ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Tobias Wikström: Damberg och Calmfors har fel om låglönejobb

  • INGA LÖSNINGAR. Lars Calmfors vill att låglönejobben ska skötas av myndigheterna. Mikael Damberg vill ge facket rätt att stoppa arbetskraftsinvandring.

LEDARE. Lagen om arbetskraftsinvandring för icke-européer är för generös. Det skrev LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson i DN på tisdagen tillsammans med näringsminister Mikael Damberg.

Partistyrelsen lägger nu ett förslag om begränsning till S-kongressen i april. Industriföretag behöver kunna rekrytera från hela världen, säger de. Men det är inte rimligt att 5.000 av de 12.000 arbetstillstånd som beviljades i fjol gick till yrken som inte kräver längre utbildning, anser Karl-Petter Thorwaldsson och Mikael Damberg.

De sätter arbetskraftsinvandringen i relation till behovet att nyanlända får arbete. Logiken är att enklare jobb i första hand bör gå till dem som redan finns i Sverige, och enkla jobb är ju också det som efterfrågas i debatten om integrationen.

Några tusen personer som inte bor i EU/EES får alltså tillstånd varje år att arbeta i Sverige. Det är ungefär lika många som får uppehållstillstånd och hamnar i etableringsuppdraget varje månad just nu. På vilket sätt nuvarande arbetskraftsinvandring på något numerärt rimligt sätt skulle försvåra arbetskraftsinträdet för nyanlända är svårt att se.

Nej, S-förslaget handlar inte om omsorg om nyanlända. Det handlar om det fackliga egenintresset. Arbetskraftsinvandring utmanar den typ av bristsituation där facket alltid har kunnat utöva sin största makt. Oftast har det tagit sig uttryck när det gäller lönekrav. Men just när det gäller arbetskraftsinvandring så hade facket förut avgörande inflytande över om någon person utanför EU/EES skulle få komma hit och arbeta.

Detta ändrades 2008. Då föreslog regeringen en liberalisering. Miljöpartiet röstade för förslaget, utan att dess röster egentligen hade behövts – alliansen hade egen majoritet. Där avskaffades den procedur som innebar att myndigheterna kontrollerade om facket ansåg att det förelåg någon personalbrist inom det aktuella området. Och gissa vad svaret brukade bli.

De nu gällande reglerna ger facket en viss makt, eftersom det är därifrån uppgifterna om lägstalöner hämtas – alltså den minsta nivå som den utländska anställda måste få. Men i princip är det fritt fram sedan 2008. Det är krångligt för arbetsgivaren och det finns också exempel på missbruk av reglerna. Men i huvudsak har det varit bra för Sverige.

Och nu vill S skärpa reglerna igen. Karl-Petter Thorwaldsson och Mikael Damberg nämner särskilt de 3.200 utomeuropéer som i fjol fick tillstånd att komma till Sverige för att sätta plantor och plocka bär. ”Det är rimligt att sådana jobb i första hand tillsätts med arbetskraft som bor i Sverige”, skriver de.

Som om det inte skulle finnas en anledning till att det är billigare för bärföretagen att flyga hit människor från Thailand än att anställa bärplockare på hemmaplan. Dessutom är en stor del av bärplockarna EU-medborgare. Mikael Damberg anser alltså att de som bor i Sverige ska ha företräde till de jobben framför exempelvis människor från Baltikum eller Sydeuropa. Och han sitter i samma regering som Ann Linde, som i gårdagens samtal med Storbritanniens Brexitminister försvarade EU:s inre marknad.

Resonemanget om EU-medborgare fördes också av professor Lars Calmfors i går när han presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådets årsrapport. Han sa att om låglönejobb införs är risken att människor från andra EU-länder kommer hit i stället för att jobben går till nyanlända.

Lars Calmfors svar var att låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram, och då behöver det inte vara tillgängligt för EU-migranter.

Och där blev alltså Arbetsförmedlingen inblandad. Det innebär väntetider, byråkrati och andra problem som bruka förknippas med arbetsmarknadsprogram.

Det finns säkert många förklaringar till varför svenska ungdomar inte vill plocka bär. Och om någon undrar varför nyanlända inte är aktuella för bärplockning är svaret enkelt. Många av dem är i etableringsuppdraget eller i den efterföljande jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att den som tar ett kortvarigt jobb, exempelvis i skogen, får avdrag på sitt bidrag för varje dag. Knappast ett starkt incitament att ta ett tillfälligt låglönejobb.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer