Annons

Tobias Wikström: Våga välja ett nytt system för skatterna

LEDARE. Regeringen backar till hälften från utredningsförslaget om skärpt 3:12-skatt för fåmansföretagare. Nyheten presenterades på Di Debatt på onsdagen och har nu gått ut på remiss. Samtidigt finns vaga uppgifter om att partierna i regeringsunderlaget förhandlar om en sänkning av bolagsskatten.

TÄNK OM. S vill inte göra något åt progressiviteten i skattesystemet. M ville det inte heller under sina regeringsår. På bilden Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).
TÄNK OM. S vill inte göra något åt progressiviteten i skattesystemet. M ville det inte heller under sina regeringsår. På bilden Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).Bild:Henrik Montgomery

Två goda nyheter mitt i en snårskog av skattehöjningar. I början av veckan fick Vänsterpartiet presentera en höjning av inkomstskatterna (höjning av brytpunkt samt skatten för utlandsboende) och en sänkning (för förtidspensionärer).

Enligt färska siffror från finansdepartementet innebär de totala höjningarna sedan valet ökade skatteinkomster på 49 miljarder kronor år 2020, netto.

Historiskt sett har Socialdemokraterna haft förståelse för industrins konkurrenskraft. Därför har det inte varit främmande för S-regeringar att sänka bolagsskatten, vars nivå är extremt känslig för internationell konkurrens.

När det gäller förändringarna av 3:12-reglerna, som omfattar ägarledda företag, har Socialdemokraterna inte varit så intresserade tidigare. Uttalanden från exempelvis finansminister Magdalena Andersson har inte tytt på någon vilja att göra dessa skatteregler mer förmånliga, snarare tvärtom. Ändå var det faktiskt under regeringen Persson som dessa regler gjordes mer fördelaktiga år 2005.

Att regeringen nu backar, i jämförelse med utredningsförslaget, kan tyda på att S och MP faktiskt ser vilken betydelse skattereglerna har för entreprenörers vilja att starta nya företag och få dem att växa.

Det är också hoppfullt att V, när partiet presenterade skattehöjningarna å regeringens vägnar, påpekade att regeringen inte delar V-linjen att återinföra förmögenhetsskatt och arvsskatt.

Förmögenhetsskatten avskaffades av alliansregeringen under ett halvhjärtat motstånd av S. Arvsskatten avskaffades av S-regeringen och ansvarig för åtgärden var dåvarande statssekreteraren på finansdepartementet Magdalena Andersson.

Det finns alltså hopp om att S håller emot de allra mest skadliga skatteidéerna. Men på det stora hela styrs regeringens skattepolitik av en stark vilja till progressivitet, alltså att högavlönade ska betala en större procentsats i skatt än lägre avlönade. En progressiv skatteskala behöver inte i sig vara förödande för ekonomin, men i Sverige är den skadlig eftersom marginalskatterna kommer upp på en så hög nivå.

1990–1991 års stora skattereform blev historisk för att den gjorde upp med ett ohållbart skattesystem. Även om det är synd att politikerna har frångått viktiga delar i reformen är det dags att sluta hylla den. Det räcker inte att återgå till ingredienserna i skattereformen. Den byggde på att alla betalade sin kommunalskatt, och över en viss inkomstnivå skulle man också betala 20 procents statlig skatt. Det var före EU-medlemskapet och innan ordet globalisering fanns i Svenska Akademiens ordlista.

Den statliga inkomstskatten ger 47 miljarder kronor om året. Det är mycket pengar, men frågan måste ändå diskuteras om det är värt dessa inkomster med tanke på att den statliga inkomstskatten saboterar ekonomins funktionssätt.

Människor tvekar inför att skaffa sig högre inkomster. Eller avstår från extrajobb. Eller från att arbeta längre upp i åren. En del människor söker sig utomlands för att slippa betala de extra 20 procenten.

Och statsmakterna letar sätt att hindra inkomstomvandling, något som Magdalena Andersson anser hotar legitimiteten för skattesystemet.

Men tänk om det inte är en evig sanning att skatten ska vara så progressiv som den är. Tänk om skillnaden i procentsatser kunde minska eller till och med slopas. Då skulle inga 3:12-regler behövas.

I slutänden skulle Sveriges konkurrenskraft öka kraftigt. Vi skulle inte behöva locka utländsk kompetens med underliga undantagsregler (expertskatten).

Att förändring av ett skattesystem inte alltid behöver innebära sänkta skatteinkomster visar sig om inte annat av att den nuvarande fastighetsavgiften drar in lika mycket pengar som den kritiserade fastighetsskatten gjorde innan den avskaffades.

Om den statliga skatten fasades ut skulle politikerna ändå kunna glädja sig åt ett fortsatt högt skattetryck – det förändras inte nämnvärt om 2,8 procent av de totala skatteintäkterna försvinner.

Innehåll från KIAAnnons

Upptäck den laddbara friheten

Från räckviddsångest och långa laddtider – till en helt ny elektrisk frihet.

Utvecklingen av elbilar har gått fort och nu lanseras modeller som suddar ut de sista frågetecknen kring omställningen.

Det här är dock bara början.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Utvecklingen av elektrifierade fordon har gått snabbt. Och marknaden växer stadigt: I dag är mer än hälften av alla nya bilar laddbara – alltså laddhybrider eller rena elbilar – enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden.

Det finns biltillverkare som kommit ännu längre i omställningen till den nya laddbara friheten. Ett exempel är Kia i Sverige, där 83 procent nyregistrerade bilar är laddbara och målsättningen är att enbart sälja laddbara bilar år 2024.

Kia ligger också i framkant när det kommer till låga koldioxidutsläpp med sitt snitt på 35 g/km CO2 jämfört med genomsnittet i branschen på 74 g/km under januari till oktober, enligt Vroom.

Innovation och teknik i framkant

För Kia handlar den laddbara friheten bland annat om innovation och teknik i framkant, om en möjlighet att till exempel att använda bilen som som en strömkälla för att ladda elektrisk utrustning eller till och med en annan elbil.

Företagets laddbara rörelse strävar efter att så många som möjligt ska kunna ställa om och köra på el och sedan 2013 har företaget lanserat åtta laddbara bilmodeller.

En del i detta är den nya specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP som i dag ligger som grund för andra generationens elbilar. Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Familjebil med 585 hästkrafter

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

– Elbilar kan verkligen prestera. Från det omedelbara vridmomentet som gör att den accelererar väldigt snabbt, till hur tyst den är. En del beklagar sig över att förbränningsmotorn försvinner, men eldrift kan göra bilfärden till en upplevelse. Ta till exempel Kia EV6 GT, som har 585 hästkrafter, vridmoment på 740 Nm och kan gå från 0-100 km/h på bara 3,5 sekunder, säger Alex Papapetropoulos, director of product and pricing på Kia till tidningen Kia Story.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera