1515
Annons

Skolans uppdrag är inte att minska segregationen

Det mest omdiskuterade förslaget som skolkommissionen framförde under torsdagen är att elever ska lottas in på populära grundskolor. I dag sker urvalet utifrån en kombination av närhetsprincip, syskonförtur och kötid. Det gynnar socioekonomiskt starka grupper eftersom de tenderar att bo i områden med bra skolor och därtill sätter sina barn i kö från tidig ålder.

 

 

 

Skolkommissionen har fått regeringens uppdrag att ta fram förslag för att minska segregationen. Denna ambition återkommer med jämna mellanrum, i olika form och med olika namn, och brukar falla platt. Idén om lottning är en länk i en tradition av ett omöjligt uppdrag.

Att skolan ska vara likvärdig håller alla med om. Alla elever ska ha samma chans att utveckla sina förmågor. Dåliga skolor ska bli bättre. Bra skolor ska bli fler, bland annat genom att lyckade modeller reproduceras, vilket till exempel aktiebolagen är bra på.

Däremot kan utfallet aldrig bli likvärdigt. Vissa elever och därmed vissa skolor kommer att lyckas bättre än andra. Även duktiga elever har rätt att utvecklas maximalt. Det är inte deras ansvar att utveckla dåliga skolor. Om så vore fallet borde duktiga elever tillhöra den pedagogiska personalen och avlönas därefter. Ett skolbarn har bråttom. Förlorade terminer är svåra att ta igen.

Föreställningen att man ska blanda elever på ett sätt som gynnar jämlikhet kommer alltid att krocka med elevens och föräldrarnas frihet att välja skola. Det är viktigare att varje skola levererar bildning, kunskap och civilisering än att varje skola genom omfördelning av elever får lika betygssnitt.

Att även skolkommissionen förstår den enskilde elevens uppdrag i skolan syns i ett utmärkt förslag om att skollag och läroplan ska ange elevens eget ansvar för sitt arbete, studiero och respektfullt uppträdande. Sådana formuleringar saknas i dag. I de internationella mätningarna sticker Sverige också ut som ett land med ovanligt stökiga klassrum.

Liksom mycket annat i Sverige styr skolorganisationerna på uppsatta mål. När ledningen frågar sig vad som är meningen med livet läser man visioner och mål. Skriv in ordning, flit och vikten av eget arbete och skolan kommer att gira åt rätt håll.


Innehåll från NibeAnnons

Nibes investering i skolelever säkrar företagets framtid

Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.
Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.

Skolungdomars svaga intresse för naturvetenskap och teknik är ett problem för näringslivets kompetensförsörjning. I Markaryd har värmepumpstillverkaren Nibe och kommunen bestämt sig för att lösa problemet. I höstas invigde de därför Vetenskapshuset. 

Nibe startade sin verksamhet för 70 år sedan och är bland husägare välkänt för varmvattenberedare och värmepumpar. Under åren har Nibe dessutom utvecklats till ett globalt innovationsföretag med kunder över stora delar av världen. Men tillverkning och produktutveckling är kvar där allt började – i småländska Markaryd. 

Den senaste satsningen på orten är Vetenskapshuset där syftet är att öka skolelevers kunskap inom naturvetenskap och teknik. På sikt är målet att säkra det lokala näringslivets kompetensförsörjning med bland annat nya ingenjörer.

– Vetenskapshuset är en mötesplats för skola, företag och akademi. Det vi gör är att skapa tillväxt för nya idéer och kompetens. Det är en investering i samhället, säger Lina Simonsson, verksamhetsledare på Vetenskapshuset. 

Lokalerna är på nästan 3 000 kvadratmeter och besökande elever får på ett pedagogiskt och lekfullt sätt lära sig om bland annat fysik och kemi, med fokus på energi och hållbarhet. Den interaktiva utställningen ”energi i balans” är utformad så att eleverna tävlar mot varandra samtidigt som de lär sig saker. Ett av momenten går ut på att eleverna ska fördela ett hushålls kilowattimmar på till exempel varmvatten i duschen, värme i huset och, inte minst, den egna skärmtiden.

– Det gör att eleverna får en förståelse för sin energiförbrukning. Responsen på aktiviteterna har varit fantastisk och en kommentar vi fått är att Vetenskapshuset bidrar till ”hållbart samhällsbyggande på riktigt”, säger Lina Simonsson.

I en annan del av byggnaden finns Nobelprismuseets utställning ”För mänsklighetens största nytta”. Här får eleverna lära sig om upptäckter som belönats med Nobelpriset och hur dessa har påverkat samhället.

Vetenskapshuset samarbetar samtidigt med Tekniska museet i Stockholm som bidrar med material både inför och efter elevernas besök i Markaryd. Det förlänger utbildningstiden och ökar förståelsen ytterligare. Vetenskapshuset har även ett toppmodernt labb för kemilektioner. 

– Det är en väldigt stor resurs för skolorna. Det är få i Sverige som har ett så här bra labb och vi är även på gång med att bygga ett tekniklabb. 

En annan pedagogisk tillgång är att Vetenskapshuset sitter ihop med Nibes värmepumpsfabrik. Det gör att besökarna bara behöver öppna en dörr för att gå från teori till praktik – och hållbarhetstänkandet stannar inte vid tröskeln till fabriken.

– Nibes värmepumpar är klimatsmarta produkter och det är något företaget jobbat med redan från början. Hållbarhet är inte en vision för Nibe, det är ett varumärkeslöfte. 

Fakta Nibe
Nibe Group är en global koncern som bidrar till ett minskat klimatavtryck och bättre utnyttjande av energi. Bolaget utvecklar och tillverkar ett brett utbud av miljövänliga och energieffektiva lösningar för inomhuskomfort samt komponenter och lösningar för intelligent uppvärmning och styrning inom industri och infrastruktur.

Läs mer på nibe.com

Mer från Nibe

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nibe och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?