1515

Svenskt Näringsliv: Gör Regelrådet till myndighet

DEBATT. Regeringen gör för lite för att förenkla för företag. Det är dags att ta steget fullt ut och göra det så kallade regelrådet till en egen myndighet och ge den ett starkt mandat, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.

I en modern rättsstat finns av naturliga skäl mängder av lagar, förordningar och bestämmelser som rör ett brett spektrum av områden: miljön, arbetsrätt, straffrätt, skatter, med mera. Det är en självklarhet och få torde ifrågasätta den ordningen.

Som privatpersoner upplever vi sällan att det är svårt att hålla koll på vad som gäller och agera utifrån det. I dag deklarerar många exempelvis med ett sms.

För företagen är det annorlunda. Baksidan av ett omfattande och krångligt regelverk är en betungande administration för näringsidkare. För dem kan det vara både svårt och tidsödande att göra rätt. Därför är det viktigt att ta hänsyn till den aspekten när regler och lagar beslutas. Men i Sverige tas i dag tyvärr mycket liten hänsyn till detta i den politiska beslutsprocessen.

Många andra länder arbetar systematiskt med att underlätta företagens regelbörda särskilt som det inverkar positivt på konkurrenskraften. I OECD:s rankning av detta hamnar Sverige i den senaste mätningen på en medioker placering. Avsaknaden av ett aktivt regelförbättringsarbete är en betydande konkurrensnackdel för svenska företag, och naturligtvis något som försvårar företagens tillväxt och vilja att anställa.

Regelbundna mätningar bekräftar den bilden. I en ny undersökning bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag framgår att i stort sett hälften av företagen upplever en stor eller mycket stor regelbörda. Och många anser att det blivit värre.

Hela 64 procent svarar att de upplever att regelbördan har ökat de senaste två åren. Ungefär ett av tre företag bedömer att de skulle kunna spara upp till tio timmar i månaden om regelverken blev enklare. Ytterligare 32 procent tror att de skulle kunna spara mer än tio timmar per månad. Det är således en betydande potential som försvinner i administrativ hantering, snarare än att användas till att utveckla ett företag.

I dagarna kom också Näringslivets regelnämnd med en mätning som visar att 78 procent av företagen saknar förtroende för regeringens arbete med regelförenklingsfrågor. Detta är ett resultat av att regelfrågan under lång tid haft alldeles för låg politisk prioritet.

Nu krävs en uppryckning i arbetet med att få bort regelkrånglet. Svenskt Näringsliv föreslår i en rapport som presenteras i dag radikala och långsiktiga förbättringar av beslutsprocessen kring lagar och regler som berör företag.

På samma sätt som budgetmål prioriterades upp i en styrd process under 1990-talet anser vi att regeringen bör införa en sammanhållen handlingsplan för regelförenklingsfrågor och som rapporteras regelbundet. Ett av de största problemen är att det inte görs konsekvensutredningar av de förslag som läggs, eller att de utredningar som görs håller en undermålig kvalitet. Därför måste det finnas ett bättre system än i dag så att politiker och beslutsfattare vet vad konsekvenserna blir av ett förslag innan man lägger fram det.

I all lagstiftning uppstår målkonflikter mellan å ena sidan det lagstiftaren vill uppnå och å andra sidan ökat krångel och samhällsekonomiska kostnader. Det är just den avvägningen en konsekvensutredning studerar och sätter sökarljuset på. Först då kan ansvariga politiker göra en avvägning i sitt beslut. Men här brister det i dag. Under 2016 var det enligt Regelrådet endast 19 procent av konsekvensutredningarna från regeringskansliet som uppfyllde kraven. Och det ska läsas i ljuset av att det är långt ifrån alla förslag som över huvud taget skickas till Regelrådet.

Svenskt Näringsliv föreslår nu därför kraftiga förändringar av Regelrådets mandat och organisation. Regelrådet, som inrättades av den förra regeringen, är i dag en del av Tillväxtverket som ska bistå med resurser för verksamheten.

Regelrådet bör i stället bli en egen självständig myndighet. Rådet ska kunna återemittera undermåliga konsekvensutredningar till förslagsställaren. Dessa måste göras om ifall de inte håller måttet. Dessutom bör Regelrådet tilldelas en så kallad stoppfunktion. Innan det finns en godkänd konsekvensutredning kan ett förslag inte gå vidare i beslutsprocessen.

Detta skulle naturligtvis inte hindra riksdagen med flera från att besluta om lagar och regler som kan uppfattas som dåliga av landets företagare. Men det skulle förse politiker och beslutsfattare med beslutsunderlag för att kunna göra noggranna avvägningar i målkonflikter, och förhindra att beslut fattas utan att konsekvenserna noggrant belysts.

Vår rapport innehåller även en rad andra konkreta förslag. Ett är att Regelrådet i sin nya form även borde vara en obligatorisk part när ny EU-lagstiftning implementeras för att undvika så kallad goldplating, det vill säga att man går längre och ställer högre krav än vad EU-rätten kräver.

Företagens regelbörda är ett stort och uppenbart bekymmer som regeringen måste komma till rätta med. Det krävs betydande institutionella förändringar för att åstadkomma en långsiktig förbättring av företagens villkor. Detta är en mycket viktigt för både konkurrenskraft och arbetstillfällen liksom att de förslag som Svenskt Näringsliv föreslår i de flesta fall dessutom är budgetneutrala. Regeringen kan inte utgå från att Sverige fortsatt ska ha ett vitalt näringsliv om företagens regelbörda ständigt blir allt mer betungande.

 

Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv.
Göran Grén, regelförenklingsexpert, Svenskt Näringsliv

 

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bygg för framtiden: Bygg för de äldre

”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.
”Vi vill motverka ensamhet”, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen.

Behovet av särskilda boenden och trygghetsboenden för äldre är fortsatt stort men att investera i dessa boenden kräver resurser som kommunerna inte alltid har. Här har Riksbyggen, som långsiktig samhällsbyggare, en lösning med deras koncept för kooperativ hyresrättsförening.

– Vi vill vara med och motverka ensamhet och se till att de sista åren i ens liv är så bra de kan bli. Därför krävs både boenden där man får en gemenskap, med gemensamma middagar och ett aktivt liv, och särskilda boenden dit man kommer en senare tid i livet om man behöver vård dygnet runt, säger Yvonne Westerlund, affärsutvecklare Boende för äldre hos Riksbyggen. 

I Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2021, uppgav 68 kommuner att det finns ett underskott på särskilda boenden, 145 att de saknar trygghetsboenden och 55 önskar fler biståndsbedömda trygghetsboenden. 

Så kan Riksbyggens KHF-modell möta kommunernas behov

Trots det uttryckta behovet räcker många gånger inte kommunens resurser till. För att slippa investera kan kommuner i stället upphandla samarbetspartner som har kompetens och erfarenhet av att tillsammans med kommunen beskriva behoven, bygga och förvalta.  Med Riksbyggens koncept för en kooperativ hyresrättsförening (KHF) stiftas en förening gemensamt av kommunen och Riksbyggen. Föreningen finansierar bygget och hyran täcker kostnaderna. 

– Förenklat är KHF ett mellanting mellan att kommunen äger fastigheten själv och att de hyr lokaler av en privat fastighetsägare.  Föreningen har inget vinstintresse och Riksbyggen jobbar långsiktigt med kommunen för att möta behoven. Samma förening kan växa med fler boenden inom kommungränsen och kan därmed över tid tillgodose en förändrad behovsbild, säger Yvonne Westerlund. 

Riksbyggen har arbetat med samverkan i KHF-form sedan 1992 och samarbetar i dag med 35 kommuner. Bland annat med Lysekils kommun där Fiskebäck äldreboende utsågs till årets vård- och omsorgsboende 2021. 

Flaggskeppet: Innovationsprojekt för välfärdsteknik

Tillsammans med forskningsinstitutet RISE samt Haparanda- och Hudiksvall kommun har Riksbyggen nu inlett ett två-årigt projekt om framtidens boende för äldre. 

– Det här är ett strategiskt innovationsprogram inom ramen för IoT Sverige; en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Syftet är att se hur vi kan använda fastigheter som nav för att samla in data som skapar värde utifrån såväl resursoptimering som bättre hälsa. Med äldreboendet Flaggskeppet vill vi fördjupa oss i hur man kan bygga framtidens äldreboende för att bidra till en ökad livskvalitet för de boende, avslutar Yvonne Westerlund.

Om Riksbyggen
Riksbyggen startades 1940 och har sedan 1992 arbetat med sin KHF-modell. Idag samarbetar Riksbyggen med 35 kommuner i hela Sverige med totalt 4000 bostäder. De erbjuder en unik helhetslösning och arbetar från behov till väl underhållna fastigheter med fokus på livet i huset. 

Läs mer på riksbyggen.se/kommun/bostader-for-aldre/

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?