll inte med.
UTSPEL. På torsdagen meddelade M-ledaren Anna Kinberg Batra att hon vill ha en gemensam alliansbudget. Det är orimligt att fortsätta avstå från att lägga förslag av rädsla för hur något annat parti skulle kunna agera, ansåg hon. Men Centern och Liberalerna höll inte med.Bild:Jesper Frisk

Torsdagens utspel av Anna Kinberg Batra innebär en fundamental förändring av Moderaternas ståndpunkt i regeringsfrågan. Den nya ståndpunkten är varken ologisk eller oväntad. Politiska partier vill ju genomföra sina program, och det interna trycket inom Moderaterna när det gäller att utnyttja den potentiella majoritet som finns i riksdagen har varit starkt.

Regeringsfrågan framstår nu som alltmer öppen. Inget av de sedan länge etablerade regeringsalternativen kommer sannolikt att få majoritet och oavsett vilken regering som bildas efter nästa val kommer den att vara svag.

Det mest troliga scenariot är en minoritetsregering som utgår ifrån något av de båda blocken. En sådan måste samarbeta i någon form antingen över blockgränsen eller med Sverigedemokraterna. Även en bred koalitionsregering med en majoritet i riksdagen bakom sig kommer att vara svag eftersom den inom sig tvingas att härbärgera stora åsiktsskillnader.

Den regering Moderaterna eftersträvar – en alliansregering eller en ren moderatregering (eller en regering med enbart Moderaterna och Kristdemokraterna) – kommer alltså att vara beroende av Sverigedemokraternas stöd – oavsett om alliansen blir större än de rödgröna partierna. Inte så att det behöver vara fråga om ett samarbete i en mer kvalificerad mening, alltså en variant av det samarbete Stefan Löfvens regering har med Vänsterpartiet eller det samarbete Göran Perssons regeringar hade med de båda rödgröna stödpartierna. Men även om det inte blir fråga om uppgörelser med Sverigedemokraterna kommer det att bli nödvändigt att föra samtal i riksdagen.

Det är också en form av samarbete, låt vara begränsat. Och för att regeringen ska överleva krävs att Sverigedemokraterna inte bestämmer sig för att motarbeta regeringen. Ett beroendeförhållande är därmed oundvikligt.

Precis som nu – liksom mellan 2010 och 2014 – innebär detta att vi riskerar att få en passiv regering som avstår från att lägga fram förslag. Frågan kan dessutom ställas om en sådan regering alls är möjlig med tanke på Centerpartiets och Liberalernas tydliga motvilja när det gäller att medverka till att Sverigedemokraterna får ett ökat inflytande.

Svårigheterna att bilda handlingskraftiga regeringar pekar mot att det är dags att reformera det parlamentariska systemet. Parlamentarismen bygger på principen att regeringen åtnjuter parlamentets förtroende. Inte nödvändigtvis så att regeringen behöver uppskattas av parlamentet – sedan 1920-talet har innebörden av förtroendebegreppet i svensk politik varit att det räcker med att parlamentet tolererar regeringen. Regeringen anses åtnjuta förtroende så länge inte allvarlig motsatsställning uppkommer gentemot riksdagen. Man kan naturligtvis diskutera vad detta betyder i praktiken, men att regeringen Löfven kunde sitta kvar efter att dess budgetproposition röstades ned för drygt två år sedan illustrerar att principen om förtroende har eroderat. Den försvagades redan under regeringen Reinfeldts sista mandatperiod eftersom riksdagen vid flera tillfällen körde över regeringen.

Våra grundlagsregler syftar till att göra det enkelt att bilda regering och svårt att avsätta den. Tanken är att det ska vara möjligt att regera i minoritetsställning. Länge fungerade också dessa regelverk väl; oavsett vilken typ av regering som styrt landet har svensk parlamentarism fungerat i överensstämmelse med den grundprincip som den baseras på. Men det är knappast fallet längre med de förutsättningar som nu råder.

Det finns skäl att erinra om att regelverket sjösattes vid en tidpunkt då det fanns fem partier i riksdagen och att dessa partier då hade varit representerade där sedan ett halvsekel tillbaka. Två tydliga regeringsalternativ stod mot varandra, och bådas förmåga att regera var goda. Stabiliteten var påfallande.

Men med det nya politiska landskap som sedan snart ett decennium finns tycks det parlamentariska regelverket ha blivit obsolet.

Det förefaller uppenbart att det låsta läge som nu finns – och som sannolikt kommer att bestå – gör det svårt att regera, med en åtföljande handlingsförlamning som riskerar att skada tilltron till det politiska systemet. Den typen av panikartade uppgörelser som Decemberöverenskommelsen var ett exempel på är dock knappast en framkomlig väg.

Historiskt sett har partierna varit framgångsrika i att hantera svåra parlamentariska situationer. Låsningar och blockeringar som uppkommit har varit möjliga att lösa upp. Vad vi i dag bevittnar är en växande oförmåga att göra detta. Det krävs därför konstitutionella förändringar.

Sådana kräver breda uppgörelser – helst enighet – och är svåra att genom- föra, men vi närmar oss ett läge då partierna kommer att inse det är uppenbart att det krävs genomgripande reformer för att säkerställa effektiviteten och därmed legitimiteten i det politiska systemet. Det kan handla om övergripande förändringar – som att ändra valsystemet för att möjliggöra bildandet av majoritetsregeringar – men också om att se över röstningsregler och arbetsformer i riksdagen, även sådana som handlar om riksdagens gransknings- och kontrollfunktioner. Det viktiga är att mekanismerna för såväl regeringsbildning som det reguljära parlamentariska arbetet möjliggör att principerna i vår författning går att leva upp till.

 

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Landshypotek bankAnnons

”Skogsfinansiering handlar om mer än siffror och kalkyler”

Anders Nilsson, kundansvarig på Landshypotek i Östersund och Niklas Ringborg, segmentsansvarig på Landshypotek.
Anders Nilsson, kundansvarig på Landshypotek i Östersund och Niklas Ringborg, segmentsansvarig på Landshypotek.

Intresset för skogsinnehav har ökat explosionsartat de senaste åren. Coronapandemin, möjligheten att jobba på distans, ett ökat intresse för jakt och fiske och ett generellt behov av rekreation har gjort skogen till en attraktiv plats. Skogen är för många samtidigt en trygg investering. Landshypotek Bank är jord- och skogsägarnas bank och har varit så i nästan 200 år. Det ger en särskild insyn i allt som har med skog och mark att göra – även det som inte syns i siffror och kalkyler.

– För många andra banker blir finansiering av skog bara en sak bland mycket annat. Men här har vi vårt fulla fokus. Vi är smalare, men spetsigare med vår erfarenhet, kunskap och intresse kring allt som har med skogsinnehav att göra, säger Anders Nilsson, kundansvarig på Landshypotek i Östersund. 

Landshypotek bildades för snart 200 år sedan och har sedan dess säkrat en trygg finansiering för Sveriges jord- och skogsbrukare. Idag är banken en av de tio största i Sverige.

En långsiktig investering

Att vara en bank för skogsägare skiljer sig från traditionella banker på en rad sätt. Mest påtagligt är förståelsen och långsiktigheten, där löptiderna på lån kan vara upp mot 40 år. Långsiktigheten bygger på att Landshypotek har god insyn i verksamheten och de utmaningar som kunden kan tänkas ha – men också skogens tillgång och utvecklingspotential som kanske inte syns i en traditionell resultaträkning.

– Det unika med skogen är att vid sidan av marknadstillväxten så finns fotosyntesen som hela tiden driver tillväxten, men det syns ju inte i siffrorna utan är sådant man vet av erfarenhet och kunskap, säger Niklas Ringborg, segmentsansvarig på Landshypotek.

– Att tänka långsiktigt vid investering i skog är ett måste, både för oss som bank och för skogsägaren. När man tittar i skogsbruksplanen så kan man säga att ungskogar är balansräkningen och de skogar som kan avverkas är resultaträkningen, säger Anders Nilsson. 

Ett genuint skogsintresse

De flesta på Landshypotek har ett särskilt intresse och engagemang för skogen, som de förstås delar med sina kunder. Anders Nilsson äger en släktgård från 1600-talet i Jämtland med inriktning på skog och Niklas Ringborg är uppvuxen på en skogsgård i Östergötland. Det genuina intresset skapar en förståelse även för de utmaningar som kan uppstå för en nybliven – eller rutinerad – skogsägare. 

– Det händer saker hela tiden i skogen som påverkar både värdet och kassaflödet, som stormar, bränder och skadeinsekter. Då är det bra med en stabil och specialiserad bank som bidrar och skapar trygghet, menar Niklas.

Marknaden för skogsförvärv exploderat

Marknaden för skogsförvärv har mer eller mindre exploderat det senaste året. 

– Vi tror att det kommer fortsätta på den här vägen, med distansarbete och ökat intresse för skog och natur, säger Anders.

Allt fler ser också skog som en god långsiktig investering och vill lära sig mer och utvecklas som skogsbrukare.

– Naturligtvis kommer det traditionella skogsbrukandet stå för basen av värde och kassaflöde, där utvecklingen av nya produkter från skogsråvaran också kommer bidra till en positiv utveckling. Om man går i köptankar eller ska ta över en gård kan man alltid vända sig till oss, avslutar Niklas.

Om Landshypotek Bank

Sedan 1836 har Landshypotek tillsammans med kunderna bidragit till ett rikare liv i hela landet. Banken är fokuserad på lån till jord- och skogsägande samt bolån, men har även sparande. Landshypotek är medlemsägd och vinsten går tillbaka till de 37 000 jord- och skogsbrukare runt om i landet som är lånekunder i banken.

Läs mer på www.landshypotek.se

 

Mer från Landshypotek bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Landshypotek bank och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?