1515

Tobias Wikström: Vad it-affären lär oss om riskbedömning

LEDARE. När Stefan Löfven i måndags skulle förklara den bristande hanteringen av skandalen i Transportstyrelsen skyllde han på den svenska förvaltningskulturen. Alltså på ”stuprören”, att all kommunikation går tjänstevägen. Det var ett märkligt försvar eftersom en sådan organisationsmodell är omodern och ingenting att skryta med.

Bild:Martina Huber

Dessbättre och dessvärre stämmer det inte. Dessbättre för att både myndigheter och företag i stor utsträckning framgångsrikt har försökt komma bort från stuprören, modellen gäller inte längre. Dessvärre för att förklaringen då måste sökas på ett helt annat håll – nämligen i värderingen av krisen.

Låt oss för ett ögonblick lämna den egentliga risken, alltså att hemliga uppgifter skulle hamna i orätta händer, och titta på den politiska risken.

Någon måste ha felvärderat risken att it-haveriet skulle komma ut i pressen. Om tjänstemännen hade insett detta skulle regeringen ha kunnat agera offensivt och offentliggjort informationen innan den kom i medierna.

Tänk om Stefan Löfven kallat till presskonferens strax före Almedalsveckan, och redogjort för att regeringen i mer än ett års tid hade arbetat hårt med att skademinimera ett it-läckage på Transportstyrelsen. Han hade kunnat be om förståelse för att inget hade kunnat offentliggöras tidigare, eftersom det skulle kunna förvärra följderna av läckan. Och han hade kunnat förklara att det var därför den egentliga orsaken till att generaldirektören omplacerades inte kunde berättas från början.

Om vi flyttar oss tolv år bakåt: Ingen hjälpte heller Göran Persson att tidigt förstå innebörden av flodvågskatastrofen och risken för djup misstro mot regeringen. Tänk om han hade fått insikt samtidigt som charterbolagen och kvällstidningarna förstod att svenskar drabbats, nämligen första dagen. Tänk om statsministern hade fått chans att göra en verklig statsmannainsats, till exempel ringa till SAS-chefen och be honom ställa in ordinarie flighter och dirigera om planen till Phuket för att hämta hem svenskar. En oortodox åtgärd helt i Göran Perssons stil.

Men han fick ingen hjälp. Och Stefan Löfven fick ingen hjälp. Varken att förstå det verkliga problemet eller att bedöma den politiska risken.

Många företagsledare kan säkert känna igen sig. Information undanhålls. Risker tonas ned. Åtgärderna blir därmed reaktiva i stället för proaktiva. Publicitetsrisken blir därmed enorm.

Riskbedömning är en profession. Det finns metoder, och det finns erfarenhet. Alla stora organisationer bör ha denna funktion, och den ska ligga nära högsta chefen.


Innehåll från Luleå Tekniska UniversitetAnnons

Ny AI-utbildning ökar utvecklingstakten i norr

Luleå tekniska universitet har startat en civilingenjörsutbildning inom tillämpad artificiell intelligens. Utbildningen utgör ännu en pusselbit i universitets ambition att bygga en AI-miljö i framkant. På bild: Pär-Erik Martinsson, verksamhetsledare för centrumbildningen ProcessIT vid Luleå tekniska universitet & Michael Nilsson, projektledare inom Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet.
Luleå tekniska universitet har startat en civilingenjörsutbildning inom tillämpad artificiell intelligens. Utbildningen utgör ännu en pusselbit i universitets ambition att bygga en AI-miljö i framkant. På bild: Pär-Erik Martinsson, verksamhetsledare för centrumbildningen ProcessIT vid Luleå tekniska universitet & Michael Nilsson, projektledare inom Centrum för distansöverbryggande teknik vid Luleå tekniska universitet.

AI spelar en avgörande roll för morgondagens Sverige. Luleå tekniska universitet har därför startat en AI-utbildning som ska bidra till att forskningsrön når hela vägen till företagen som ställer om för framtiden.

Norrbotten har beskrivits som ett AI-kluster med stor betydelse för Sveriges framtid. Hjärtat i det här klustret är Luleå tekniska universitet, som i många år har byggt upp ett nätverk av små- och medelstora företag för att möjliggöra att forskningens AI-innovationer kan tillämpas i verkligheten.

Nu har universitetet startat en unik civilingenjörsutbildning inom tillämpad artificiell intelligens som kombinerar kunskap från datavetenskap, neurovetenskap och hjärnförståelse. Målet är att studenterna ska lära sig att utveckla självlärande intelligenta system som kan lösa verkliga problem.

– Vi hade lite farhågor om att den här utbildningen skulle kannibalisera på andra utbildningar hos oss men så blev det inte. Vi såg i stället att den här utbildningen blev ett enormt dragplåster, berättar Michael Nilsson, projektledare inom Centrum för distansöverbryggande teknik, CDT, vid Luleå tekniska universitet.

– Tack vare vårt täta samarbete med näringslivet vet vi att det finns det goda chanser för studenterna att få jobb efter utbildningen. Att vi på universitetet sysslar med tillämpad AI ligger helt i linje med de behov som finns hos företagen, säger Pär-Erik Martinsson, verksamhetsledare för centrumbildningen ProcessIT vid Luleå tekniska universitet.

Läs mer om det unika programmet inom tillämpad artificiell intelligens här!  

Luleå tekniska universitet arbetar aktivt för att övre Norrland ska bli ledande i Sverige inom tillämpad AI, och den nya civilingenjörsutbildningen är en del i detta arbete. Universitetet leder också ett stort EU-finansierat projekt inom tillämpad AI, Applied AI DIH North. Projektet syftar till att skapa ett starkt innovationssystem som ökar utvecklingstakten hos de små och medelstora företagen i regionen.

På universitetet finns även centrumbildningar som fungerar som direktlänkar mellan forskningen och näringslivet. En av dessa är CDT som under närmare 20 år har samarbetat med it-intensiva bolag och hjälpt dessa att implementera framåtlutade tekniklösningar i sina verksamheter. Här finns även ProcessIT som riktar sig mot process- och verkstadsindustrin. Tillsammans med forskarna har ProcessIT och CDT startat upp ett stort antal projekt med det regionala näringslivet från flera branscher.

– Tack vare våra centrumbildningar, CDT och ProcessIT, har vi lång erfarenhet av samverkan och redan etablerade nätverk och kontakter, som kan förklara varför vi i norr är så stora inom AI. I Norrbotten har vi långt mellan orterna, men det är nära mellan människorna, konstaterar Pär-Erik Martinsson.

Studenterna som har påbörjat den nya civilingenjörsutbildningen har kommit till ett Luleå som fullkomligt bubblar av framtidstro. Näringslivet har som mål att 1000 miljarder ska investeras i Norrland kommande decennier, pengar som ska möjliggöra den gröna omställningen i Sverige.

– Vi ska bli en testregion för det nya samhället, och för att det här ska fungera krävs AI-lösningar. Timingen för vårt projekt inom tillämpad AI och den nya utbildningen är därför optimal, säger Michael Nilsson.

Om Luleå tekniska universitet:

Luleå tekniska universitet har mångårig erfarenhet av tillämpad artificiell intelligens. Universitetets AI-relaterade grundforskning kopplar direkt till verkliga applikationer på företag och industrier. Målet med allt arbete kring AI är att verka som en brygga mellan forskningen och industrin. Läs mer om universitetet här! 

Mer från Luleå Tekniska Universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?