Annons

Tobias Wikström: Damberg och Calmfors har fel om låglönejobb

LEDARE. Lagen om arbetskraftsinvandring för icke-européer är för generös. Det skrev LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson i DN på tisdagen tillsammans med näringsminister Mikael Damberg.

INGA LÖSNINGAR. Lars Calmfors vill att låglönejobben ska skötas av myndigheterna. Mikael Damberg vill ge facket rätt att stoppa arbetskraftsinvandring.
INGA LÖSNINGAR. Lars Calmfors vill att låglönejobben ska skötas av myndigheterna. Mikael Damberg vill ge facket rätt att stoppa arbetskraftsinvandring.

Partistyrelsen lägger nu ett förslag om begränsning till S-kongressen i april. Industriföretag behöver kunna rekrytera från hela världen, säger de. Men det är inte rimligt att 5.000 av de 12.000 arbetstillstånd som beviljades i fjol gick till yrken som inte kräver längre utbildning, anser Karl-Petter Thorwaldsson och Mikael Damberg.

De sätter arbetskraftsinvandringen i relation till behovet att nyanlända får arbete. Logiken är att enklare jobb i första hand bör gå till dem som redan finns i Sverige, och enkla jobb är ju också det som efterfrågas i debatten om integrationen.

Några tusen personer som inte bor i EU/EES får alltså tillstånd varje år att arbeta i Sverige. Det är ungefär lika många som får uppehållstillstånd och hamnar i etableringsuppdraget varje månad just nu. På vilket sätt nuvarande arbetskraftsinvandring på något numerärt rimligt sätt skulle försvåra arbetskraftsinträdet för nyanlända är svårt att se.

Nej, S-förslaget handlar inte om omsorg om nyanlända. Det handlar om det fackliga egenintresset. Arbetskraftsinvandring utmanar den typ av bristsituation där facket alltid har kunnat utöva sin största makt. Oftast har det tagit sig uttryck när det gäller lönekrav. Men just när det gäller arbetskraftsinvandring så hade facket förut avgörande inflytande över om någon person utanför EU/EES skulle få komma hit och arbeta.

Detta ändrades 2008. Då föreslog regeringen en liberalisering. Miljöpartiet röstade för förslaget, utan att dess röster egentligen hade behövts – alliansen hade egen majoritet. Där avskaffades den procedur som innebar att myndigheterna kontrollerade om facket ansåg att det förelåg någon personalbrist inom det aktuella området. Och gissa vad svaret brukade bli.

De nu gällande reglerna ger facket en viss makt, eftersom det är därifrån uppgifterna om lägstalöner hämtas – alltså den minsta nivå som den utländska anställda måste få. Men i princip är det fritt fram sedan 2008. Det är krångligt för arbetsgivaren och det finns också exempel på missbruk av reglerna. Men i huvudsak har det varit bra för Sverige.

Och nu vill S skärpa reglerna igen. Karl-Petter Thorwaldsson och Mikael Damberg nämner särskilt de 3.200 utomeuropéer som i fjol fick tillstånd att komma till Sverige för att sätta plantor och plocka bär. ”Det är rimligt att sådana jobb i första hand tillsätts med arbetskraft som bor i Sverige”, skriver de.

Som om det inte skulle finnas en anledning till att det är billigare för bärföretagen att flyga hit människor från Thailand än att anställa bärplockare på hemmaplan. Dessutom är en stor del av bärplockarna EU-medborgare. Mikael Damberg anser alltså att de som bor i Sverige ska ha företräde till de jobben framför exempelvis människor från Baltikum eller Sydeuropa. Och han sitter i samma regering som Ann Linde, som i gårdagens samtal med Storbritanniens Brexitminister försvarade EU:s inre marknad.

Resonemanget om EU-medborgare fördes också av professor Lars Calmfors i går när han presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådets årsrapport. Han sa att om låglönejobb införs är risken att människor från andra EU-länder kommer hit i stället för att jobben går till nyanlända.

Lars Calmfors svar var att låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram, och då behöver det inte vara tillgängligt för EU-migranter.

Och där blev alltså Arbetsförmedlingen inblandad. Det innebär väntetider, byråkrati och andra problem som bruka förknippas med arbetsmarknadsprogram.

Det finns säkert många förklaringar till varför svenska ungdomar inte vill plocka bär. Och om någon undrar varför nyanlända inte är aktuella för bärplockning är svaret enkelt. Många av dem är i etableringsuppdraget eller i den efterföljande jobb- och utvecklingsgarantin. Det innebär att den som tar ett kortvarigt jobb, exempelvis i skogen, får avdrag på sitt bidrag för varje dag. Knappast ett starkt incitament att ta ett tillfälligt låglönejobb.

Innehåll från Helsingborgs kommunAnnons

Unikt logistiksamarbete i Sveriges bästa logistikläge

Helsingborg är en av Europas mest innovativa städer, utmärkande i miljö- och hållbarhetsfrågor och har ett av Sveriges bästa logistiklägen. Nu lanseras Helsingborgsdeklarationen – en plattform där över 45 aktörer från logistikkedjan samlas.

– Helsingborgsdeklarationen är ett unikt samarbete över gränserna inom hela logistikkedjan och behövs för att kunna driva på omställningen, ligga i framkant för innovationer och nya lösningar. Att vi även använder hela staden som testbädd ökar sannolikheten att gå ännu fortare framåt, säger Alexandra Werder Hallonkvist, ansvarig investeringsfrämjande, Näringsliv & Destinationsutveckling, Helsingborg Stad.

Helsingborgsregionen har i år utsetts till Sveriges bästa logistikläge. Strategiskt läge med direkt tillgång till Sveriges näst största containerhamn, tre europavägar och utbyggt järnvägsnät. Världsledande forskning och utbildning i nära samverkan med näringslivet och Helsingborgs Hamn som utgör en väsentlig del av logistikkedjan för företag. Det möjliggör effektiv hantering av gods, inte minst som den största nationella importhubben för frukt och grönt.

– Vårt redan attraktiva internationella distributionsläge som brygga mellan norra Skandinavien och kontinenten stärks ytterligare med den kommande Fehmarnbelt-tunneln. Intressant att se vilka möjligheter det innebär för regionen, säger Alexandra

Under våren 2022 utsågs Helsingborg till en av EU:s 112 ”klimatsmarta städer” vilket innebär att man genom tydliga prioriteringar och innovativa breda samarbeten med näringsliv, akademi och allmänhetska snabba på arbetet med att bli klimatneutrala redan 2030 och öppna upp staden som innovationshubb.

Staden har en hög ambitionsnivå för klimat- och miljöarbetet. Under H22 City Expo i somras lanserades Helsingborgsdeklarationen – en nätverksplattform för aktörer från hela logistikkedjan med ett gemensamt mål att nå klimatneutralitet 2030. 

– Som stark logistiknod vill vi ta ledningen i den gröna omställningen. För att lyckas tror vi på att samla aktörerna kring ett gemensamt mål och ett annat mindset. Vi behöver tänka annorlunda, pröva nya saker och nya sätt att göra gamla saker. Styrkan är att vi agerar tillsammans, i stort och smått och på alla nivåer i hela kedjan, fortsätter Alexandra.

Mot klimatneutralitet 2030 med staden som testbädd

Helsingborgs Hamn är Sveriges näst största containerhamn och störst inom segmentet kylcontainers vilket bidrar till regionens starka position inom livsmedelshantering. Samtidigt som man planerar för ökade volymer och en helt ny containerterminal – den ska stå färdig år 2028 – satsar hamnen på att själva bli klimatneutrala och hoppas att det löftet ska kunna infrias i god tid före 2030.

– Målet är att alla våra arbetsmaskiner ska varas fossilfria redan 2024. Under en tioårsperiod blir det mer kostnadseffektivt att köra maskinerna på el än med fossila drivmedel, berättar Bart Steijaert, Helsingborgs hamns VD.

I hamnen pågår flera testbäddsaktiviteter. En av dem är ett samarbete med företaget ”el on road” i Lund.

– Vi placerar laddskenor i marken så att maskinerna kan laddas under gång. Det har testats i liten skala i sex, sju månader och förhoppningen är att det ska rullas ut i större skala när alla maskinerna är elektrifierade, berättar Bart.

”En självklarhet att skriva under Helsingborgsdeklarationen”

Ett företag som också har undertecknat Helsingborgsdeklarationen och testat nya innovativa idéer är Nowaste Logistics, ett logistikföretag som driver tolv terminaler och är experter på snabbrörliga varor, tekniska lösningar och e-handelslogistik. De har med stöd från staden utvecklat E-drop, en tempererad postlådelösning som garanterar en obruten kylkedja vid livsmedelstransport från företag till konsument.

– Tack vare innovationsstödet har vi kunnat testa lösningen i ett antal olika applikationer. Nu har det till och med blivit ett dotterbolag och vi håller på och rullar ut produkten i flera kommuner, berättar Nowastes vd Johan Kallin.

För honom var det självklart att skriva under Helsingborgsdeklarationen.

– Det är klart att man vill vara med på resan mot en klimatsmartare värld. Hållbara lösningar är ofta väldigt bra logistiska lösningar, avslutar han.

Om Helsingborgsdeklarationen

Helsingborgsdeklarationen är ett initiativ som innebär att staden tillsammans med aktörer från hela logistikkedjan tar sikte på att nå klimatneutralitet 2030 och samtidigt utveckla Helsingborgsregionen till Europas mest snabbrörliga och hållbara logistiknav. Syftet är att möjliggöra en ökande klimatomställning genom konkreta samarbetsprojekt.

Mer information om:

Helsingborgsdeklarationen 

Helsingborgs hamn 

Nowaste Logistics 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Helsingborgs kommun och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera