ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 18 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Tobias Wikström: Inga nya lägenheter utan marknadshyra

  • NY STADSDEL. I Norra Djurgårdsstaden är hyrorna betydligt högre än på andra håll i Stockholm. Men marknadshyror bör införas över hela marknaden. Foto: Claudio Bresciani

LEDARE. Hyresregleringen bör tas bort. Den tanken stärks efter läsning av Finanspolitiska rådets rapport på måndagen.

Om ingenting görs kommer det inte att bli lättare att komma in på bostadsmarknaden i exempelvis Stockholm. De kortsiktiga övergångsproblemen går att lösa.

Regeringens ensidiga svar, att bostadsbristen ska lösas genom ökat byggande, pådrivet av subventioner, bygger på ett orealistiskt antagande. Det är jämförbart med ståndpunkten att integration och jobb till nyanlända ska åstadkommas enbart med utbildningssatsningar och att inga strukturreformer behövs.

Sanningen är att den insider–outsider-problematik som råder på bostadsmarknaden inte kan lösas utan marknadshyror. För om det fortsätter som i dag kommer hyreslägenheter i attraktiva lägen att i praktiken subventioneras av övriga bostadsmarknaden, och det är långtifrån säkert att dessa lägenheter innehas av familjer med sämre ekonomi.

Det är för att hyrorna inte avspeglar marknadsläget som innehavaren ogärna släpper ifrån sig sitt kontrakt. Andrahandshyrorna ligger på betydligt högre nivåer och den långtgående rätten till lägenhetsbyten smörjs med svarta pengar.

Sedan cirka tio år finns möjlighet till presumtionshyror. Det innebär att en hyra som sätts på ett nybygge inte kan utmanas i domstol förrän efter 15 år. I sitt kapitel om hyresmarknaden skriver Finanspolitiska rådet felaktigt att dessa hyror ska garantera marknadsmässighet i nyproduktionen. Rätt är att de ska ge kostnadstäckning åt byggherren, vilket ju inte är samma sak som marknad.

Dessa hyror, som kräver ett godkännande av Hyresgästföreningen, är nu under utredning. I sommar kommer ett förslag om hur systemet med presumtionshyror ska utvecklas.

Men det är otillräckligt. Om det bara är nybyggda bostäder som ska få hyror som närmar sig marknadspris kommer gamla hyresrätter att vara ännu mer skyddade, relativt sett, och rörligheten kommer att vara liten även i fortsättningen.

Finanspolitiska rådet har studerat hur marknadshyror skulle slå fördelningsmässigt. En trea i Stockholm kommer att stiga med nästan 3.000 kronor, eller 33 procent. Med tanke på att ensamhushåll i den nedersta inkomsttiondelen har en hyra som motsvarar 90 procent av den disponibla inkomsten (exklusive bostadsbidrag) är detta givetvis problematiskt. Men redan i nästa tiondel av inkomstskalan går detta ned till 55 procent. För tvåpersonshushåll är det naturligtvis lägre.

Utökade bostadsbidrag bör kunna täcka upp för detta, så att de allra mest utsatta får skydd men ändå inte hindrar en reform för att göra bostadsmarknaden mer tillgänglig.

Finanspolitiska rådets beräkningar tar inte hänsyn till beteendeförändringar. Om marknadshyror införs kommer människor att flytta. En del kommer att tycka att det är värt att i stället köpa en bostadsrätt. Andra kommer att byta till mindre lägenheter. Personer som inte bor i sina lägenheter kommer att släppa sina kontrakt.

Och framför allt kommer det att bli mer lönsamt att bygga nya hyreshus om byggherren varken behöver kalkylera med domstolsprocesser eller förhandlingar med Hyresgästföreningen.

Dessutom kommer möjligen priserna på bostadsrättsmarknaden att justeras nedåt när hela bostadsmarknaden (inklusive hyreslägenheter) är utsatt för marknadens påverkan.

Marknadshyrorna behöver alltså inte bli så höga som Finanspolitiska rådet förutspår.

För övrigt är det få som förespråkar en big bang, att marknadshyror ska införas över en natt. Flera förslag har cirkulerat på hur en övergång skulle kunna ske för att minimera oönskade sociala effekter och makroekonomiskt problematisk påverkan på hushållens konsumtionsutrymme.

Hur som helst brådskar det att göra det lättare för människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Ingen kan veta hur många som avstår från att flytta till storstäderna på grund av bostadsbristen.

Hyresrätten behövs för den som behöver flexibilitet, alltså bo i sin bostad under en kortare tid. Den behövs för dem som står utanför av ekonomiska skäl, exempelvis om man är i början av sin yrkesbana. Att hyrorna i många lägenheter i storstäderna är låga i dag är ingenting som skänker glädje åt den som står utanför.

Om ingenting görs kommer muren att vara hög även i fortsättningen.

Detta är en text från Dagens Industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Tyck till