1515
Annons

Tobias Wikström: Den svarta fredagen

LEDARE. En isande vind drog in över Stockholm och Sverige vid tretiden på fredagseftermiddagen. Ett misstänkt terrordåd på Drottninggatan, Stockholms i särklass största gågata.

SVEAVÄGEN, STOCKHOLM. De centrala delarna av innerstan tömdes på kort tid. Butiker stängdes, kollektivtrafiken ställdes in och människor uppmanades att inte ge sig ut på gatorna i city vare sig till fots eller i bil.
SVEAVÄGEN, STOCKHOLM. De centrala delarna av innerstan tömdes på kort tid. Butiker stängdes, kollektivtrafiken ställdes in och människor uppmanades att inte ge sig ut på gatorna i city vare sig till fots eller i bil.Bild:Jesper Frisk

Det är en nationell katastrof. Inte för att antalet omkomna och skadade är större än i andra tragedier som har drabbat Sverige. Inte heller för att dessa siffror mycket väl hade kunnat vara ännu större.

Det är en katastrof eftersom terrorism skjuter rakt in i demokratins hjärta. Det öppna samhället är för ett ögonblick försvarslöst. Vi blir plötsligt osäkra på vem man kan lita på. Rykten sprider sig genast. Kaoset slår ut normala mekanismer.

Men mitt i sorgen och skräcken bör vi se att det är en tillfällig effekt. På lång sikt klarar ett demokratiskt samhälle att stå emot terrorn. I det civila samhället finns oanade resurser att ta hand om varandra och föra människor samman när oron kommer. Myndigheterna klarar också sina uppgifter i längden.

Men viktigast av allt är insikten att samhället kan bekämpa terrorn. Under de senaste två decennierna har en lång rad terrordåd avvärjts. Dessa räddningsaktioner hade inte kunnat genomföras utan hjälp av avancerad teknik.

Det är denna teknik som myndigheterna måste få tillgång till. Den som ryggmärgsmässigt säger nej till att de rättsvårdande myndigheterna ska få använda teknik som kan stoppa terrorplaner måste rannsaka sig själv.

Vårt demokratiska samhälle är inte skyddslöst.

Samtidigt borde vi inte vara förvånade. Säpo har angett en förhöjd hotbild vad gäller terrorism från högerextremistiskt håll och från islamistiska grupperingar.

Sverige har också en lång historia av terroristdåd. 1970-talet präglades av terrorismen och fruktansvärda gärningar begicks. För sex år sedan skulle Stockholm ha drabbats av ett terroristdåd, men något gick fel när självmordsbombaren Taimour Abdulwahab råkade utlösa sin laddning på en öde sidogata. En sidogata till just Drottninggatan.

Vi har också två politikermord – en statsminister och en utrikesminister – i vårt smärtsamma medvetande.

Det senaste året har dessutom flera terrordåd utförts med lastbil. I Nice och Berlin. Och nu också ett misstänkt terrordåd i Stockholm. IS har uppmanat sina sympatisörer att använda sig just av detta redskap för att sprida terror. Med tanke på den exponering som Sverige har mot IS-krigare är Sverige givetvis extra utsatt.

Vi ingår dessutom med kvalificerade förband i den USA-ledda koalitionen mot IS. Det gör oss till måltavla för terrororganisationens hämnd.

När terrorsekten IS delvis skiftar strategi mot att sympatisörer ska kriga i sina hemländer får det konsekvenser för underrättelsesamhället. Osäkerheten finns här, på hemmaplan.

Men vi bekämpar terrorn varje dag. Regeringen beslutade också nyligen att fördubbla den svenska insatsen i norra Irak, vilket är ett styrkebesked. IS trycks tillbaka och kommer att raderas ut. Terrordåd här hemma ska inte rubba beslutsamheten att slå ut terrorsekten, tvärtom.

När den här texten skrivs finns ännu många osäkra uppgifter om dådet. Påfallande var också att uppenbart felaktiga uppgifter spreds på sociala medier strax efter händelsen. Det påminner oss om att medielandskapet är sårbart, något som vi om inte annat har blivit varse i samband med det amerikanska presidentvalet. Desinformation kräver inte avancerad teknik, utan bara förslagenhet och bristande vaksamhet i civilsamhället.

Här är det viktigt att komma ihåg att en fri press är en förutsättning för god information till allmänheten, inte en faktor som försvårar. Även i akuta situationer måste medierna se till att myndigheterna ger korrekt information. Man kan inte utgå från att detta sker automatiskt.

Så länge det finns oklarheter om gärningsmannen finns inte heller några säkra uppgifter om vilka grupper som eventuellt ligger bakom dådet. Men attacker mot det öppna samhället kan komma från många håll. Därför måste också vår beredskap vara brett inriktad. När städer byggs om och byggs ut måste säkerhetstänkandet få en bredare mening. Var ska bilar få köra? Vilka hinder finns?

Bara dagen innan, på torsdagskvällen, hade SVT:s lokala Stockholmsnyheter rapporterat om Stockholms stads projekt med att räkna fotgängare. Räknekamerorna visade att Drottninggatan var allra mest befolkad – 70.000 människor går där varje dygn. Kanske kommer analysen i efterhand bli att gågatemiljöer måste bli säkrare, liksom andra platser där många människor samlas.

Det misstänkta terrordådet kommer att prägla den svenska samhällsdebatten framöver. På lördagen är det meningen att Socialdemokraternas kongress ska inledas i Göteborg. Oavsett om det blir så, och oavsett om Stefan Löfven kommer att kunna närvara, bör beslutsfattare begrunda vad medborgarna förväntar sig av dem.

Det finns inte plats för misskötta preventionsprojekt. Det finns inte plats för naivitet när det gäller radikaliseringsströmningar. Det finns inte plats för revirstrider mellan de organ som har till uppgift att tillhandahålla säkerhet för medborgarna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera