1515
Annons

Tobias Wikström: Ändra reglerna om företrädaransvar

LEDARE. Aktiebolag, form för företagande i vilken delägarna är fria från personligt ansvar för företagets skulder. Så står det i uppslagsverken.

OKUNSKAP. Alltför få vet att man måste sätta ett företag i konkurs eller i rekonstruktion senast på förfallodagen om man inte kan göra en skatteinbetalning. Annars kan Skatteverket jaga styrelseledamöterna. Vem som helst av dem.
OKUNSKAP. Alltför få vet att man måste sätta ett företag i konkurs eller i rekonstruktion senast på förfallodagen om man inte kan göra en skatteinbetalning. Annars kan Skatteverket jaga styrelseledamöterna. Vem som helst av dem.Bild:Christine Olsson

Det är därför aktiebolagets betydelse för tillväxten inte går att överskatta. Kapitalbildning, risktagande och innovation hade inte kunnat fungera utan detta arrangemang. Om aktiebolaget inte fanns, vem skulle då våga pröva affärsidéer, testa uppfinningar, ta steg för att växa och anställa?

Det är bara det att den ursprungliga innebörden av aktiebolaget inte längre stämmer. I en rad situationer kan en styrelseledamot eller en vd bli personligt betalningsansvarig, och detta även om man inte har pantsatt sin villa för företagets krediter.

I Dagens industri i dag berättar företagaren Johan Ottosson om hur han blev personligen betalningsskyldig för skatter. Han satt i styrelsen för ett bolag som utsattes för ett bedrägeri som han inte själv kunde känna till. Men eftersom ägaren inte hade några utmätningsbara tillgångar fick Johan betala.

De olika historierna kan skilja sig åt, men det är många som har drabbats av det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret. Det innebär att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet låter bli att göra en skatteinbetalning kan bli personligt betalningsansvarig.

Det kanske inte ser ut som en helt orimlig bestämmelse. Men som regeln tillämpas är man grovt oaktsam även om man inte har en aning om vad som pågått i bolaget. Finns det flera företrädare för ett bolag kan Skatteverket väcka talan mot vem som helst av dem.

Man kan alltså som styrelseledamot vara helt ovetande om bolagets betalningsproblem och dessutom ha oturen att vara den som råkar ha pengar att betala skulden med.

När Skatteverket ansöker om att en styrelseledamot ska betala bolagets skatteskulder säger domstolarna ja i 99 procent av fallen, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.

Den bolagsföreträdare som vill göra rätt när verksamheten börjar gå knackigt och skatteskulden inte kan betalas måste senast på förfallodagen göra en allmän betalningsinställelse, inleda en ansökan om rekonstruktion eller sätta bolaget i konkurs.

Den statliga Entreprenörskapsutredningen pekade på att detta stränga krav kan göra att företag avvecklas i ett alltför tidigt skede. Livskraftiga innovationer läggs i byrålådan.
Utredningen konstaterade också att de hårda reglerna innebär en ökad risk att delta i bolagsstyrelser.

Men denna risk känner många inte till. Enligt Svenskt Näringslivs rapport känner fyra av tio bolagsföreträdare inte till att det personliga ansvaret för skatteskulder är strängare än för andra skulder. 60 procent tror att det räcker med att upprätta kontrollbalansräkning för att slippa ansvar, vilket inte stämmer. Endast 16 procent svarade rätt på vad man som företrädare måste göra om en skatt inte går att betala.

Det finns naturligtvis en bakgrund till reglerna. Inget företag ska kunna skaffa sig konkurrensfördelar genom att använda obetalda skatter som en kreditmöjlighet. Och ska man bekämpa allvarliga ekobrott måste myndigheterna ha användbara verktyg. Men varför ska regelverket vara strängare i Sverige än i andra länder, vilket Entreprenörskapsutredningen visade? Och varför kan det inte räcka med de generella reglerna i Aktiebolagslagen, som likställer Skatteverket med andra fordringsägare och som ger företrädarna en god chans att få veta vad som pågår? De kan sedan ingripa, exempelvis genom att upprätta kontrollbalansräkning och därmed undvika personligt ansvar?

I Sverige finns en bekymmersam historia av övergrepp från skattemyndigheternas sida. Rättsäkerheten på det här området är bedrövlig.

En del har blivit bättre. Högsta Domstolen förstod äntligen för fyra år sedan att systemet med dubbel straffbarhet (skattetillägg och brottmålsprocess) stod i strid med Europadomstolen och reglerna ändrades.

Men fortfarande gäller att den som investerar tid och pengar i sin affärsidé gör något avvikande i Sverige – tar risk. Den ska beskattas hårt. Och den som sätter sig i en bolagsstyrelse måste kalkylera med risken att plötsligt bli personligt betalningsskyldig, och bli behandlad som en simpel målvakt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från ZipforceAnnons

Zipforces nylanserade elcykelkit får internationell uppmärksamhet

I en värld där allt fler sitter still medan bekväma prylar utvecklas och miljön mår sämre gäller det att tänka smart, hållbart och utanför boxen. Det menar Måns Bengtsson, grundare av Zipforce som snabbt kan förvandla vanliga cyklar till elcyklar.

– Vi har just slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och dessutom lanserat den lättaste och det mest prisvärda elcykelkitet på marknaden, säger han.

När elcykeln introducerades på marknaden var succén snabbt ett faktum. Plötsligt kunde de som vanligtvis tog bilen till jobbet antingen cykla hela vägen eller på ett smidigt sätt ta sig till och från kollektivtrafik, och på så sätt bidra till ett minskat trafiktryck i städerna. Att investera i en ny elcykel innebär dock att ens gamla cykel lämnas i förrådet och en ny behöver produceras och transporteras, ofta från ett annat land – något som inte är optimalt för klimatet.

Brinner för återvinning

2020 lanserades den första produkten hos Zipforce, ett bolag som kombinerar smart teknologi med svensk ingenjörskonst och brinner för smart och kreativ återvinning. Det är det enda svenska bolaget som är med på EIT Urban Mobility Program, ett nytt EU-initiativ som satsar på start-ups som bidrar till ett mer hållbart och grönt sätt att transportera sig.

– Vi vill lösa trafik- och transportutmaningarna som finns i världen och samtidigt hjälpa till att reducera människans klimatpåverkan. Många äger redan en cykel i dag – varför behöva köpa en ny? Zipforce ger befintliga cyklar ett nytt liv och att den är portabel, vilket gör att den är smidig, minskar stöldrisken och gör att familjen kan dela.

Lättast på marknaden

Motorn är liten, smart och effektiv och Zipforce har sammanställt ett komplett kit med allt från batteri till pedalsensor för att göra installation och användande enkelt. Nu presenterar de två revolutionerande produkter som bara dagar efter lanseringen fått stor internationell uppmärksamhet: Zipforce Distance och den lättare versionen Zipforce Slim som enbart väger två kilo. 

– Det gör Slim till den lättaste produkten på marknaden. Båda är prisvärda, har tystare motorer och installationen är betydligt enklare då trampsensorn sitter trådlöst på cykelns pedalarm.

I samband med lanseringen har Zipforce slagit upp dörrarna för försäljning i Europa och de har redan siktet inställt på nya marknader.

– Vårt mål är att skapa ett hållbart, prisvärt och kul sätt för cykelanvändare att elektrifiera sin cykel och göra fysisk aktivitet både enklare och roligare, var man än befinner sig. Vi är glada att kunna bidra till att göra världen lite mer bekväm, utan att behöva tumma på faktorer runtomkring.

Läs mer om Zipforce här

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Zipforce och ej en artikel av Dagens industri

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera