1515

Tobias Wikström: Viktigt för Sverige att åtgärderna biter

LEDARE. Ericssons kvartalsresultat som redovisades på tisdagsmorgonen kan inte betecknas som något annat än katastrofalt dåligt. Försäljningen minskar och kvartalet summerade en förlust på 1,2 miljarder kronor.

AKUT LÄGE. Ericssonchefen Börje Ekholm måste lyckas med det sparprogram som behövs för att få Ericsson på fötter. Bolaget har en central betydelse för innovationsklimatet i Sverige.
AKUT LÄGE. Ericssonchefen Börje Ekholm måste lyckas med det sparprogram som behövs för att få Ericsson på fötter. Bolaget har en central betydelse för innovationsklimatet i Sverige.Bild:Amanda Lindgren

Det har gått ett år sedan Hans Vestberg fick sparken som vd. Och det år som har gått lämnar mycket övrigt att önska, med tre chefslösa månader – en tid som tydligen behövdes för att hitta den nya vd som hela tiden fanns nära till hands, gamle Investorchefen Börje Ekholm.

För övrigt fick Hans Vestberg en alldeles egen variant av extra avgångsvederlag, innestående semester värd 14 miljoner kronor. Detta utmanar varje uppfattning om sunt förnuft, men tycks vara ett sfärproblem eftersom Börje Ekholm fick 7 semestermiljoner när han lämnade Investor.

Börje Ekholms åtgärder har hittills inte gett resultat. Och nu är bolaget i praktiken ordförandelöst. Ericsson har varit ett illa skött bolag. Aktien föll mer än 10 procent när börsen hade öppnat och fortsatte falla senare på dagen.

Koncernchefen Börje Ekholm ska nu accelerera åtgärderna för att minska kostnaderna, som det uttrycks i delårskommunikén. Det handlar om 10 miljarder kronor i besparingar till mitten av nästa år. Det är avgörande att de åtgärderna genomförs och blir verksamma, för aktieägarna och de 109.000 anställda som är kvar. Men det är viktigt också för Sverige.

Förr i tiden var bolagets betydelse uppenbar. Det var här som den tekniska innovationen skedde och Ericsson var världsledande inom kommunikationsteknik. AXE-växeln, bluetooth, Erieye är några banbrytande system som har utvecklats hos Ericsson.

Bolaget är mer renodlat nu, och är hårt konkurrensutsatt på alla sina områden. Nu finns inte utrymme för passivitet.

Det gångna året har skadat bolaget. Det är viktigt att åtgärder vidtas utan sentimentala sidoblickar och med kortare ledtider.

Ägarna kommer att ställa krav, och den tid då storägarna kan bromsa nödvändiga förändringar är sannolikt förbi. Det är omskakande att tänka på hur Ericsson skulle ha utvecklats om ägarsystemet hade fortsatt vara som förr i tiden då Investor och Industrivärden tillsammans hade 66 procent av rösterna eftersom en A-aktie var värd 1.000 gånger mer än en B-aktie. 2004 ändrades detta förhållande till 1/10.

Det är sunt att andra typer av ägare, som Christer Gardells aktivistfond Cevian Capital, har kunnat ta sig in i bastionen Ericsson och faktiskt påverka. Ordföranden Leif Johanssons besked nyligen att han inte kandiderar till en ny period efter stämman 2018 ska ses i detta ljus.

Ericsson har en central roll att spela för näringslivet, för innovationsklimatet och för den svenska konkurrenskraften. Detta gäller även i dag, fastän bolaget är så förändrat.

Vid millennieskiftet var Ericsson börsens i särklass största bolag och stod för närmare 40 procent av det totala börsvärdet. Våren 2000 värderades Ericsson till 1 800 miljarder kronor, mer än sex gånger värdet på H&M som låg på andra plats. I dag är ett tiotal bolag större än Ericsson på börsen.

Och även om värderingen av Ericsson (och andra teknikbolag) innehöll en hel del luft från den tidens it-bubbla var bolaget en större varelse än i dag. Nu finns inga mobiltelefoner kvar, inte heller divisionen Microwave Systems eller någon kabeltillverkning.

Ericsson är ett smalare bolag nu än på många decennier. Leveranserna av nätverksprodukter har minskat så mycket att bolaget numera räknas som ett tjänsteföretag i SCB:s statistik.

Men trots att företaget har gjort stora felbedömningar och inte har kunnat hantera konkurrensen finns ingen tvekan om företagets betydelse för landet.

Om Sverige ska upprätthålla sin ledande roll som it-nation behövs små innovativa företag men också storföretag som kan vidareutveckla idéerna och skapa samarbeten. Ericssons betydelse kan alltså inte bara mätas i bolagets eget kvartalsresultat utan bolaget har stor betydelse för samhällsekonomin och framtidstron.

Därför är det inte bara aktieägarna och de anställda som ska hålla tummarna för att Börje Ekholm lyckas med de stora nedskärningarna. Det är något som alla som bor i Sverige bör hoppas på.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?