ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Tobias Wikström: Dags att förbereda sig för ett skattevärldskrig

  • FÖRHANDLING I BRYSSEL. Magdalena Andersson och den ansvariga EU-kommissionären Pierre Moscovici, tidigare finansminister i den socialistiska franska regeringen. Foto: Geert vanden Wijngaert

LEDARE. Storbritanniens premiärminister Theresa May vill sänka bolagsskatten. Häromdagen sa hon sig till och med vilja ha lägst skattesats bland OECD-länderna.

Det är logiskt. Ett land som kopplar loss från ett mycket intimt ekonomiskt samarbete, EU, måste hävda sin konkurrenskraft på egen hand.

Resultatet i det amerikanska presidentvalet kommer också att underblåsa samma handlingslinje. Den som vill ta hem amerikanska jobb måste styra detta med incitament, och då är bolagsskatterna ett givet verktyg.

Hur effektivt det kan vara visar sig inte minst genom vad Irlands låga skattesats har lett till. BNP ökade i fjol med 25 procent – ett tydligt resultat av bolagens beslut att förlägga verksamhet där.

Detta borde stressa finansminister Magdalena Andersson. I tisdagens Di sa hon att ett förslag baserat på Företagsskattekommitténs betänkande kommer ”i närtid”.

Det var ett besked utan detaljer, och frågan är vad som förbereds på Finansdepartementet. Förslaget handlade om att få bort de ekonomiska fördelar som lånefinansiering innebär. Fenomenet kallas debt bias och idén var att lösa det genom att företagens rätt att dra av räntekostnader skulle slopas eller begränsas. I gengäld skulle bolagsskatten sänkas.
Ett stort problem är att det redan pågår ett omfattande arbete inom OECD och EU om helt nya principer för bolagsskatterna.

Det ena kallas Beps, en förkortning för det man vill bekämpa – base erosion and profit shifting. Alltså krympande skattebaser och flytt av vinster mellan länder. Detta projekt har G20-länderna tagit initiativ till och det är OECD som genomför arbetet.

Målet är att multinationella bolag i större utsträckning ska betala bolagsskatt där den ekonomiska aktiviteten äger rum. Detta kommer att ändra förutsättningarna för de svenska storbolagen. Om svenska bolag måste betala mer skatt i andra länder och mindre i Sverige påverkar det inte bara svenska statsfinanser. En allvarligare konsekvens är att svenska bolag får skäl att flytta mer verksamhet till de länder där skatten slår till – detta för att kunna göra avdragen där.

Samtidigt är EU i full gång med sitt ”Anti tax avoidance package”. Detta går ut på att implementera Beps i Europa, men kanske mest om att sätta stopp för det politikerna kallar aggressiv skatteplanering. Och denna sistnämnda ambition ingår inte i grundtanken med Beps utan är EU:s egen idé.

En del av EU-förslaget handlar om begränsning av företagens ränteavdrag. Därför är det anmärkningsvärt om Magdalena Andersson vill skynda fram en svensk variant av detta.
Nu måste den svenska regeringen agera smart:

1. Inför inte någon hemsnickrad princip för ny bolagsbeskattning som riskerar att sänka Sveriges konkurrenskraft.

2. Sverige bör inte applådera EU-arbetet mot aggressiv skatteplanering, utan försöka bromsa det. Det finns en uppenbar risk att förslagen försämrar Europas konkurrenskraft.
Endast 4 till 10 procent av bolagsskattebetalningarna görs i ”fel land” enligt OECD, och merparten av detta handlar om USA. Därför är åtgärderna oproportionerliga. Dessutom riskerar Sverige att förlora pengar eftersom Sverige har relativt låg bolagsskatt och förslagen kan innebära att skatt som i dag betalas i Sverige plötsligt ska betalas någon annanstans.

Det internationella skattesamarbetet Beps är en imponerande kraftsamling, låt vara att Sverige förlorar på projektet. Ett antal länder har på kort tid enats om en ny världsordning för skatter, så att de ska bli mer legitima och utvecklingsländer i större utsträckning ska få inkomster från bolagsskatt.

Nu hotas detta samförstånd. Obamaadministrationen har tidigare sagt att man inte vill införa de delar av Beps som missgynnar USA. Det vi känner till om Donald Trump borde innebära en ytterligare negativ inställning till en samverkan. Om man inte vill ha frihandelsavtal borde man inte heller vilja ha avtal som riskerar att minska amerikanska bolagsskatteinkomster.

Detta är den nya värld som den svenska regeringen måste orientera sig i. Om ambitionen att till varje pris eliminera möjligheterna till skatteplanering leder till sänkt konkurrenskraft bör Sverige avstå.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer