1515

Tobias Wikström: Inga nya lägenheter utan marknadshyra

LEDARE. Hyresregleringen bör tas bort. Den tanken stärks efter läsning av Finanspolitiska rådets rapport på måndagen.

NY STADSDEL. I Norra Djurgårdsstaden är hyrorna betydligt högre än på andra håll i Stockholm. Men marknadshyror bör införas över hela marknaden.
NY STADSDEL. I Norra Djurgårdsstaden är hyrorna betydligt högre än på andra håll i Stockholm. Men marknadshyror bör införas över hela marknaden.Bild:Claudio Bresciani

Om ingenting görs kommer det inte att bli lättare att komma in på bostadsmarknaden i exempelvis Stockholm. De kortsiktiga övergångsproblemen går att lösa.

Regeringens ensidiga svar, att bostadsbristen ska lösas genom ökat byggande, pådrivet av subventioner, bygger på ett orealistiskt antagande. Det är jämförbart med ståndpunkten att integration och jobb till nyanlända ska åstadkommas enbart med utbildningssatsningar och att inga strukturreformer behövs.

Sanningen är att den insider–outsider-problematik som råder på bostadsmarknaden inte kan lösas utan marknadshyror. För om det fortsätter som i dag kommer hyreslägenheter i attraktiva lägen att i praktiken subventioneras av övriga bostadsmarknaden, och det är långtifrån säkert att dessa lägenheter innehas av familjer med sämre ekonomi.

Det är för att hyrorna inte avspeglar marknadsläget som innehavaren ogärna släpper ifrån sig sitt kontrakt. Andrahandshyrorna ligger på betydligt högre nivåer och den långtgående rätten till lägenhetsbyten smörjs med svarta pengar.

Sedan cirka tio år finns möjlighet till presumtionshyror. Det innebär att en hyra som sätts på ett nybygge inte kan utmanas i domstol förrän efter 15 år. I sitt kapitel om hyresmarknaden skriver Finanspolitiska rådet felaktigt att dessa hyror ska garantera marknadsmässighet i nyproduktionen. Rätt är att de ska ge kostnadstäckning åt byggherren, vilket ju inte är samma sak som marknad.

Dessa hyror, som kräver ett godkännande av Hyresgästföreningen, är nu under utredning. I sommar kommer ett förslag om hur systemet med presumtionshyror ska utvecklas.

Men det är otillräckligt. Om det bara är nybyggda bostäder som ska få hyror som närmar sig marknadspris kommer gamla hyresrätter att vara ännu mer skyddade, relativt sett, och rörligheten kommer att vara liten även i fortsättningen.

Finanspolitiska rådet har studerat hur marknadshyror skulle slå fördelningsmässigt. En trea i Stockholm kommer att stiga med nästan 3.000 kronor, eller 33 procent. Med tanke på att ensamhushåll i den nedersta inkomsttiondelen har en hyra som motsvarar 90 procent av den disponibla inkomsten (exklusive bostadsbidrag) är detta givetvis problematiskt. Men redan i nästa tiondel av inkomstskalan går detta ned till 55 procent. För tvåpersonshushåll är det naturligtvis lägre.

Utökade bostadsbidrag bör kunna täcka upp för detta, så att de allra mest utsatta får skydd men ändå inte hindrar en reform för att göra bostadsmarknaden mer tillgänglig.

Finanspolitiska rådets beräkningar tar inte hänsyn till beteendeförändringar. Om marknadshyror införs kommer människor att flytta. En del kommer att tycka att det är värt att i stället köpa en bostadsrätt. Andra kommer att byta till mindre lägenheter. Personer som inte bor i sina lägenheter kommer att släppa sina kontrakt.

Och framför allt kommer det att bli mer lönsamt att bygga nya hyreshus om byggherren varken behöver kalkylera med domstolsprocesser eller förhandlingar med Hyresgästföreningen.

Dessutom kommer möjligen priserna på bostadsrättsmarknaden att justeras nedåt när hela bostadsmarknaden (inklusive hyreslägenheter) är utsatt för marknadens påverkan.

Marknadshyrorna behöver alltså inte bli så höga som Finanspolitiska rådet förutspår.

För övrigt är det få som förespråkar en big bang, att marknadshyror ska införas över en natt. Flera förslag har cirkulerat på hur en övergång skulle kunna ske för att minimera oönskade sociala effekter och makroekonomiskt problematisk påverkan på hushållens konsumtionsutrymme.

Hur som helst brådskar det att göra det lättare för människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Ingen kan veta hur många som avstår från att flytta till storstäderna på grund av bostadsbristen.

Hyresrätten behövs för den som behöver flexibilitet, alltså bo i sin bostad under en kortare tid. Den behövs för dem som står utanför av ekonomiska skäl, exempelvis om man är i början av sin yrkesbana. Att hyrorna i många lägenheter i storstäderna är låga i dag är ingenting som skänker glädje åt den som står utanför.

Om ingenting görs kommer muren att vara hög även i fortsättningen.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Så blir nya bostadsområdet i Stockholm

Just nu växer ett helt nytt bostadsområde upp sex minuters cykelväg från Stockholm. Fokus ligger på gemenskap och trygghet – bland annat genom nya digitala verktyg, gemensamma ytor och kvadratsmarta lägenheter.  

Läs allt om hur den nya stadsdelen Årstahusen växer fram 

Totalt ska det bli över tusen lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter. Området Årstahusen, som ligger mellan Liljeholmstorget och Årsta centrum, var tidigare ett industriområde men omvandlas nu till bostadskvarter med fokus på att förenkla vardagen för de som flyttar in. 

– En stor del av enkelheten ligger i platsen. Det finns otroligt bra kommunikationer med tvärbana och bussar och en cykelväg som går hela vägen till Södermalm, dit det tar sex minuter att cykla. Så småningom kommer också en tunnelbanestation, säger Josefine Wikström, bostadsutvecklingschef på Ikano Bostad. 

”Hemma” växer

Men det ska också vara enkelt att bo i Årstahusen eftersom all service kommer att finnas på plats. Det finns redan en F-9-skola i området och det byggs flera lokaler för förskolor. I bottenplanen på husen finns möjligheter för café och gemensamma ytor. 

– Vi ser i studier att det vi kallar ”hemma” inte längre definieras så snävt som det egna huset eller den egna lägenheten. ”Hemma” kan lika gärna vara de närmaste kvarteren. Vi bär ändå stora delar av våra liv i våra devices och caféet runt hörnet kan lika gärna bli mitt hemmakontor som ett extra vardagsrum. Odlingslådor på gården blir precis som en egen trädgård och i gemensamhetslokalerna kan man ha sin studentskiva. Det gör att vi behöver utveckla närområdet på lite andra vis än vad vi gjorde för tio år sedan , säger Josefine.   

Appen underlättar kontakt

Andra ledord för utvecklingen av Årstahusen är gemenskap och trygghet. De blandade boendeformerna skapar möjligheter för människor i olika faser i livet att hitta en bostad och med gröna gårdar och gemensamma utrymmen är förutsättningarna för att lära känna sina grannar bättre. Man har också digitala verktyg som ska underlätta kontakterna mellan boende.

– Det blir lättare att ta kontakt med grannarna när det görs digitalt. Man kanske behöver låna en borr eller undrar om någon kan passa ens katt när man reser bort. Att ta kontakt via appen innebär en lägre tröskel, det har vi märkt i de områden där den redan används. Dessutom är den bra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom den uppmuntrar till dela saker och tjänster snarare än konsumtion, säger Josefine. 

Hittills har 278 lägenheter färdigställts i Årstahusen och innan årets slut påbörjas inflyttning av ytterligare 170 bostäder. Under hösten startar försäljningen av nästa projekt, som är ett 26 våningar högt hus. Detta är det tredje kvarteret av fem i området. I samma kvarter byggs hyresrätter med inflyttning 2023. 

Ikano Bostad är en långsiktig och engagerad bostadsutvecklare och fastighetägare – läs mer här 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?