Skolvalet med vänstern - bussning eller lottning

Skolkommissionen kommer med många goda tankar men förslagen undermineras av att kommissionen inte gör upp med det flumparadigm som under så många år sänkt svensk skola, skriver Hans Bergström.

 

 

 

Skolkommissionen tillkom av en alldeles särskild anledning och fick en specifik uppgift. Anledningen var Sveriges chockartade fall i Pisa-mätningen i december 2013. Uppdraget var att ta hand om OECD:s analys av orsakerna till det svenska fallet. Förhoppningen var att Pisa-chocken så skakat om det svenska skoletablissemanget att förslag nu skulle kunna tas fram byggda på fakta och klarsyn, inte de sedvanliga ideologiska klichéerna.

På torsdagen förelåg slutresultatet. Skolkommissionen ger sig verkligen i kast med de delar där Sverige avviker negativt, enligt OECD:

•Här har inte på länge funnits en nationell samling kring att kunskap ska vara skolans fokus, arbetsdisciplin dess verktyg. Värdeord som ”flit”, ”uthållighet”, ”respekt”, ”träning till hårt arbete genom motstånd”, ”fostran för livet”, ”starka normer” förekommer inte i skollagen. Svenska elever kommer ut som sämst i västvärlden ifråga om den för studieresultat avgörande faktorn ”grit”.

•Sverige har för få timmar av undervisning, jämfört med andra länder, och för mycket av tiden går bort på stök i klassrummet, som hindrar koncentration i lärandet.

•Ledarskapet är ofta svagt i svenska skolor; dugande och utmanande rektorer får inte den uppbackning av sina huvudmän som de skulle behöva samtidigt som misslyckade rektorer sällan avskedas. Tillsynsmyndigheten undergräver också auktoriteten genom att bidra till rädsla för kraftfulla ingripanden mot elever som förstör för andra.

•Lärarna har under många år rekryterats bland de minst begåvade i varje generation. Med fler platser än sökande har det heller inte varit möjligt att selektera dem som är lämpliga att bli lärare. Ämneskunskaperna har allvarligt försvagats bland lärarna. Därtill har lärarutbildningen förberett de blivande lärarna dåligt på skolans verklighet, som hur man hanterar ett klassrum för ordning och läsro. Ämnet pedagogik, som det utvecklats på svenska universitet, har gett dålig vägledning. Till detta läggs nu också svår allmän lärarbrist. I ett så viktigt ämne som svenska dras nu många bort från den vanliga undervisningen för att bli ”SVA-lärare”, och de reguljära tjänsterna blir allt svårare att besätta.

Skolkommissionen kommer med många goda tankar i dessa delar (såsom återinförande av länsskolnämnderna, mer praktiknära lärarutbildning och nya vägar in i läraryrket). Kraften i förslagen undermineras dock av att kommissionen inte orkat/velat tydligt göra upp med det flumparadigm (Rousseau) som under så många år sänkt svensk skola. Utan ett markerat ändrat synsätt på skolans uppdrag för kunskap och livsnormer, manifesterat i själva skollagen, blir diverse förslag om myndigheter och statsbidrag mer teknokratiska än verkningsfulla.

Kommissionen ägnar som väntat kraft åt frågan om ”segregation”. Men Sverige har minst segregation mellan skolor inom hela OECD, tillsammans med Finland, Norge och Island, mätt som skillnad i social sammansättning av elevkåren mellan skolor. Inte heller har segregationen ökat under de senaste 15 åren, när friskolorna expanderat. Skillnaden i akademiska resultat mellan skolor är hälften så stor i Sverige som i snitt för 35 OECD-länder. Och den socioekonomiskt beräknade omfördelningen av resurser har ökat kraftigt på senare år. I Stockholm kan skolpengen skilja 40 000 kronor eller mer per elev på denna grund. Kommissionens förslag om stora extra statliga pengar till vissa skolor skulle skapa kaos i skolpengssystemen. Staten kunde gärna staga upp dessa system; det är inte rimligt att 290 kommuner ska ha varsin modell. Men som professor Maria Jarl och hennes medarbetare på Göteborgs universitet visat i en färsk studie är det ledning och skötsel av skolor – inte skillnader i resurserna – som mest förklarar om en skola blir framgångsrik eller ej.  

Kommissionen lär ha övervägt förslaget att med tvång bussa elever mellan bostadsområden för att få lika social sammansättning mellan skolor. Men bussning skulle kräva registrering och klassificering av varje elev på ett sätt som är oacceptabelt.

Då har kommissionen i stället landat på lottning, när en attraktiv skola har fler sökande än platser. Både bussning och lottning möts med överväldigande negativ uppfattning av svenska folket. Men från sitt systemperspektiv har majoriteten i Skolkommissionen föga till övers för vad föräldrar tycker.

Förslaget om lottning har djup innebörd. Lottning är det yttersta utslaget av ett samhälle där familjerna berövats all egenmakt, där de av staten förs till ”inlärd hjälplöshet”. Termen ”inlärd hjälplöshet” går tillbaka till experiment som psykologen Martin Seligman gjorde för nu exakt 50 år sedan. Försöksdjur lärde sig att om de tryckte på en knapp fick de mat, och på en annan knapp i stället en elektrisk stöt. Men så växlade försöksledarna knapp, så att djuren inte längre förstod någonting. Efter en tid gav de upp, blev helt apatiska och föredrog att svälta sig till döds. Hos människor för inlärd hjälplöshet ofta till depression.

Professor David Magnusson förde vidare analysen av inlärd hjälplöshet i svensk samhällsdebatt, bland annat om skolan. Han visade att människor har ett starkt behov av dels prediktiv kontroll – att förstå logiken hos omgivningens regler – dels handlingskontroll, dvs att med egen handling kunna påverka ens utfall. Lottning till utbildning upphäver båda typerna av kontroll. Den leder till en känsla av uppgivenhet, värre än maktlöshet, hos människorna.

När begreppet ”egenmakt” introducerades i svensk samhällsdebatt var det med två unga socialdemokrater som särskilt drivande. Den ene var Karl-Petter Thorwaldsson, under hans tid som SSU-ordförande 1990-95. Den andre var Tomas Eneroth, som kom med en bok om egenmakt 1993. En statlig utredning tillsattes, ”Egenmaktsutredningen”, som presenterade sitt betänkande 1996 (SOU 1996:177): ”Egenmakt – att återerövra vardagen”. Utredningen konstaterade: ”Så länge lösningarna konstrueras av `någon annan´ blir medborgaren kontrollerad. Det ligger i sakens natur. När medborgaren tillåts/återerövrar initiativet uppnås egenmakt.”

Skolkommissionens majoritet visar ingen förståelse för socialpsykologin i att ersätta begripliga system med tombola; den berör inte ens denna aspekt. Inom politiken är Thorwaldsson i dag LO-ordförande, Eneroth gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen. De var delar av en frihetlig våg under några korta år efter Berlinmurens fall. Nu är det andra toner. Rätt utfall, sett från elitens systemtänkande, har för vänstern blivit viktigare än familjers egenmakt.

HANS BERGSTRÖM

Docent i statsvetenskap, f d chefredaktör för DN, ledamot av IVA och sedan årtionden engagerad i den svenska skoldebatten. Han har även haft uppdrag för Internationella Engelska skolan.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Strategin: Så ska ännu fler få köra laddbara bilar

57 procent av försäljningen i år, 80 procent nästa år.

Kias offensiva satsning för att få ännu fler att köra laddbara bilar fortsätter.

Snart lanseras dessutom den populära familjesuven Kia Sorento som laddhybrid vilket lär ge extra fart till den positiva utvecklingen. 

– Vi vill att många – inte bara några få – ska kunna köra laddbara bilar, säger Jonas Nilsson, marknadschef på Kia Motors Sweden.

Nya Kia Sorrento – snart även som laddhybrid.  

Kia blir allt populärare på den svenska bilmarknaden.

För tredje året i rad är den Sydkoreanska biltillverkaren Sveriges tredje största bilmärke – till och med störst om man enbart räknar försäljning till privatpersoner. Sedan flera år är Kia dessutom en av de allra största när det gäller laddbara bilar i Sverige.

Bakom försäljningsökningen och den ledande positionen ligger bland annat en offensiv satsning på att utöka produktportföljen med nya laddbara alternativ.

I utbudet finns nu fyra modeller som laddhybrid – Kia Ceed SW, Optima SW, Niro och XCeed – samt två rena elbilar: Kia e-Niro och e-Soul.

Kia e-Niro.
Kia e-Niro.

Och snart är det Sverigepremiär för ytterligare en laddhybrid: den sjusitsiga suven Kia Sorento.

– Vårt utbud av laddbara bilar blir allt mer komplett. Vi vill att fler ska kunna köra elektrifierade bilar och minimera sin klimatpåverkan, oavsett familjesituation, tycke och smak, säger Jonas Nilsson.

8 000 tekniker jobbar med utveckling

Redan i år har Kia i genomsnitt det lägsta koldioxidutsläppet av Sveriges tio största biltillverkare.

57 procent av Kias totala försäljning på svenska marknaden utgöras av laddbara modeller. En siffra som ska öka till 80 procent redan nästa år.

För att klara den offensiva omställningen från fossila drivmedel till el jobbas det intensivt på Kias forsknings- och utvecklingscenter utanför Seoul i Sydkorea. Sammanlagt arbetar 8 000 tekniker med att utveckla framtidens fordon med alternativa drivmedel och hög återvinningsgrad av material.

Till 2025 ska det finnas 11 stycken i utbudet (inklusive de befintliga elbilsmodellerna) varav ett flertal av dessa ska vara dedikerade elbilar.

Kia XCeed.
Kia XCeed.

Ett komplett modellutbud av elbilar ska tillsammans med ett antal strategiska samarbeten stärka Kias position som ett ledande elbilsmärke.

– Vi har en offensiv strategi för att fortsätta utvecklas på elbilsmarknaden. Ett komplett modellutbud av elbilar ska tillsammans med ett antal strategiska samarbeten inom elfordon, batteritillverkning och olika mobilitetstjänster stärka vår position som ledande elbilsmärke, säger David Lilja, press- och kommunikationschef på Kia Motors Sweden.

Premiär för Kia Sorento Plug-In Hybrid

Nästa steg för att komplettera utbudet av laddbara modeller tas med lanseringen av nya Kia Sorento – en sjusitsig familjesuv som tack vare fina utrymmen, funktionalitet och effektivitet blivit en allt populärare modell i sitt segment. 

Dieselversionen som just lanserats är först ut och redan nu går det att förboka modellen som laddhybrid med leverans under första kvartalet nästa år.

Fjärde generationen av Sorento (den första kom 2002) har tagit ett rejält teknik- och designsprång. Modellen har fått ett mer massivt utseende, större utrymmen, uppkopplade tjänster samt de senaste förarassistentsystemen. 

Kias nya laddhybrid Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju års nybilsgaranti

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Nya Kia Sorrento – snart även som laddhybrid. 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?