Annons

Svenskt Näringsliv: Inget samband mellan slopad revisionsplikt och ekobrott

REPLIK. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Håkansson och FAR:s generalsekreterare Dan Brännström föreslog på Di debatt den 19 mars att den ekonomiska brottsligheten i aktiebolag ska motverkas genom bland annat krav på elektronisk inrapportering av årsredovisningen och förkortad tidsfrist för inrapportering.

Claes Norberg och Sofia Bildstein-Hagberg.
Claes Norberg och Sofia Bildstein-Hagberg.

EBM och FAR uttryckte även en oro för att regeringen överväger att låta fler företag omfattas av det slopade kravet på revision. Den 23 mars replikerade Srf konsulternas förbund att någon återinförd revisionsplikt inte är önskvärd.

Srf tycker att påståendet att revision av aktiebolag skulle hindra ekonomisk brottslighet är stötande eftersom det misstänkliggör den stora majoritet av hederliga företagare som väljer aktiebolaget för sin verksamhet. Det hindrar dem dock inte för att i nästa andetag föreslå man att det införs ett krav på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult, bland annat för att tidigarelägga upptäckten av ekonomisk brottslighet. Vän av ordning skulle kunna hävda att även denna underförstådda koppling mellan brottslighet och företagande kan leda till en viss upprördhet.

Att aktiebolag utnyttjas i kriminellt syfte är givetvis ett problem som bör motverkas. Att öka på regelbördan för alla aktiebolag är dock knappast rätt väg framåt. Det finns inga belägg för att vare sig revisionsplikt eller krav på att anlita en redovisningskonsult skulle minska förekomsten av ekonomiska brott. Det finns inte heller något som visar att den ekonomiska brottsligheten skulle ha ökat till följd av revisionspliktens avskaffande 2010. I den rapport från EBM som Eva Håkansson och Dan Brännström refererar till dras ett antal långtgående slutsatser som kraftigt kan ifrågasättas mot bakgrund av det begränsade analysunderlaget.

Att det skulle finnas något kausalitetssamband mellan revisionspliktens avskaffande och förekomsten av ekonomisk brottslighet går inte alls att utläsa av rapporten. Snarare framgår att antalet anmälda ekonomiska brott har minskat under 2009-2015 samtidigt som det totala antalet aktiebolag ökat med 40 procent under samma period. Eftersom det finns många faktorer som påverkar utvecklingen, som anmälningsfrekvens, kontrollmetoder och brottslighetens karaktär, bör man naturligtvis vara försiktig med att dra slutsatser av detta. Det borde EBM och FAR också vara.

Det bör understrykas att de svenska gränsvärdena för revision på tre anställa, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner kronor i balansomslutning fortfarande är väsentligt lägre än vad som gäller i övriga EU. I exempelvis Tyskland och Storbritannien tillämpas gränsvärdena 50 anställda, cirka 120 miljoner kronor i nettoomsättning och cirka 60 miljoner kronor i balansomslutning. Den utredning som föregick beslutet att avskaffa revisionsplikten i Sverige förordade också gränsvärden som ligger mer i linje med vad som gäller enligt EU-rätten. Regeringen valde dock att vara försiktigare men aviserade samtidigt en kommande översyn då man avsåg överväga ytterligare steg. Den översyn som nu görs är därför naturlig.

Det kan också konstateras att de varningar för såväl ökad ekonomisk brottlighet som förhöjt skattefel, som framhölls vid avskaffandet, tycks ha kommit på skam. Skatteverket har inte kunnat peka någon ökning av skattebrotten på grund av reformen och av EBM:s undersökning framgår att det inte går att se något samband mellan den ekonomiska brottsligheten och revisionspliktens avskaffande. Det är därför följdriktigt att nu överväga höja gränsvärdena för revision så att svenska företag får konkurrensvillkor som bättre överensstämmer med vad som gäller i övriga EU.


Sofia Bildstein-Hagberg
Claes Norberg
Redovisningsexperter på Svenskt Näringsliv

 

Läs debattartikeln av FAR och EBM här.

Läs repliken från Srf konsulterna här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Innehåll från Atlant FonderAnnons

Räntor bättre än börsen 2023?

Räntor på företagsobligationer är på rekordhöga nivåer med en avkastningspotential på 8-10 procent. Samtidigt är osäkerheten kring konjunkturen stor och frågan är vilken avkastning aktiemarknaden kommer ge 2023?

Svaret på den frågan har vi inte men vi kan konstatera att ränteplaceringar idag är ett mycket intressant alternativ med sin rekordhöga avkastningspotential. 

Atlant Fonder har flera fonder i riskklass 3 (av 7) med fokus på att skapa en stabil avkastning och en hög andel positiva avkastningsmånader. Atlant Opportunity är vårt flaggskepp och på ett års sikt ser vi en avkastningspotential på en bra bit över tio procent. En viktig del i förvaltningen är att kunna agera köpare när andra är säljare. 

-Vi har under året företrädesvis köpt obligationer med kortlöptid. De senaste månaderna har obligationer med längre löptid kommit ner på riktigt attraktiva nivåer så nu investerar vi i även i dessa, och skapar ännu bättre förutsättningar för en riktigt hög avkastning. Atlant Opportunity är den fond i riskklass 3 (dagligt handlad, SEK-nominerad) som gett högst avkastning de senaste tre respektive fem åren, säger Taner Pikdöken, fondförvaltare på Atlant Fonder.

Lär mer här 

Gröna metaller är framtidens energi

En spännande aktiefond är Atlant Green Tech Metals som är en aktivt förvaltad fond som investerar i den gröna energiomställningen genom investeringar i underleverantörer mot den europeiska och nordamerikanska marknaden för cleantech; från material och förädling till recycling. Fonden strävar efter att enbart placera i bolag som bedriver sin verksamhet i linje med EU-taxonomins hållbarhetskrav och följer FN:s Global Compact kriterier. 

-Inom 30 år ska vi ha gått från 80 procent fossilt till minst 80 procent grön energi. En gigantisk förändring som bara tagit sin början. Efterfrågan på nytt hållbart framställt material och ny teknologi växer kontinuerligt. Ett exempel med hög tillväxt är elbilsförsäljningen som väntas öka med 18 gånger fram till 2030. Vi har valt ett brett fokus i fonden med företag som investerar i materialcykeln för omställningen inom energi- och transportsektorn, berättar fondförvaltaren Mattias Gromark.  

Sedan starten 1 oktober 2021 har fonden gått ca 15 procentenheter bättre än Stockholmsbörsen.

Lär mer här  

Om Atlant Fonder 

Atlant Fonder är ett fristående, entreprenörsdrivet fondbolag grundat 2006. De erbjuder ett brett fondutbud med fokus på kapitalbevarande strategier och förvaltar fem alternativa fonder, två företagsobligationsfonder och två aktiefonder. 

Deras motto är att alltid vara köpare när ”alla” andra är stressade säljare.  Fondförmögenheten växte med 2,5 miljarder 2021 och uppgår nu till drygt 7 miljarder.  

Lär mer här och kontakta Atlant Fonder på info@atlantfonder.se eller 046-39 39 69.

Riskinformation: Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonder kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Dela på LinkedIn 

Dela på Twitter 

Dela på Facebook 

Dela via mail 

 

Mer från Atlant Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atlant Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera