1515
Annons

Tobias Wikström: Sabotera inte klimatet för entreprenörskap

LEDARE. På måndagen fick näringsminister Mikael Damberg en 687 sidor tjock utredning om hur Sverige ska få ett bättre klimat för entreprenörer. Men han kan inte ta alltför lång tid på sig att läsa den, för det är bråttom att förbättra situationen för företagare om Sverige ska upprätthålla och förbättra sin konkurrenskraft.

KONKURRENSKRAFT PÅ SPEL. Om regeringen vill att svenska företag ska växa måste skatterna förändras. Och synen på företagande måste förbättras. På bilden finansminister Magdalena Andersson och Mikael Damberg på Investors 100-årsjubileum i helgen.
KONKURRENSKRAFT PÅ SPEL. Om regeringen vill att svenska företag ska växa måste skatterna förändras. Och synen på företagande måste förbättras. På bilden finansminister Magdalena Andersson och Mikael Damberg på Investors 100-årsjubileum i helgen.Bild:Henrik Montgomery

Utredningen har letts av Pontus Braunerhjelm, ekonomiprofessor på KTH. Han har gjort ett imponerande arbete. Och tyvärr är det inte en okontroversiell uppgift han har gett sig in på. Om inte annat är utredningens förhistoria ett bevis på detta.

Alliansregeringen hade åtta år på sig att förbättra regelverket för företagande. Först efter sju och ett halvt år tillsattes en utredning om saken. Pontus Braunerhjelm utsågs att leda arbetet. Men statsminister Stefan Löfven skyndade sig att lägga ned utredningen efter maktskiftet. I stället tillsatte han en ny utredning och till utredare utsågs – Pontus Braunerhjelm.

Skillnaden var att i den nedlagda utredningen hade han tillåtelse att komma med förslag på ändrade skatter. I Stefan Löfvens nya utredning får han inte tala om vilka skatter som behöver ändras.

Därmed var politiken tillbaka i sitt normalläge. Svenska regeringar brukar inte gilla att få skatteförslag från ”fel håll”. Skatteförändringar ska bara bestämmas av de styrande politikerna helst utan inblandning från vare sig professorer, finanspolitiska råd eller andra myndigheter. Och skattesänkningar för högavlönade och företagare är känsliga ur fördelningsperspektiv. Varken höger- eller vänsterpolitiker tycks vilja ta tag i frågan.

Någon måste bryta den förbannelsen. Sverige behöver en rad skatteförändringar, särskilt när det gäller bostäder, företagande och marginaleffekter.

I skattepolitiken går nu utvecklingen åt fel håll. Marginalskatterna har höjts till över 60 procent. Rut och rot har begränsats. Den sparkade framtidsministern Kristina Perssons nästan helt okända utredning om ”framtidens arbetsliv”, där kloka skatteförändringar föreslogs, har inte plockats upp av någon annan minister. Utredningen om personaloptioner kom med ett synnerligen otillräckligt förslag. Och inom kort kommer ett utredningsförslag som väntas innebära en försämring av de så kallade 3:12-reglerna, som påverkar de flesta entreprenörer.

Pontus Braunerhjelm vågar, trots förbudet i direktivet, göra ett konstaterande om skatterna i måndagens betänkande:

”Sämre förutsättningar än i våra konkurrentländer när det gäller totalt skattetryck, inkomstskatter, skattesatser på kapitalinkomster, utdelningar, optionsvinster och forskning och innovation riskerar på sikt att urholka konkurrens- och attraktionskraften i Sverige.”

Det går inte att komma på någon regelfråga som är viktigare för företagandets villkor än just skatterna. Däremot finns förstås andra centrala faktorer för svensk konkurrenskraft som är mindre kontroversiella att diskutera, som utbildningens kvalitet.

I utredningen finns flera förslag som ska minska risken för företagande. Flera intressanta förändringar av reglerna som handlar om att få ”en andra chans” finns med i betänkandet. Ändrade regler för företagsrekonstruktion, minskad makt för kreditupplysningsföretagen och klok kritik mot företrädaransvaret – som gör att styrelseledamöter och företagsledare kan bli personligt betalningsansvariga vid en konkurs.

Mikael Dambergs kommentarer till utredningen var välvilliga. Och även om det vore bra om förslagen genomfördes skulle näringsministerns viktigaste insats vara om han kunde ge debatten ett annat fokus.

Han borde säga att om Sverige ska ha framgångsrika företag måste det löna sig att ta risk. Att om Sverige ska vinna i konkurrenskraft måste skatterna sänkas. Att om företagen ska kunna växa måste medarbetarna kunna äga en del av företaget utan att straffbeskattas.


Innehåll från SISAnnons

Så kan standarder förbereda organisationer för utmaningar – och höja samhällsberedskapen

Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.
Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.

Trovärdighet, säkerhet, resilience, kontinuitet och efterlevnad är viktigt i en organisation för att minska påverkan av avbrott, misstag, incidenter eller andra oförutsedda händelser.

Standarder erbjuder systematiska tillvägagångssätt för att höja organisationers beredskap och försörjningsförmåga – och här kan SIS, Svenska Institutet för Standarder, hjälpa till.

– Det är inte lätt att förutse de olika scenarion som vi kan tänkas ställas inför. Därför behöver vi se till att det finns en allt högre grad av robusthet i samhället i stort, säger Susanna Björk, projektledare Samhällssäkerhet på SIS.

När Sverige under de senaste åren upplevt en pandemi, stora skogsbränder, stormar och stora mängder nederbörd som resulterat i översvämningar, och nu senast när ett pågående krig kraftigt påverkat det säkerhetspolitiska läget, har det visat sig att fördelarna med standarder är många. 

För att öka förmågan att stå emot, ställa om och minska påverkan av avbrott krävs ett systematiskt arbete, där en framgångsfaktor visat sig vara att ha principer, processer, metoder och tillvägagångssätt på plats redan innan det oväntade inträffar.  

Standarder säkerställer kontinuitet vid kris

Organisationer som arbetar proaktivt med exempelvis kontinuitet står även bättre rustade vid händelse av kris och i värsta fall krig. Standarderna för kontinuitetshantering underlättar förmågan att till exempel produktion och annan viktig verksamhet hålls igång vid ett krisläge.

– Finns det exempelvis rutiner och processer på plats för hur man ska hantera ett strömavbrott, produktionsstopp eller störningar i leverantörskedjor, blir påverkan betydligt mindre än om de inte fanns. Har man därtill varit med och utformat de rutiner och processer som finns beskrivna i standarder skapas konkurrensfördelar för dessa organisationer, säger Susanna Björk. 

Grundläggande inom standarder är att enas om definitioner. Nästan alla organisationer har ett utbyte, både nationellt och internationellt. Då är det en fördel att man tillämpar samma metod.

– Kan man säga att ”Vi jobbar enligt …” har man redan där kommit väldigt långt. Det betyder att man talar samma språk och har samma definitioner. Det underlättar all kommunikation, säger Susanna Björk.

Organisationer kan påverka innehållet i standarder

På SIS sker framtagningen av standarder globalt genom ISO, på EU-nivå genom CEN och i Sverige genom SIS. Mellan de tre nivåerna flödar arbetet. I Sverige kan organisationer anmäla sig för att vara med och utforma en standard genom SIS.

– Inom området för Samhällssäkerhet arbetar vi med att förebygga incidenter och att hantera kriser. Att då vara med och ta fram en standard ger givna konkurrensfördelar genom att man får ett visst informationsförsprång för att kunna ställa om sin verksamhet snabbare när något sker. Dessutom finns möjligheten att föra in specifika aspekter och behov i standarden som är viktiga för just den egna organisationen, säger Susanna Björk och avslutar:

– Genom att implementera de standarder som finns kan en organisation säkerställa att ett systematiskt tillvägagångssätt finns på plats när något oväntat sker. Då slipper man överraskningar eller att behöva improvisera. Det kommer organisationen att vinna på.

Läs mer om standardarbete inom samhällssäkerhet där kontinuitetshantering men också annat ingår på: www.sis.se/tk494 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SIS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?