1515

Tobias Wikström: Återigen skadas bilden av regeringsansvaret

LEDARE. Statsministern, överbefälhavaren, Säpochefen och ytterligare en myndighetschef på samma presskonferens är oöverträffat. Nog gick budskapet fram att affären runt Transportstyrelsen verkligen betraktas som allvarlig.

UNIK PRESSKONFERENS. Överbefälhavaren Micael Bydén, Säpochefen Anders Thornberg, statsminister Stefan Löfven och Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam. Syftet med uppställningen var att visa att läget är under kontroll, men kvar finns frågan om regeringens ansvarstagande.
UNIK PRESSKONFERENS. Överbefälhavaren Micael Bydén, Säpochefen Anders Thornberg, statsminister Stefan Löfven och Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam. Syftet med uppställningen var att visa att läget är under kontroll, men kvar finns frågan om regeringens ansvarstagande.Bild:Patrik Olsson

Men en sak blev bara värre på måndagens presskonferens – den gnagande känslan av ett bristande regeringsansvar. Intrycket är att Säpo har gjort sitt jobb inom ramen för uppdraget att övervaka andra myndigheters säkerhetsarbete. Säpo har också informerat Justitiedepartementet kontinuerligt.

Att Säpo och Transportstyrelsen bedrev ett arbete för att minimera skadorna av outsourcingen, som hade skett utan säkerhetskontroll, stämmer säkert.

Kvar finns bilden av ett dysfunktionellt regeringskansli. Det mest bedrövliga är att statsminister Stefan Löfven försvarar det rådande arbetssättet: Det råder en traditionell förvaltningskultur i Sverige. Den ordningen har vi, och den ska gälla även i svåra situationer.

Därför försvarar han det faktum att han själv inte fick veta något om problemen i Transportstyrelsen förrän januari 2017. Det var infrastrukturminister Anna Johanssons sak att informera statsministern, inte försvarsminister Peter Hultqvists eller inrikesminister Anders Ygemans. Varför det skulle vara fel att någon av de ministrar som visste något vänder sig med information till statsministern förklarar han inte. Dessutom var Peter Hultqvist och Anders Ygeman också ansvariga ministrar, eftersom deras underlydande myndigheter Försvarsmakten respektive Säpo ju hade ärenden runt Transportstyrelsen.

Nu läggs all skuld för att informationen inte nådde fram på Anna Johanssons tidigare statssekreterare, som sparkades i oktober i fjol av andra skäl. Det är ett oskönt spektakel.

Frågan är vad som hade hänt om generaldirektören Maria Ågren inte hade delgivits misstanke för brott i januari 2017 och ett halvår senare fått dagsböter. Skulle allmänheten då ha fått kännedom om it-problemen hos Transportstyrelsen? Det är inte säkert. Detta kan vara en bakgrund till att statsministern inte informerades. Ett inslag i den traditionella förvaltningskulturen är tyvärr också det som kallas deniability. Det är en strävan att de ytterst ansvariga ska hållas utanför, så att när ett missförhållande avslöjas ska dessa kunna neka till kännedom.

Att Stefan Löfven som en av sina första åtgärder 2014 flyttade regeringens krisledningskansli från sitt eget kansli till Justitiedepartementet talar sitt tydliga språk. Detta dygnetruntöppna kansli inrättades av Fredrik Reinfeldt som en följd av kaoset runt flodvågskatastrofen. Hela tanken var att professionella krisbedömare skulle finnas nära statsministern.

På måndagens presskonferens skyllde Stefan Löfven på ”en lång tid av privatisering och outsourcing”, alltså på alliansregeringen. Det tycks stämma att outsourcingprocessen började redan 2014, men den nuvarande regeringen kan inte komma undan sitt ansvar. Om det nu var så självklart att outsourcing av denna it-drift var så olämplig fanns det gott om tid att avbryta upphandlingen. Sådant sker ofta, exempelvis på grund av formella brister i underlaget. Regeringen hade med lätthet kunnat beordra grannmyndigheten Trafikverket att fortsätta sköta Transportstyrelsens it-register.

Rent politiskt är den här affären svårhanterlig eftersom just en sådan här kris inte har inträffat tidigare. Vissa politiska problem är lätta att hantera helt enkelt för att liknande saker har skett förut. Exempelvis när en politiker har haft problem med sin personliga vandel. Eller när landet utsätts för en större olycka. Då finns det mallar för regeringen att följa.

Men så händer något helt annorlunda. En naturkatastrof i Asien visar sig drabba många svenskar (vilket regeringen inte begrep) och dessutom på en röd dag. Hesa Fredrik börjar tuta utom kontroll och ingen vet vem som har ansvar. Och vem räknade med att just en upphandling av it-drift skulle sätta fingret på en illa fungerande statsapparat? Krishanteringen är därefter.

Stefan Löfvens problem är att just den här krisen handlar om regeringsdugligheten – det som blev ett begrepp efter flodvågskatastrofen. De som visste något berättade inte för rätt personer. De som hade makt att agera hölls utanför.


Innehåll från PrologisAnnons

Markbrist utmanar framtidens e-handel

E-handeln fortsätter att sätta omsättningsrekord och paketleveranserna väntas öka med 80 procent under de kommande tio åren. Samtidigt råder stor brist på logistikytor för e-handeln – som kräver tre gånger så stora ytor som traditionell detaljhandel. Om e-handeln i Sverige ska kunna fortsätta växa på ett hållbart och långsiktigt sätt krävs att mer markyta i citynära lägen avsätts till logistikfastigheter. Det menar det globala logistikfastighetsbolaget Prologis.

Detaljhandeln på nätet har ökat kraftigt det senaste decenniet. Inte minst under pandemiåret 2020, då e-handelns andel av den totala globala försäljningen inom detaljhandel uppgick till nära 20 procent – jämfört med 4 procent 2011. 

Resultaten i en rapport från Prologis Research 2021 visar också att förändrade beteendemönster till följd av pandemin gav e-handeln en rejäl skjuts – vilket i sin tur initierade långsiktiga logistikinvesteringar med en förväntad fortsatt tillväxt som följd. 

Under 2021 års första kvartal var omsättningsökningen i Sverige 53 procent – och framtidsprognoserna visar inga tecken på stagnerande tillväxt.

Ökande efterfrågan på logistikfastigheter i Sverige

Gunnar Gillholm är nordenchef för Prologis, det globala logistikfastighetsbolaget med 92 miljoner kvadratmeter logistikyta i 19 länder. Han menar att den fortsatta ökningen av e-handel skapar allt större behov av effektiva, citynära och hållbara logistikfastigheter – något det idag råder brist på i Sverige. 

– Vi ser en rad globala utmaningar i att möta den ökande efterfrågan på attraktiva logistikfastigheter. Samma trender syns även i Sverige – framför allt i Stockholmsregionen där den starka efterfrågan på välplacerad logistikyta resulterat i historiskt låga vakansgrader. Samtidigt är bristen på utvecklingsbar markyta i citynära lägen stor, med en ökande priskonkurrens kring etableringarna som följd, säger Gunnar Gillholm. 

Att utveckla bättre logistiklösningar för framtidens e-handel gynnar inte enbart konsumenten – det har även påtagliga miljömässiga fördelar. I en ny studie från MIT Real Estate Innovation Lab framkommer att e-handelns genomsnittliga koldioxidutsläpp är 36 procent lägre än motsvarande nivåer för handel i fysiska butiker. 

Studien visar även att e-handelns transportrelaterade utsläpp kan minska med 50 procent med hjälp av utbyggda logistikanläggningar i citynära lägen. Ett sådant exempel, där en befintlig logistikfastighet byggts om och moderniserats, är Prologis anläggning i Amsterdams hamn. Strategiskt belägen endast 4,5 kilometer från Amsterdams citykärna och med en välutvecklad infrastruktur för elfordon är anläggningen nu en av marknadens mest miljöanpassade – och sätter ny standard för hållbar, citynära last mile-logistik. 

Viktig faktor för attraktionskraft

I Sverige äger ofta kommunerna marken som är bäst lämpad för ny logistik. Trots att attraktiva logistiklösningar är en viktig investering för framtidens städer ur såväl hållbarhets- som tillväxtsynpunkt, är bristen på utvecklingsbar markyta tydlig, särskilt för storstadsregionerna.

– Idag skulle bristen på tillgänglig mark i exempelvis Stockholmsregionen sannolikt innebära svårigheter med att ta emot större internationella logistikintensiva aktörer. För att bibehålla regionens attraktionskraft och inte riskera en miljöpåverkan orsakad av längre transporter som hade kunnat undvikas, bör regioner som Stockholm med kranskommuner se över möjligheterna att frigöra mer markyta för logistik, avslutar Gunnar Gillholm. 

www.prologis.se

Krafterna som styr tillgången på nya logistikfastigheter

MIT-rapporten: Logistiklägen och e-handel kan sänka handelns klimatpåverkan

 

Mer från Prologis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Prologis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?